fredag 1 juni 2018

Inga flyktingar i Europa!

Inga flyktingar i Europa och inga flyktingläger, slog pastor Arne Forsberg fast. Bloggardag minns hans bok Utan varaktig stad, Diak Stockholm 1948. Forsberg var i 5-6 år flyktingpräst för Svenska Israelsmissionen i Frankrike. Var han emot flyktingar? Han menade helt enkelt att ingen skulle behöva bli en flykting och han berättar om människoöden. (s 88) Pastor Forsberg berättar med medkänsla och inlevelse men utan sentimentalitet. Han ser också vad som händer flyktingen, den som ingen bryr sig om. Flyktingen blir hänsynslös och självupptagen och blir därmed inte alltid en trevlig bekantskap.

Arne Forsberg möter i Paris dem som hört till den ledande klassen men nu berövats allt. Fast kanske inte riktigt allt. "Till övervägande delen tillhör de de intellektuellas kategori, och trots fattigdom och demoralisering håller de strängt på sin klass och sitt ursprung. Aristokraten är och förblir aristokrat, och den ryska prinsessan eller grevinnan så eller så har mitt i all yttre förnedring bevarat en air av förnämitet och adel. Och även om vetenskapsmannen sitter på fattighus, forskar han vidare i sina luntor, det enda han kunnat rädda med sig av ett dyrbart bibliotek. Och läkaren, som sitter i en källare och binder spanska basttofflor för brinnande livet, slutar ändå aldrig att drömma om den dag, då han åter skall få axla den vita rocken före operation." (s 15)

Detta var sådant som de kyrkliga kretsarna kunde tillgodogöra sig för 70 år sedan. Bokens första uplaga kom i mars månad år 1948, den andra i augusti och då var femte tusendet som trycktes. Bloggardag noterar. För egen del minns han hur personalen på BB satt och högläste ur boken och några insikter kanske nådde honom där han låg i sin lilla korg. Eller är det annat som påverkar värderingar? Den kyrkliga kulturen måste väl ändå med en sådan åtgång på en bok om flyktingar ha varit en annan, en som byggs nerifrån genom syföreningar och allvarliga samtal – eller är det något Bloggardag inte förstått? Att Arne Forsberg inte tramsade undan vad en präst skulle göra i den där miljön är uppenbart. Det var mindre snack om "Act" och mera direkt aktion. Han mötte människor där de var och han förmedlade något tillbaka till dem som förväntades ge. Det är medmänsklighet utan omväg om kyrkobyråkratier och dessa byråkratiers egentillverkade problemvärld. "Där fick Lysén!", tror Bloggardag på sitt vanliga generösa sätt. Dåtidens kyrkfolk kunde känna igen sig och förnimma sammanhanget. Det beror på att sammanhanget fanns i församlingarnas livsstil. Detta sammanhang kan inte ersättas av informationskampanjer. Och det handlade om mission på det klassiska sättet. Alla fick komma och ärendet fick ljuda.

Vilka läser på nytt de gamla böckerna från flyktingarbetet för att se vad som var och hämta lärdomar ur den själasörjarerfarenhet som redovisas? Inte på det där sättet att prästen gärna låter de ömmande själavårdsfallen blir dekorationer i hans egos julgran, inte så. Men så att inlevelse och medkänsla skapas hos den som läser: Vi ska inte ha några flyktingar i Europa, inga flyktingläger. Vi ska leva så att ingen behöver fly.

Nu har vi kanske problem som bottnar i att vi inte är varsamma med orden. Flyktingar har rätt till asylprövning. Men är en flykting något annat än en migrant och är det i så fall väsentligt att upprätthålla skillnaden? Ska migranten prövas utifrån frågan om ett eventuell bidrag till välfärdsstatens uppbyggnad, alltså en matematisk sannolikhetskalkyl? Den som bidrar får komma in, den som belastar får inte. Medge att frågan är obehaglig. Jag kan fortsätta.

