Förlagschefen

Förlagschefen kände sig personligt kränkt eftersom hennes bidrag i boken Dags systrar skriver Dag-bok inte uppmärksammades tillsammans med de andra på denna bloggsida. Så var det. Men också förlagschefer måste lära sig vänta. Bloggardag säger som han som rätt på kanelen kom hem, öppnade kylskåpsdörren, tittade på mjölkpaketet, talade och sade: "Lugn. Din tid kommer!"

Anna Ehde Malmberg kommer ur en intressant prästfamilj eller prästsläkt och är ingift i en annan. Det vimlar av präster av olika schatteringar kring henne. Alla prästerna är nog inte helt hederliga, men ett antal. Farfar Otto hör till högkyrklighetens respekterade fäder. Hennes pappa Thomas var idog församlingspräst av det slag som med åren blev alltmer främmande för vad Svenska kyrkan höll på att bli. Det är en omständighet att begrunda.

Bloggardag har väl varit vän med Förlagschefen i 50 år just detta år. Då var hon dock inte Förlagschef. Det betyder att Bloggardag kan tilltala henne med det namn som inte längre får användas. Det är som med Führern. Somliga utvalda kunde kalla honom "Du". Inga jämförelser i övrigt!

Bloggardag behöver inte särskilt utveckla att Förlagschefen har humor och sinne för livets  krumelurer. Hon är kreativ, dvs har förmåga att fånga upp idéer och göra något av dem. Det ser den som kollar Gaudetes utgivning. Styrkan är att förlaget vet hur det är i församlingar och vad som då behövs. Detta sagt hade förlaget förstås behövt mer resurser. Kyrkostyrelsen har utmanats på några tusenlappar för ett fortsatt filmprojekt om Stengrunden ,men idogt vägrat. Annat får kosta multum. Bloggardag har sina synpunkter på detta. Men kyrkosystem undviker begåvningar, skyr dem till och med. Det är då begåvningarna startar eget förlag. Ni förstår. Ni behöver därmed inte acceptera förhållandet. Svenska kyrkan har en talang att neka sig allt gott. Eliten borde ställas till svars för detta.

Bloggardag vet att Förlagschefen velat att Dag Sandahl skulle skriva. De finkristna har manat henne att idén (ibland Sandahls) borde förverkligas av någon annan för att vinna framgång. Förlagschefen har inte vikit ner sig. Då vet också Bloggardag att skilja mellan anpasslighet (havlighet) och kreativ vänskap. Förlagschefen står fram som en trofast vän.

Förlagschefen fattar utgivningsbeslut. Bloggardag undrar om bloggen kommer att utges i bokform, 10 halvfranska band, 15 eller 20 om kommentarerna ska med (men då krävs ett omfattande kontraktsskrivande). Dessa volymer skulle pryda varje bokhylla. Bloggardag är inte svår. Det kan räcka med danska band...

Förlagschefen avslöjade sig som bokläsare/bokälskare i sitt bidrag i den numera mycket omtalade och nyutgivna boken. Hon formades som barn/människa av högläsning och hon är i existentiellt behov av att läsa. Så är det med Bloggardag också. Bloggardags äldsta barnbarn utbrast: "Har du redan läst ut en bok!" när han haft hela natten och förmiddagen på sig. Förlagschefen kan se fram mot sin verkliga pensionering för då blir det tid att läsa.

Den som uppmärksamt läst Förlagschefens bidrag i den illustra boken ser en mängd boktips. Bloggardag har läst några av tipsen och  omfattar själva grundhållningen med stor sympati. För egen del är Bloggardag uppvuxen i en familj med högläsning. Morsan läste Eva Curies bok Min mor Marie Curie högt men dessförinnan Nils Holgerssons underbara resa och en mängd andra böcker. Sönerna läste själva också, den ene mer än den andre. Och Bloggardag vaknade en natt av att en 12-årig flicka kl 2 på natten låg i sitt rum och skrattade. Han förstod att hon läste och hade vett att inte säga något. Stör aldrig läsglädjen hur oansvarig den hållningen än kan tänkas vara. Förlagschefen berättar i den högst aktuella boken om hur högläsningen skrämde hennes bröder så att de ramlade i golvet. Så ska det vara.

Bloggardag återvänder till de små (eller initialt små!) kristna förlagen. Håller de en utgivningslinje kan de också sälja. Artos och Gaudete lika. De tidigare etablerade förlagen saknar den fingertoppskänsla och den tjurighet som skapar förlagskultur.Vad gäller Verbum borde någon undersöka hur den havlige Göran Agrells bokförslag sålt och hur det var med de förslag Dag Sandahl föreslog och fick igenom. Oss emellan var det Sandahl-förslagen som sålde. Fast ingen minns att den verkliga kioskvältyaren, den i klass med 7 sorters kakor och mångmiljonaffär, hade just Sandahl som upphovsman. När kommer medaljen?

Startkitet var en idé Förlagschefen såg till att förverkliga efter en replik från Kajsa Ahlstrand. Hon påpekade (i Cambridge vill jag minnas) att konvertiter till islam får just ett välkomstpaket. Det var en replik som satte fart på Förlagschefen, som undrade vad en som ville bli kristen skulle behöva. Så kom start-kitet till. Det gick i två upplagor.

Bloggardag kan egentligen inte riktigt minnas alla böcker förlaget fått ut men romanerna ska inte försummas. Allan Willny är värd uppmräksamhet. Och självfallet den underfundige bibelläraren Bengt Pleijel. Carl Henrik Martlings kyrkvärdsbok räddades av Gaudete när Verbum kom fram att den inte behövde nytryckas.

Förstår ni nu Förlagschefens betydelse? Borde inte hennes bidrag i den värdefulla systraboken närmare återges? Det är omöjligt. Då skulle alla finesser gå förlorade. Bloggardag säger som fader Gunnar, Låna gärna böcker på bibliotek men inte mina. De måste ni äga. Så värdefulla är de!" I överförd mening gäller detta systraboken. Men ska ni ändå beställa den från förlaget, kan ni kolla övrig utgivning också.

Eva Lena Johansson måste nämnas också. Denna tappra och kompetenta kvinna gör bok av manus. Det är formgivarens kall i världen. Förlagschefen tycker om henne men det gör vi allihop, författare  och korrekturläsare lika.

Libris drar ner på personal. Bloggardag undrar om inte det beror på att förlaget förändrat sin profil för att nu "ge ut böcker som ger livsmod, livsmening och livskunskap". Den omfattande neddragningen kan bero på denna satsning på den moralistiska, terapeutiska deismen. Bloggardag kollade förlagets utbud under Bokmässan. Hans intuition sa honom att detta är ett förlag som ser till att inte behövas av kristenheten. Gaudete däremot behövs. Små viljestarka förlag ska inte föraktas. Inte heller när Förlagschefen avslöjar sin outrotliga kärlek till böcker. Det är läsar-kristendom när den är som bäst.