lördag 16 juni 2012

Kyrkväxt

På tisdag presenteras den nya brittiska undersökning som visar på kyrkotillväxt. I London mest. Kyrkan finns vid handelsstråken, skrev någon. London växer och kyrkor/församlingar med dem. De som växer mest är denominationer men också Church of England i Londonregionen. I det stora hela har lika många kyrkor stängts som öppnats i Storbritannien.

Jag antar att ingen vågar riktigt säga rent ut att med den liberala teologien är det som med den liberala sexrevolten på 60-talet. P-pillret skapade möjligheterna - men det blev inga barn. Liberal teologi får inga barn och därför har somliga delar av typen "mainline" problem. Jag antar att ingen särskilt kommer att påpeka att det finns påtagliga förklaringar och att de handlar om steril teologi och kanske detta enkla att rädda pojkar aldrig får kyssa vackra flickor. Och många präster beter sig som rädda pojkar .... Jag vet ju vilka präster som aldrig fick folk med sig. De hade bara kyrkopolitiker som sina uppbackare. Så tjänsterna fick de och åren då de satt i ledningen var förlorade år.

För 60 år sedan fanns knappast några "Christians in black majority churches" i Storbritannien. Nu finns det en halv miljon.

Jag tänker inte sammanfatta boken Church Growth in Britain from 1980 to the Present - men den flyttar perspektiv och säger lite käftigt att man hittar det man letar efter. Media letar efter kyrkor som står tomma - och hittar sådana. . Jag nöjer mig med att sammanfatta något som jag tror vi har behov av att se.

1. Det finns hopp för framtiden.
2. Kyrkväxt drar in människor från etniska minoriteter.
3. Varje stift behöver en plan för att plantera nya församlingar.
4. Kyrkor växer där befolkningen ökar och där det är ekonomiskt uppåt.
5,. Londonstiftet växer - och det var under David Hopes biskopstid som stiftet gick från ned- till uppgång. Påpekandet är inte mitt! Det kanske inte är så dumt med högkyrkliga biskopar trots allt?
6. Vi behöver en teologi för kyrkväxt. Och vi behöver sätta ord på det där med att Gud vill ha växande kyrkor. Kanske borde vi försöka sätta ord på varför Gud väljer att ha kyrkor över huvud taget och prioritera frågor om ecklesiologi just därför.

I går talade jag vid två tillfällen och Ölands största kyrka var fullsatt. Jag välsignade inte. Men jag sa att så länge det finns en kyrka med kyrkklockor som kallar till gudstjänst och människor kommer till mässan så blir det lik förbannat en välsignad sommar - också om jag inte får välsigna. Detsamma kanske gäller nu. Man kan strukturutreda och strukturförändra men trots detta - jag säger trots detta - kan Svenska kyrkan förnyas.

Första mässan i Högby kyrka i morgon är kl 6, högmässan kl 10.

8 kommentarer:

  1. Hopp för framtiden??

    Det är nog en fråga om personlighet Bloggardag är en i grunden optimistisk och positiv person. Annars hade han inte orkat se så mycket skit i de kyrkliga hörnen och rent av på de kyrkliga finrumsmattorna.

    Med de präster som står tillbuds, så undrar jag. Det hela är lika otroligt som att vi i brådrasket skulle få en bildningsskola givet de lärare som står till buds.
    Och var finns de läsande kristna som skall lockas till mässan? Var finns i skolan de läsande elever, som kan tillgodogöra sig de goda lärarnas undervisning?

    Men föralldel. Om Gud vill, så...

    Per S

    SvaraRadera
  2. Boken "Church Growth in Britain from 1980 to the Present" finns att läsa på följande länk.

    http://www.dur.ac.uk/wsc.online/wp-content/uploads/2012/06/ChurchGrowthBook.pdf

    Tänkvärd och bra redogörelse som jag är glad att Dag uppmärksammar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för länken! Inledningen på Church Growth är värd att citera! "here has been substantial church growth in Britain between 1980 and 2010" Sekulariseringen har hela riden handlat om Det som Kommer, dvs det religonslösa samhället. men det har inte kommit. Och så står den uteblivna framtidens förkämpar där och är vilsna.
      "'Church Growth in Britain' provides a forceful critique of the notion of secularisation which dominates much of academia and the media – and which conditions the thinking of many churches and church leaders"
      Det postsekulära samhället börjar avteckna sig...
      "Rebalancing the debate in this way requires wholesale change in our understanding of contemporary British Christianity."
      -Säkert också här, även skillnaderna är stora-och kanske inte ens upptäckta ännu? fM

