onsdag 7 september 2016

Spindelteologi

Kaninteologin blev en framgång. Undras hur det blir med lite spindelteologi.

Terrarium heter det, akvariet för spindlar. En dag hade spindeln där blivit två och det är inte roligt att se för den som förknippar terrarier med terrorism. Det finns sådana som gör den kopplingen. Han, som är ansvarig för avdelningen,på Djurkompaniet i Växjö, som finns på I 11-området (lägg namnet  Djurkompaniet på minne), skrattade. Det var bara spindeln som ömsat skal. Det som låg bredvid spindeln, som rörde sig, var just skalet, som inte rörde sig. Spindeln var fortfarande bara en.

Här möter en viktig ingång till spindelteologin.
Allt är inte som det först tycks vara.
Livet finns inte i skalet, trots att skalet ser så fint ut. Spindeln har krupit ut och sitter på annan plats i glaslådan. Men skalet är vackert för det. Lika vackert som det var tidigare. Men, och det är den lilla komplikationen, utan liv.

Kan det finnas något som kallas evangelium men som inte är det?
Uppenbarligen. Gal 1:6-9.
Alltså på samma sätt som det kan finnas "gudar" utan att de är det på riktigt. Och, för att vara tydlig,  människor kan vara som gudar utan att alls fatta sin storhet.

Det gäller i spindelteologin att titta under skalet, kanske lyfta och känna efter om det befinns vara för lätt, eftersom det inte finns något innanför. Mycket av det som med stora åthävor tillbjuds oss, är verkligen bara skal. Illusioner, som tv-producenten sa: "Kom ihåg, Dag, att vi på tv ägnar oss åt att skapa illusioner." Jag glömmer det inte.

Kan det finnas kyrkostrukturer som blivit skal?
I så fall ska allt se ut som vanligt men inte vara som vanligt.
Metoden att kolla är den jag tidigare anfört:
Undersöka om det vi lyfter är tungt nog så att det verkar troligt att det finns ett innehåll.
Om det känns för lätt, kolla var den autentiska kyrkostrukturen då gömmer sig. Den finns, men kanske inte där den var tidigare. Saken måste undersökas. Var möter du den tro som trots allt trotts - alltid, överallt och av alla? Gömmer sig det autentiska kyrkoliv du döptes in i någonstans där du inte letat utan nöjt dig med skalet, som låg där den levande spindeln brukade ligga?

Kan det finnas sammanhang som aldrig får ifrågasättas eftersom om det sker, ser vi hur tomt det är under skalet? Det vill vi kanske inte.
Det vore möjligt att säga Macchiariniaffären, KI och avsatta universitetskanslern. Det finns en viss politisk brutalitet i hanterandet av Harriet m fl.
"Så går det till i politiken och företagsvärlden", som Anders Wejryd sa.

Men det kan räcka att aktualisera det kyrkopolitiska, en väldigt stor beslutsapparat men vad föder den? Och vad händer om den ifrågasätts?
Kan den stora byråkratin i Kyrkans Hus sättas ifråga och kallas "en herrelös byråkrati som löper amok" -? Jag citerar nu en insiktsfull person och inte mig själv. Kommer det en tid när gråterskorna kliver fram och säger att de borde sett och sagt hur det var långt tidigare? Spindelteologi är en spännande teologi, medge det. Den är en jakt efter livet och en uppgörelse med sken och bländverk.

Men spindelteologi kanske också kan handla om hur spindelnätet drar oss in, fångar oss för att förgöra oss? Den som ogillar spindlar kanske har en insikt att ta vara på?
Jag kan nöja mig med pedofilskandalen någonstans i Växjö stift (Kronobergs län, östra delen) som exempel.
Synden är en vederstygglig verklighet. Den gör oss främmande för allt, för andra, för oss själva, för varandra, och förvandlar det fina till dess motsats. Förvränger och förvänder.

När Modéus II intervjuades i går om den chef på någon nivå i Svenska kyrkan som anhållits för grovt pedofilbrott, fick allmogen höra att biskopen var "bestört och upprörd" (Facebook och Smålandsposten), han var "bestört och sorgsen" (Smålänningen), "alldeles skakad" (SVT Nyheter) samt "bestört och ledsen och chockad" (P4 Kronoberg).

