Docenteländet är principiellt av samma slag som doktorseländet, men kanske snäppet värre. Det skiljer sig dock från journalisteländet. Jag ska visa!
Docenteländet handlar om att citera korrekt och kunna belägga. Så har docenter övats i åratal. De ska veta vad som är relevant litteratur och kunna se samband, som annars inte riktigt stått klara. Men grundläggande är att de korrekt återger sitt material. Skriver någon i en text "Insikten utläser kräkreflekxer." är det enkelt att ta ut subjekt och predikat. Det har en docent fått lära sig i folkskolan, allra senast.
Vad händer när journalisteländet ska citera. Jo, då blir det omskrivet, kanske personligt. Det blir "hårt angrepp på en annan namngiven person" - för det är det egendomliga, att de friserade sammanhang läsekretsen presenteras, till sist blir journalistens egen verklighetsförståelse. Ingen av oss går väl egenligen på greppet - och ändå.
I går intervjuades en arbetslös byggnadsarbetare i anledning av de pensioner politiker har. Resultatet var förutsägbart och sannolikt hade journalisten nu hittat den vinkling som kunde ge indignationspoäng. Men att saken gällde två olika system, låtsades ingen om. I sådana lägen är det svårt att vara docent, kan jag meddela.
Vi kan ta pastor Green i Borgholm som exempel. Han menade i sin predikan att homosexualitet var en cancersvulst på samhällskroppen. Det kan man tycka i ett på papperet fritt land - och det kan man diskutera. Journalisteländet återgav en förändrar mening: De homosexuella var en cancersvulst.
Eller ta Torsdagsdepressionen idag där rubriker lyder "Dag Sandahl slutar blogga". Det som publicerats ter sig obegripligt i vart fall för mig, en enkel docent, som just nu skriver ett blogginlägg.
Docenteländet har finasierats av svenska skattebetalare - och nu måste jag baxa runt på det." Att vara docent är att sitta nykter på de berusades gille", eller hur det står i Havamal.
Åh fy, måste jag sitta nykter på gillet?! Jag ska omgående ansöka om att bli befodrad till Professor....
SvaraRadera//Docent
Gött att de länkade vidare till din blog, brukar läsa den.
SvaraRaderaDet är tråkigt att du har en sådan negativ inställning till SFMO. Till exempel skriver du, att de avsäger sin tro i en av riterna?? Det låter som du har hittat den uppgiften i någon tysk bok från 30-talet (ursäkta, jag var tvungen att ge igen.) SFMO orden var där jag hittade min tro på Jesus kristus och tro mig, den tron hade sin grund i bibeln. Hemlighetsmakeriet ligger i att nästa grad inte skall vara känd av frimurarebrodern själv, eftersom då blir det mer tyngd i upplevelsen. Ungefär som nattvarden fungerade i urkyrkan, med den skillnaden att nattvarden är helig och riten försöker bara lära dig något. Annars brukar jag hålla med dig, och jag är imponerad att Gud givit dig så mycket kraft i att agera mot den avgudadyrkan som sker i SvK.... Tror de fortfarande på Gud ?? ,,, Jag brukar fråga dem om de tror på om Jesus kommer tillbaka, och då får jag ofta ett luddigt svar om hur det är med den saken .. Vad tror du själv ?? In Christo Nils
Nu har jag ansökt om professorsbefodran! Sådana initiativ kan man inspireras till när man läser Dag Sandals blogg!
SvaraRadera//Docent