      Radera
  3. Berätta gärna vad "denominationer" är!
    fM

    SvaraRadera
  4. Bland alla viktiga frågor är nog den om ecklesiologin, som du skriver, den allra viktigaste.Att genom Guds nåd få tillhöra de utvalda. Jag ska inte tro, att jag är någonting. Jag ska veta det. UTVALD AV GUD. Går det överhuvud taget att tänka sig något större?
    Att få tillhöra Kristi kropp, där varje lem är viktig.
    Hur växte urförsamlingen? Jo, man höll troget fast vid de fyra B:a enl. Apg. 2:42

    SvaraRadera
  5. När du skriver något som är mera än inblickar och tankar, som här, med teser; då uppstå det kommentarförstoppning. Det är skada tycker jag. Här är dina teser-och mina kommentarer.

    1. "Det finns hopp för framtiden."
    -Japp! Kristus är uppstånden och kommer i härlighet. Matt 25.

    2. "Kyrkväxt drar in människor från etniska minoriteter."
    -Vems kyrkväxt? Hurdan kyrkväxt?
    Detta beror på så många faktorer. Elakt kunde
    man säga att det är frestande att fiska där folk känner sig isolerade och har det trist. Men visst! Låt bara de etniska vara subjekt, inte missionsobjekt!

    3. "Varje stift behöver en plan för att plantera nya församlingar."
    -Klart bättre än att bara ha planer på hur man ska avveckla församlingar.Vilka svenskyrkliga stift är i nuläget kapabla att planera nya församlingar, och hur tänker de göra?

    4. "Kyrkor växer där befolkningen ökar och där det är ekonomiskt uppåt."
    -Hmm. Det BYGGS kyrkor där. Folk flyttar dit. En kyrka värd sitt salt flyttar inte på Mammons kommando.

    5,. "Londonstiftet växer - och det var under David Hopes biskopstid som stiftet gick från ned- till uppgång. Påpekandet är inte mitt! Det kanske inte är så dumt med högkyrkliga biskopar trots allt?"
    Visst!-Särskilt om de vågar vara högkyrkliga redan som biskopar! Högkyrklighet i egentlig mening är naturligtvis det enda hållbara alternativet för en kyrka.

    6. "Vi behöver en teologi för kyrkväxt. Och vi behöver sätta ord på det där med att Gud vill ha växande kyrkor. Kanske borde vi försöka sätta ord på varför Gud väljer att ha kyrkor över huvud taget och prioritera frågor om ecklesiologi just därför."
    -Gud vill ha trogna kyrkor som älskar honom.Dem välsignar han. Utan Kyrkan funnes ingen kristendom. Om Svenska kyrkan skulle ta sin identitet som kyrka (inte Luthersekt, inte hembygdsförening, inte nationalmonument,fM inte konkurent till socialen)på allvar (bli rejält högkyrklig i någon mening)så kanske det kan ske förvånande ting.
    fM

    SvaraRadera
  6. PS det finns numera "black majority"-kyrkor i Stockholmsområdet. fm

    SvaraRadera
  7. Jag har inte läst boken än, men är det inte lite felvisande att ge högkyrkligheten äran för den kyrkotillväxt som sker i London. Jag har inget emot högkyrkligheten men vad jag vet om Anglikanska kyrkan i London så är det framförallt Holy Trinity Bromton och dess dotterförsamlingar som har växt och planterat nya församlingar och de är allt annat än högkyrliga. Liturgin är närmast frikyrklig. Fresh expressions of Church som också har betytt mycket för engelska kyrkan de senaste åren har jag också svårt att kalla högkyrkligt även om vissa delar av det mycket väl kan vara det. Det kanske har varit högkyrkliga biskopar som har gjort det möjligt (Gud välsignelse dem) men på församlingsnivå har det i stor utsträckning varit lågkyrkligt om inte jag är helt ute och cyklar.

    SvaraRadera