Varför sa han något över huvud taget?
Denna onsdag beskriver Smålandsposten att "hemlighetsmakeriet" kring fallet är "omfattande". Det lämnas inte ens besked om hur mannen ställer sig till anklagelserna.  I belastningsregistret har den anhållne en fortkörning på 70-väg år 2015. Annars inget.

Om Modéus II menade att han måste uttala sig, varför sa han inte helt lugnt och stilla att han inte visste mer än vad som framkommit i media, men att han återkommande bett sin syndabekännelse och visste att det är synden som ställer till det så att det blir så här djävligt, som det påstås att det blivit? Han orkade inte ens bli upprörd, kunde han sagt. Bara trött. Han kunde sagt: Maranata.

Sexualiteten är en god gåva, men när den vänds bort från det som är Guds avsikt med den, glädje och kanske barn, så blir det just så här. Han kunde kanske också sagt, att det blir så här när folk inte är tillräckligt flitiga i den äkta sängen. Slöfock är det engelska ordet slowfucker, hade biskopen kunnat säga. Eller inte.
Han hade i vart fall kunnat förmana stiftet och sagt: Ge inte djävulen något tillfälle.
I stället var han bestört och allt det andra ni fick återgett från media som offentliga uttryck för det episkopala känslolivet.

Nu ska jag be att få ge den lustiga repliken. "Svårt fall. Doktorn grät."
Då skrattar vi humoristiskt anlagda, för det är befängt. Ett svårt fall utmanar den medicinska eller kirurgiska yrkeskompetensen, inte doktorns gråt. Skulle doktorn gråta när hon ser blodiga inälvor? Eller ortopeden när han ser en avbruten benpipa?

Om jag i stället skriver: "Svårt fall. Biskopen grät", skrattar ingen.
Jag funderar över detta. Kan förhållandet förklaras med spindelteologi, teologer så invävda i sin samtid att de bara kan tala med den med samtidens enkla slagord och en hållning som säger, att jag vet inte mer än ni? Bestört bara. Då är det spindel men spindel som skal utan innehåll, liv.
Skulle inte biskopen vara så inövad på kampen mot synden, att han inte alls blir chockad, mest nickar när han ser den gamle fienden och är beredd till kamp?

För egen del säger jag mycket enkelt: Det är ett skit, det där med synden.
Så bra att Gud blev människa för att ge synden en match.
Men hur är det med biskopar?
När de får höra att Jesus dog på korset för all världens synd, som han bar med sig upp på korsets trä,  blir de då bestörta och ledsna och chockade?
Det borde de bli.
Detta med händelserna på det vi kallar Långfredagen är väl minst sagt snäppet värre än en "kyrklig" chef som är pedofil? Vad som innefattas i begreppet "kyrklig" vet jag f ö inte. Anställd i kyrkosystemet eller formad i och av Svenska kyrkans andliga liv?

Spindelteologi, pröva begreppet.
Alltid får man något att fundera över.


31 kommentarer:

  1. http://www.smp.se/kronoberg/chef-inom-kyrkan-anhallen-for-sexbrott-mot-barn/

    http://www.smp.se/kronoberg/bestort-biskop-reagerar-med-boner/

    SvaraRadera
  2. Såsom spindeln i nätet. Det finns
    t o m de med egen doa -kör.Spindlar, som utvecklar nätteologi. Det gäller att se till att inte fastna.
    Och dessa spindelhonor som äter upp spindelmännen - för att bli metaforisk...
    Sign Maskan i nätet

    SvaraRadera
  3. Citatet av Anders Wejryd blir missvisande om inte sammanhanget presenteras. Jag misstänker att sammanhanget är mindre smickrande.

    Angående citatet från Fredrik Modéus, så kanske vi ska vara glada varje gång vi slipper läsa att en biskop uttalar orden "all kärlek är bra kärlek"?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Peter T: Jag tycker dock att du och andra bör observera att Modéus aldrig vad jag vet skrivit att "all sex är bra sex"? Kärlek handlar också om att vilja någon väl och att inte vilja tvinga sig på någon mot dennes vilja.