Vilken är den egenliga skillnaden mellan integration och assimilering? Betyder integration att en i grund främmande ideologi och kultur ska få utrymme i det postkristna sekulariserade landet så att "God is back", men bakvägen och i enklaver som växer sig starkare. De assimilerade ska bli som alla andra, inte sticka av värre än de flesta av oss gör och ha vett att hälsa i handen. men hur hanterar vi i detta möte den förnämitet Arne Forsberg mötte och hanterade? Och hur hanterar vi det grundläggande problemet att välfärdssamhället är nationellt, kanske nationalegoistiskt, men det vet jag inte. Kanske byggdes välfärdssystemet mest som omsorg om den konkreta nästan och denna nästa är inte importerad. Är då inte andra människor vår nästa, sådana vi ser i tv? Det sa farbror Sven i konfirmationsundervisningen. Då bestämde vi oss för att exportera lite pengar till denna vår nästa. På vilket sätt och varför var detta fel tänkt.

Nu funderar Bloggardag på att ånyo läsa Stig Dagermans bok Tysk höst. Den ligger i linje med Arne Forsbergs bok känns det som.

I det mycket lokala har grann(ung)katten Morris varit borta sedan Kristi Himmelsfärds Dag. I går kom han hem igen. Katter! Men glädjen stod högt i tak. Gå ut i naturen alla ni som inte är katter dock. Naturen luktar i denna tid som en bättre fransk bordell. Hur Bloggardag vet hur en fransk bordell luktar? Det har han läst i böcker.






22 kommentarer:

  1. Migranter och flyktingar kommer och fortsätter att komma. Nu räknar man med kanske 100 miljoner afrikaner till Europa till år 2050. Och ytterligare 100 miljoner till 2100. Mellanösterns flyktingar och migranter oräknade. De metoder som kan stoppa migrationen går det inte att få stöd för. Befolkningarna i "exportländerna" fördubblas till 2050. Och fördubblas en gång till fram till 2100. Trots människoimport till Europa ökar problemen i exportländerna. En medelklass får det bättre, och har därmed råd att söka sig till ett gränslöst Europa. Vad det betyder för ett Europa som inte vill reproducera sig, kan vi bara ana.

    Malcolm Kyeyune ser en mörk framtid:

    https://kvartal.se/essaer/aawylu27vwxxh1zn7mxqgthl832x7z

    /smun

    SvaraRadera
    Svar
    1. "...en mörk framtid".

      Radera
    2. MK, uppmärksammad debattör, f d ordförande i Ung Vänster i Uppsala:

      http://www.gp.se/image/policy:1.5098566:1516959416/image.jpeg?f=Wide&w=2200&$p$f$w=c2b0aff

      Radera
  2. Det som skiljer Arne Forsbergs tid från vår, är att vår yngre, välutbildade elit kännetecknas av just "Utan varaktig stad". Upprotad, urarva, fäderneslands- och kulturlös, gränslös, trolös och ofta barnlös, se där människorna som formar Europas framtid!

    Det blir då naturligt, att inte söka bevara ett arv och lojaliteter som man varken delar eller respekterar. Kyrkornas kris är Sveriges och Europas kris. Nationalismens liksom statsindividualismens tid är förbi. Nu är vi alla globalister, och söker vår eventuella lycka där den låter sig finnas. Där köttgrytorna finns, där samlar sig de som kan. Resten får söka leva i sin periferi bäst de gitter och förmår.

    Lars Jensen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lilla lolla ja, utbrister ett sprucket halleluhja från barocklådans tak.

      Detta var ord och inga visor.

      Sant som den friheten svart katt eller salt katt fann i kattrumpan i Calmar.

      Lars Jensen är min idol!

      Detsamma säger fader Mulder.


      / utan signatur

      Radera
  3. Ja se det blir en rejält dyr baksmälla efter migrationsberusningen:

    http://helenaedlund.se/nar-malbilder-kolliderar/

    Ändå har migrationen knappt börjat. Det närmaste århundradet kommer att likna folkvandringarnas ödeläggande 400-tal.

    PP

    SvaraRadera
    Svar
    1. PP, det behöver inte aöls bli en mörk framtid, i alla fall inte i det katolska Centraleuropa eller möjligen inte ens i Italien som nu börjar hjälpa en halv miljon "mörka" att komma hem.

      Antony

      Radera
    2. Tror du det funkar, Antony? Om någon inte vill ha "hjälp" att komma "hem", blir det svårt att mobilisera vare sig vilja, kraft eller resurser för "hjälpen". Och vad blir "hem" i en global värld?

