Vill ni betala för det här?

De flesta läser inte Kyrkomötets presidiums skrivelse 2017:1 till årets kyrkomöte. Det är 82 sidor att ta sig igenom. Nu ska kyrkomötet organiseras om. De kritiska frågorna kommer från Frimodig kyrka men en del andra anför också kritiska synpunkter. Jag ser ingenstans att det blir ett interpellationsinstitut, dvs det vanliga sättet att granska makt. Jag kan förstå varför. Varför skulle makten hos tjänstemännen i Kyrkans Hus vilja utmanas? Frimodig kyrka var den enda grupp som talade för saken vid gruppledaröverläggningarna, sägs det.

Jag läser nu aktstycket som den jag beskrivs vara, en som lever på bitterhet och tappade sugar. Roligt att kunna ge sina kritiker rätt om inte annat så på denna erkänt pigga, käcka och muntra bloggsida. Kom bara ihåg vad jag skrivit tidigare. På åtta år har kyrkostyrelsen inte fört några strategiska samtal. Ärendelistan fylls av handlingar som det ska beslutas om. Det betyder att tiden för idédebatt och analys blir begränsad. När det var sagt att detta skulle ske, fick styrelsen 95 sidors text om ekonomi. Efter den dagen sa en av kamraterna: "Nu skrattar dom i Kyrkans Hus åt oss." Jag sa inte emot. Jag ser ett system där beslutsmakten hamnat i kansliet. Det betyder att arbetsformer för de förtroendevalda avpassas därefter. Läs gärna denna mening två gånger, men minns också beskrivningen av mig.

Uppskattningsvis kostar kyrkomötet 1.6 miljoner per dag men då är inte kostnader för kyrkokansliets egen personal eller mandatstöd inräknade i beloppet. Det är arvoden, boende, lokaler, förtäring och teknik liksom inhyrd personal som kostar. Samt resor, förstås (nämns inte i skrivelsen). I utbyte levereras kloka beslut och de ambitiösa skriver motioner som stimulerar debatten. Men interpellationer inryms inte.

I det nya förslaget ska motionsrätten begränsas. Det ska nämligen bli tematiska kyrkomöten och då får man bara motionera på det tema som angetts. Skriver en ledamot om något annat, sorteras motionen bort av presidiet och är helt ute ur hanteringen. Frimodig kyrka noterar att detta betyder en kraftig begränsning av den fria motionsrätten. Fisk tycker begränsningen är riktig, men vill kompensera med interpellationsinstitut, en tanke gruppen inte drev. Men interpellationer ska det inte vara enligt förslaget. S tycks inte ha någon synpunkt på detta! Inte i sskrivelsens sammanställning i vart fall.

Tematiska kyrkomöten blir det under mandatperiodens andra och fjärde år. Presidet bestämmer tema. Det blir ett antal dagar för samtal och utbildning. Första och tredje sammanträdet under mandatperioden blir som nu. Ställ då maktfrågan. Vem bestämmer tema och vilka kan påverka det? Den som svarar byråkratin i Kyrkans Hus ska inte omedelbart få en bock i kanten för det svaret.

Utskotten förändras. Kyrkorättsutskottet försvinner och ersätts av en kyrkorättsnämnd, fyra jurister och fyra KM-ledamöter. Budgetutskotttets frågor läggs till ett nytt Ekonomiutskott.Vi får två nya utskott: Samhälls- och kulturutskottet och Hållbarhetsutskottet. Det är Kyrkolivsutskottets samhälleliga frågor som bilder ett eget utskott och av förslaget om ett Framtidsutskott blev ett Hållbarhetsutskott. Jag tänker inte bli sur och grinig om någon drar slutsatsen att politiker saknat de politiska frågorna och vill renodla kyrkomötet som arena för denna agenda. Intresset ljuer aldrig eller alltid.

Ni börjar kanske tröttna och behöver inte veta att omröstningen inte längre ska ske genom uppresning utan genom handuppräckning. Men saken gäller också att, som det heter (s 57) att ledamöterna ska få den utbildning "och därmed också fortbildning" som de behöver för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Detta är också en mening att eftertänksamt läsa en andra gång. Vad är det de inte kan och om de inte kan detta hemifrån, är det då möjligt att detta mot betalning (arvode utgår) kompenseras i Uppsala? Ni betalar för att de som misskött sitt gudstjänst- och församlingsliv men inte heller läst Torsdagsdepressionen nödtorftigt ska kunna sitta i "kyrkomötet".

In summa: här är en ny ordning för ett kyrkomöte som inte ska ställa till det. Ni är nog beredda att betala drygt 1.6 miljoner per dag för att ledamöterna från år 2018 går på konferens i Uppsala vartannat år och kan tala med varandra om allt det de bibringas. Tamboskapen samlas och stallas. Och ni betalar stallplats.

Detta skulle kunna vara frågor att ta upp i rörelserna inför kyrkovalet. Så sker inte. Har ni märkt att det inte debatteras? Nomineringsgrupperna får berätta vad de vill utan besvärande frågor eller illvillig och kränkande debatt. Kommer det några inlägg av detta slag är det på insändarplats i några tidningar. Få murvlar avslöjar, t ex frågar kandidaterna vad de gjort föregående mandatperiod i kyrkomöte eller stiftsfullmäktige, räknar motioner, läser protokoll etc etc.

Verkar det som om jag inte gillar nyordningen? Den präglas av en konferenskultur och återspeglar mindre vad ett kyrkomöte egentligen är. De som kallar sig "Svenska kyrkans unga" ("23-åringar /och äldre/ som vill bestämma över oss som är 17", som dottern sa när hon förklarade att hon inte längre ville vara med...), ställer glatt upp för att hjälpa kyrkomötesledamöterna.

Ni betalar. Men vad tänker ni er få för pengarna? Och vilka journalister vill ni nödga att skriva om saken i denna valrörelse, för det är detta kyrkoval som ger oss ledamöter i det nya kyrkomötet och då vore kanske förändringarna av värde att ha pejl på. Minns dock att denna bloggpost skulle kunna komma att uppfattas som skriven av en som lever på bitterhet och tappade sugar. Ordet var "lever på".