      Radera
    2. Anna, det är helt korrekt. Vad jag vet så har ingen biskop i SvK, någonsin uttalat de orden.
      Jag hoppas att det förblir så.

      Radera
  4. Här fnissas glatt över tankar som kommer vid läsning. Men suckas o sörjs o skapas en del protestvilja också. Dock inte mot skribenten.
    Eva H

    SvaraRadera
  5. Begreppet "Spindelteologi" kommer att vara i mitt minne för lång tid framöver. Humor och djupaste andligt allvar i skön förening. Bloggens innehåll bör publiceras där det kommer fler tillgodo!

    Jag i Halland

    SvaraRadera
  6. Ja du Dag, du kan då "få-ihop" det! Stor underhållning att följa din blogg! Det stora allvaret blir jag också glad att någon ser och påpekar. Glad och glad... vi är dock några som lärt oss om den smala vägen, motsatsen till "låga trösklar och högt i tak" som är så viktigt nuförtiden.

    SvaraRadera
  7. Välfunnet och välskrivet. Skalet tycks emellanåt vara så stort att spindeln är svår att finna. Det är liksom skal inom skal. http://www.skr.org/men-med-er-ar-det-annorlunda/

    SvaraRadera
  8. Visst finns det, broder Dag, kyrkostrukturer som är skal. Det är inte bara TV som ägnar sig åt att skapa illusioner. Vi tänker väl bägge på den ”demokratiskt styrda” och ”älskade folkkyrkan" som visar alltför många tecken på att vara ett skal utan påtaglig substans. En utveckling som inleddes redan med ”reformationen” för 500 år sedan. En ”reformation” som för sv"k":s vidkommande innebar att den paradoxalt nog snart kom att tappa kontakten med det protestantiska kärninnehållet. ”Reformationen” syftade ju som bekant till att framhäva Ordets gudstjänst med predikan i det absoluta centrum. Detta kom snart i stället att kretsa kring predikanten själv som, helt mot Luthers intentioner, succesivt omyndigförklarade menigheten i dess uppgift att vara andligt lutherskt självtänkande. Sv"k” snubblade därmed på den gren som var tänkt att vara dess paradgren och - i realiteten - även dess existensgrund sola. Ändå existerar den. Av vilken anledning? När predikan tömts på avsett innehåll upphör väl också den protestantiska kyrkans anledning att finnas till? Eller räcker det att vara ett skal? /John

    SvaraRadera
    Svar
    1. När predikan tömts på avsett innehåll upphör väl också den protestantiska kyrkans anledning att finnas till? - Välfunnet. Frågan är väl om någon kyrka överlever med predikan utan innehåll. Problemet är bara att en huvudorsak till dagens kaos är det underminerade språkbruket, och det drabbar åtminstone alla Europas kyrkor.
      Även om det realistiska bruket har dominerat också romersk predikan så får homiletiker leta lika mycket där.
      Piltz lär ju själv har förklarat att det behövs kvinnliga förkunnare även om sådan tjänst inte har något med kyrkans ämbete att göra???an

      Radera
    2. Skalet underhålls och putsas tack vare att det innehåller mycket "guld" (och nästan ingen sanning). Därför attraherar skalet allsköns heretiska lycksökare och opportunistister, samt "högkyrkliga" hycklare som gärna utför välbetalda ritualer med fingrarna korslagda!
      Antony

      Radera
  9. Här behövs en reformation!

    https://www.youtube.com/watch?v=O3DU7npY7gw


    /MB

    SvaraRadera
  10. Briljant! Den förklaring man önskar man fått tidigare när allt känns tomt och innehållslöst, men på avstånd såg ut som tidigare.

    Vad gäller Modeus 2 så är han konstant bestört, beklämd, bekymrad och ledsen. Jag vet inte, det kan inte vara meningen att man ska må så där på sitt jobb. Någon måste gripa in.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han och +Mogren kanske kan starta en fb-grupp för känsliga biskopar. Är det inte lite talande att vi har råskinn till kvinnliga biskopar och känsloknippen till manliga. Normkritiskt.