      PP

      Radera
  4. Integration i praktiken:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/0E70LG/storsatsade-pa-integration--men-nar-invandrarna-kom-lamnade-alla-sven

    /conspirator

    SvaraRadera
  5. "Och hur hanterar vi det grundläggande problemet att välfärdssamhället är nationellt, kanske nationalegoistiskt, men det vet jag inte. Kanske byggdes välfärdssystemet mest som omsorg om den konkreta nästan och denna nästa är inte importerad. Är då inte andra människor vår nästa, sådana vi ser i tv?"


    Har bloggaren tagit intryck av Rana Dasgupta månntro?

    https://www.theguardian.com/news/2018/apr/05/demise-of-the-nation-state-rana-dasgupta?CMP=share_btn_tw

    SvaraRadera
  6. Nåja, kanske är det bra att få in lite' friskt blod bland de svenskar som numera reproducerar sig rätt sparsamt? Immigranternas barnbarn brukar nog vara väl integrerade (ibland till far/morföräldrarnas sorg och fasa), och "välfärdssamhället" är väl ändå redan en skugga av sitt forna jag?/Paul

    SvaraRadera
  7. Är inte frågan om "detta är fel tänkt" just att vi exporterar "lite" pengar till vår nästa? Jag tänker mig själv att om jag får problem på Domens dag så är det just p g a detta, och att jag delar det med hela västvärlden. Varför skulle det vara ursäktligt att vara så snål som jag är? Jag ger lite pengar men det är otroligt försumbart jämfört med vad jag ger mig själv i form av nya kläder, överdådiga matvaror och en massa annat, precis som alla andra.

    Nu kan man iofs kritisera påståenden som "varför ägnar ni er åt den här orättvisan men inte den andra?" (används till exempel mot kvinnor som vill ha högre lön för att de inte ägnar sig åt farbriksarbetande kvinnor i Indien som har ännu mycket sämre löner) men ändå: När man varnar mig på den här sidan för att på Domens dag få problem med Jesus om jag bejakar kvinnliga präster, har man inte glömt att det kanske är det minsta problemet jag kommer att ha? Egentligen är vi nog alla "den rike mannen som får det svårare än en kamel att komma genom ett nålsöga" även om man tycker sig ge mycket till välgörenhet. Behöver någon av oss här ägna en enda sekund över att fundera om Gud gillar kvinnliga präster eller inte när vi i alla fall är så rika att vi inte har en chans, någon av oss? För vi ska väl knappast ta "det som är omöjligt för människan..." för givet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tål onekligen att fundera över, Anna!

      PP

      Radera
    2. Att döma av de skildringar som Evangeliet ger av Domens dag, kommer frågan att vara "vad har du (inte) gjort...?", snarare än "vad har du (inte) trott..?" Ändå betonar lutherdomen - utifrån principen om "Bibeln allena" - sin princip om "tron allena"... Jag hänger inte med; kanske Dag kan förklara?/Paul

      Radera
    3. Anna har en typisk statisk MTD-syn på hur Jesus förhöll sig till de rika och de fattiga. Morallagen är allt och nåden saknas helt. 90% av dagens mänsklighet skulle nog ses som superrika/rika/hyggligt förmögna/ekonomiskt oberoende (med bra pensioner)/ekonomiskt "well off"/högkonsumenter/medelkonsumenter/lågkonsumenter med fyllda magar och hyggliga kläder/lågkonsumenter med fyllda magar och halvhyggliga kläder.

      På Jesus tid ingick möjligen 30 - 40% i ovanstående kategorier, och Jesus själv kom nog från de som var "well off", dvs de hade ett visst sparkapital.

      Det Vår Herre riktar sann kririk emot ör vem som vi tjänar, Gud eller Mammon, där tjänandet av den senare har blivit en epidemi i Svky, inte minst bland prästinnorna!

      Antony

      Radera
    4. Antony: På vilket sätt innefattar min undran att "morallagen är allt och nåden fattas helt"? Det jag menade var att man kanske inte ska ta nåden för given när man tar "andras lidande med ro". Eller hur menar du?

      Radera
    5. Paul. Jag vill också som sagt få det utbenat. Det strider mot mångas uppfattning av rätt och fel att den som faktiskt "gav Jesus att äta när han var hungrig" men inte trodde på rätt sätt ska bli avvisad medan den som levt sitt liv i överflöd, sett andra lida men inte gjort något åt det men uttalat att han tror på Jesus har sitt på det torra även i livet efter. I synnerhet om han tagit förlåtelsen för sin själviskhet för given.