      Radera
    2. Intressant iakttagelse, Jacob Hjort. Jag har inte tänkt på det tidigare.

      Råbarkade sällar (prällar?) kanske riskerar att bli alfahannar. Det är ju inte bra när man måste vara underställd ett politiskt styre.

      De mer softa gråter en skvätt inne på församlingshemmets toa, men går sedan ut och gör som kyrkorådet vill. Detta uppfattas som samarbetsvilja, och vips! Befordran!

      Radera
    3. Ideologin och strukturen i det feministiska postkristna samfundet belönar så klart manliga fjollor och Tomboys!
      Antony

      Radera
  11. Dag: "När de får höra att Jesus dog på korset för all världens synd, som han bar med sig upp på korsets trä, blir de då bestörta och ledsna och chockade?
    Det borde de bli."
    Varför då? Jesus dog visserligen en plågsam död men gjorde det i trygg förvissning om att paradiset väntade och Gud finns, vilket sannerligen inte är alla förunnat.

    Hur passar din spindelteologi in när du själv uttryckt ledsnad över hur prästkandidater som är kvinnoprästmotståndare behandlas? Skrev du ett inlägg då eller tänkte du på att "i stället borde jag bli bestört över att Jesus dog"?

    SvaraRadera
  12. Läs på. Min Gud, min Gud varför har du övergivit mig? Är det trygg förvissning. Att jag är ledsen över hur prästkandidater hanteras beror på en enda sak. Jag vill inte se min kyrka i sådant förfall att den på kyrkopolitiska grunder avvisar dem Gud kallar. Jag är som bekant och kritiserat svenskkyrklig eftersom jag sett katolsk tro i Svenska kyrkan, dvs autentisk kristen tro. Anna, oss emellan. Jag utsätts gång på gång av önskemål att de som tramsar ska bort. Ditt namn nämns då. Jag försvarar dig med argumentet att Anna gör nytta. Men du behöver inte opponera på allt. Du kan fundera också. Ibland kanske jag vet vad jag skriver om även om det inte passar in i din förförståelse. Men detta bara sagt oss emellan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta eviga "läs på". Lustigt iofs att just denna gång skrev jag men valde i sista stund att ta bort det som jag tidigare påtalat som det som för mig betytt mest i berättelsen om korsfästelsen, nämligen just frasen du nämner "Min Gud, min Gud varför.." Så din förförståelse var inte helt god där. Eller så har du bara inte studerat mina kommentarer tillräckligt noga. Gör det. Du kan bli både påläst och begåvad till slut!

      Skämt å sido så har jag också tänkt att jag inte behöver hugga på allt även om det är frestande. Det är lätt att ändra sig när en namngiven person återigen hånas och som i det här fallet anonyma i kommentarsfältet hyllar det som "stor underhållning". Ja, hihi, vad kul att Modéus inte verkar begripa nånting och visar sig så svag och ynklig och blir ledsen! Där fick han allt!!

      Din blogg ger vid sådana tillfällen inte riktigt det pigga, muntra och käcka intryck som du vill föreställa dig.

      "Jag utsätts gång på gång av önskemål att de som tramsar ska bort." Ett annat sätt att uttrycka detta är att säga att några som har blivit kritiserade av mig här (anonyma är de dock givetvis!) har tyckt att det varit obehagligt och att man därför vill få bort mig för jag är ganska så bra på sätta fingret mitt på, och att jag lider av samma fallenhet som du att uttrycka min kritik "muntert och käckt". Det är "Stor underhållning!" - när andra blir drabbade och inte man själv. Då vill man få bort "den som tramsar". Då var det inte kul längre. Och att beskylla någon för "trams" är givetvis bara ett sätt att förringa det jag faktiskt helt allvarligt påstått, om än i en skämtsam ton rätt ofta.

      Att jag kommenterar kan du dock se som ett teckan på att jag fortfarande anser dig vara en maktfaktor på så sätt att du har inflytande på många genom blogg och böcker m.m. Men som sagt, jag har tänkt på själv att jag ska fira söndag mitt i veckan ibland och vara snällare. Fira lill-söndag helt enkelt. Kan vara en torsdag.

      Radera
    2. Nå, heder åt dig att du publicerade mitt svar och jag ska faktiskt försöka hålla mig härifrån - på riktigt.

      Radera
    3. -Anna platsar helt klart bland oss katter, konstaterar Bull, min teologiske sekreterare. Hennes trams är ofta som en nålvass kattklo. Ett snabbt blänk. Touché! Mera sällan någon allvarlig rispa.

      -Om det är självkontroll eller bara tjejig brist på träffsäkerhet, vete Basti, flinar Rickard från Rickomberga småelakt.

      Jag ser den farliga glimten i Majas ögonvrå, och sätter mig snabbt i säkerhet låångt bort. Bäst att inte bli inblandad!

      Elaka Katten Måns

      Radera
    4. Anna:
      Sist vi skrevs var du inte speciellt "mitt på". Snarare helt lost o helt oförmögen till dialog o samtal om saken. Så jag gav upp samtalet helt även om jag flera inlägg i rad försökte föra in frågan på sak. Jag fick utstå en hel del tillmälen då från dig så den stora grandiosa offerkoftan ďu anför nu klär dig inte. Alls.
      O muntert?... inte överhuvudtaget.

      Jag skulle gärna se mer av dina egna tankar o mindre av reaktion på andra(s). För jag tror du har mycket mer att komma med av dina funderingar i sak än det av påhopp på andra som brukar följa under din signatur.

      Önskar dig Guds frid...
      Och en God natt:-)
      // Tänkaren

      P.s. en eloge ska du ändå ha för att du trots allt gav ett litet svar i sak i den ordväxlingen. Till slut...

      Radera
    5. den L..jag menar Tänkaren: Kan du länka till den ordväxlingen så att ev intresserade kan se om du överhuvudtaget talar sanning i ditt angrepp ovan eller återigen ser din chans att komma åt mig? Du vädrade morgonluft när du såg Dags replik...

      Själv anser jag det vara att missbruka Guds namn och inte så lite illamående-framkallande att använda sig av fraser som "Önskar dig Guds frid" när hela syftet med din kommentar uppenbart är det motsatta och du inte alls önskar mig någon "frid" utan är ute efter att jävlas.

      Radera
    6. http://bloggardag.blogspot.se/2016/08/en-biskops-fornimmelse-en-annans.html?m=1

      Jag är ingen fiende till dig. Jag håller bara inte med i det du skriver ibland och blir nyfiken på din grund i vissa sakfrågor som du uttrycker samt vill veta din åsikt i sakfrågorna(du uttrycker ju ganska starka sådana). En egen åsikt behöver inte någon annans åsikt för att beskrivas, tänker jag. Därför skulle det vara intressant att läsa dina tankar i sakfrågorna som diskuteras utan att det styr på personen i fråga.

      Hoppas du fortsätter delta o dela dina tankar om Svek. Annat vore liksom lite att kasta ut barnet med badvattnet s a s.

      Och jag Är verkligen ledsen om det skulle kunna kommas att uppfattas som ironi att jag önskar dig Guds frid. Det var verkligen seriöst menat.(Jag har ingen anledning alls att vilja dig något illa).

      // Tänkaren

      P.s. Förfärligt nyfiken på vem du förväxlar mig med...har inte skrivit mycket här...:-)

      Radera
    7. Bra med länken. Då kan alla se (om nu någon enda orkar bry sig) att du inte fick några "tillmälen" av mig som du påstår. Om du fortsätta en dialog med mig vore jag tacksam om du till att börja med inte skriver saker om mig som inte är sanna. Alla kan också se att jag inte är det minsta "lost" eller "oförmögen till samtal" - däremot påvisar jag att du inte har någon som helst rätt att kräva svar av mig i en fråga som varken inlägget eller kommentarstråden handlade om. "Den här bloggen är ingen frågelåda" som bloggaren skulle ha sagt.