      Antony:"Det Herren riktar skarp kritik mot är vem vi tjänar" Hur tjänar man en gud om man låter bli att följa hans anvisningar, eller tycker att man bara behöver följa de lättaste som kanske rentav medför fördelar för en själv (vi förbjuder kvinnor att stå vid altaret) men struntar i de svårare men extremt mycket mer uttalade anvisningarna om att hjälpa de som lider, är hungriga och törstiga osv? Då får ordet "tjäna" en väldigt underlig innebörd...

      Radera
    6. Ej blott Guds vilja veta, men vandra i hans bud:
      Det är att kristen heta,
      det är att tjäna Gud.
      J.O. Wallin

      Radera
  8. Ni såg Dagens mätning om partisympatier hos kyrkobesökare (både svenska kyrkan och frikyrkan)?
    En väldigt stor framgång för SD, som tidigare knappt funnits.
    Jag tror att det i n t e handlar om invandringsmotstånd, utan om vantrivsel med radikaliseringen av kyrkan.

    Beklagligt att man reagerat med att söka sig till mer traditionell kyrklig förkunnelse, tycker jag.


    http://www.dagen.se/dokument/sa-rostar-de-kristna-valjarna-1.1151626


    Canutus Hahn

    SvaraRadera
    Svar
    1. De kristliga lämnar KD. En välsignelse för partiet. Nu kan den pragmatiskt konservativa Skyttedal -Adaktusson-falangen ta över efter de känslofullas uttåg. C har redan fullt av stollar och kan säkert härbärgera ytterligare.

      MP är mycket stora bland ungkyrkliga. Det tyder på att klimatengemang blir nästa entusiasmbubbla efter migrationen. Vill man veta vad som händer några val fram, skall man titta på skolvalsresultaten. SD har varit oproportionellt stora i många skolval. Nu slår tendensen igenom. SD - Sveriges nya statsbärande parti? I så fall en ironi i den högre skolan, givet den beröringsskräck partiet mötts av.

      Entrismen från S möts av PR-konsulten Ed, maka till Ulf Kristersson. En skrift på väggen i S' bankettsal, lika tydlig som SD:s uppgång i kyrkan. Andarna rör på sig:

      http://www.dagen.se/nyheter/ulf-kristerssons-fru-birgitta-ed-blir-prast-forverkligar-en-drom-1.1152270?paywall=true

      Georg Wilhelm Friedrich Hegel

      Radera
  9. Precis så här: "Han menade helt enkelt att ingen skulle behöva bli en flykting.."

    Men varför behöver människorna bli flyktingar? Vad är det som får människorna att fly till det kalla och mörka och religiöst analfabeta Sverige där man egentligen inte ens känner sig särskilt välkommen?
    Är det svenska bidragssystemet som får folk att lämna sina hemländer där deras universitetsutbildningar fungerar på arbetsmarknaden, där man har sitt språk, sin mat- och annan kultur, sina religioner + religiösa byggnader, sina nära och kära?

    /En Anonym En

    SvaraRadera
  10. Bloggardag: "Och hur hanterar vi det grundläggande problemet att välfärdssamhället är nationellt, kanske nationalegoistiskt.."

    Vi (västvärlden) hanterar det bäst genom att lämna andra länder i fred. Vi får mycket färre problem med integration och invandring och allt vad det nu kan heta om vi slutar med att bomba sönder länder i Mellanöstern och Afrika och slutar med att störta deras regeringar och överhuvudtaget lägga oss i deras politik. USA i synnerhet ska lägga av med sin människorättsvidriga beteende i dessa områden. Sveriges roll är att sluta med att vara USA:s slickande knähund.
    För att föregå med gott exempel bör vi ställa våra egna (västvärldens) radikaliserade (?) kristna krigsförbrytare som W. Bush och Tony Blair inför den internationella domstolen i Haag. De har attackerat Irak år 2003 på falska premisser och UTAN FN-mandat. Resultatet av detta krig hittills är 1 miljon döda människor och en himla massa människor på flykt.

    /En Anonym En

    SvaraRadera