      Som alla kan se tar jag inte heller på mig "någon grandios offerkofta" när jag förklarar hur jag ser på tramsande. Att det är bullshit. Eller just trams. Det var länge sen jag tramsade nu och när jag gjorde det vill jag bestämt påstå att man lite fick svar som man frågade på den tiden. Kommentarsfältet såg betydligt annorlunda ut då. Alltså är trams helt fel ord nu- det handlar i stället om att några vill att alla ska tycka samma på den här bloggen och tycker att mina ifrågasättanden är förargelseväckande.

      Bara att använda ordet är ett sätt att utöva härskartekniker (ett ord som jag iofs inte är förtjust i men det passar här) liksom bloggaren förklarar alla som inte kommit fram till samma uppfattning som han att de antingen inte på "pålästa" eller att de inte är "begåvade".

      Nu kom allt igen att hamna om mig som person och det är sannerligen inte mitt fel. Jag själv hade däremot gärna velat veta hur bloggaren tänkte när han ansåg att att en präst ska vara chockad och bestört över att Jesus dog - är jag inte påläst nu igen när jag trodde att en präst tvärtom borde vara glad över att Jesus uppstod? Men som sagt, det får jag inte reda på, för det är som sagt ingen frågelåda.

      Radera
    8. Anna, jag hör till dem som uppskattar dina tankar nästan lika mycket som jag uppskattar Dags. När jag har läst Dags bloggande tänker jag för det mesta: Vad bra det här är! Sen läser jag dina kommentarer och tänker: Oj, hon använder samma argument, men vänder dem så de drabbar mig istället för "någon annan". Det är så nyttigt! Det är inte ofta jag byter åsikt pga det du skriver, men du tvingar mig att tänka efter bättre, pröva om mina argument verkligen håller och skärpa mina resonemang. Du behövs (åtminstone för mig) på den här bloggen!
      /Dan Sarkar

      Radera
    9. Dan Sarkar: Jag blev glad över din kommentar.

      Till er kattskrällen som "Den elaka katten Måns" med flera: Jag uppskattar era riviga kommentarer!

      Dock är det fortfarande kanske så att jag hugger lite för ofta ibland - där har bloggaren till viss del rätt, även om jag själv tycker att ett motstånd behövs då de som bifaller i kommentarsfältet nästan hela tiden är betydligt fler än de kritiska. Men dessutom känner jag själv att jag blir lite för "manisk" när det gäller att kolla upp ev svar jag får på mina kommentarer. Jag blir också lite mer arg än vad som är hälsosamt när jag bemöts med påståenden som att jag är "opåläst" m.m.

      Så min ambition är fortfarande att hålla mig borta härifrån. Får se hur länge det håller! Men ganska många kommer att bli glada om det håller länge!

      Radera
    10. Har Anna någonsin, egentligen, hållit sig borta från den här bloggen?!
      Antony

      Radera
    11. Att dom orkar!

      Bill och Bull är rejält upprörda över att bli kallade skrällen. Dom påpekar att dom minsann båda är fina, SVERAK-registrerade raskatter med pedigree av förnämsta klass.

      Må så vara! De e kanske därför dom måste överlåta allt tankearbete till mig?

      - Stamtavla och stamtavla, säger den norske skogskatten Murre från Skogstibble. När Prostinnan ställde ut mig, blev jag Best in Show. I lagårn är det de egna kvalitéerna som räknas. Inget annat. Där är jag helt enkelt suverän. Det har jag bondens ord
      på. Den bäste råttkatten han nånsin sett.

      -Bill och Bull lever då inte upp till claris maiorum exemplis, förtydligar Maja. Anna bara skojar och retas lite vänligt. So what? Det gör väl alla katter av och till.

      Maja är då en pärla! Om hon sen bara kunde sätta den där svanslösing-tönten på plats. Helst enkel till Haparanda, eller längre!


      Elaka Katten Måns

      Radera
  13. På förekommen anledning: Jag förekommer inte med flera signaturer på den här bloggen. Vad Anna än må tro så har jag inget som helst med Tänkaren att göra. Förvisso verkar Tänkaren skriva ganska vettiga saker, men hen är helt klart snällare än jag som är och förblir

    den Lea

    SvaraRadera