onsdag 21 september 2011
Hedervärt av Östran
Jag överraskades av att se att Östran och Hasse Hedenmaln gett en hänvisning från den avslutade bloggsidan Dagblogg till BloggarDag. Det hade tidningen inte behövt göra - men det är en vänlighet som jag inte missar. Någon personlig animositet handlar inte vår lilla konflikt om. Och det kan väl sägas att jag på eget initiativ slutat blogga på ostran.se - men det skulle lika väl kunna sägas att jag drog den logiska konsekvensen av ett beslut som Östrans tillfällighetschefredaktör fattat. Jag är dock i den svenska krigsmaktens regim utbildad att förstå vilka åtgärder det s k läget fordrar. När ryssarna använde sig av VSB-pakten för att gå genom Finland till den svenska gränsen, fattade jag beslut om vad Sverige skulle göra. Och det var rätt beslut, sa generalen i sin bedömning. Bara så ni vet. För det är ju ni, svenska folk, som betalat för att jag skulle få lära mig detta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
INTRESSANT!
SvaraRaderaDet militära motivet och den militära erfarenheten går som en röd tråd genom de båda välskrivande och obefordrade smålandsprästerna DS:s och Christian Braws tankevärldar. Likaså en kritisk affinitet till det tyska. Ett indicium för att Luthers tes att: "Kriegsmänner im seeligem Stande sein können" är riktig?
Till det militära tänkandet hör att om möjligt söka välja plats för strid. Förmodligen kommer BloggarDag - om inte i dag, så i morgon - att beklaga den taktiska förlust som gjorts genom en reträtt från en lokalt förankrad, väl synlig, nästan officiell valplats till en mera anonym hundrapådussinetplats. Förmodligen kommer den uteblivna direkta kontakten med en större skara mer eller mindre initierade och konstruktiva kritiker att framstå som närmast deprimerande för en stridens man som BloggarDag.
Jag vill erinra om möjligheten att flytta tillbaks till Östrans säkert vidöppna famn. Konsulter kommer och går. När HH snart är borta, bör terrängen vara fri för förnyad Dagbloggaroffensiv utan minsta prestigeförlust. Dagblogg är en välkänd institution. Närmast ett varumärke med gott renommé. Sådana har ett stort värde och förtjänar att försvaras och inte i onödan uppges.
Jag förmodar tryggt att B-O Dike i fortsättningen visligen och med största hänsyn undviker minerade, icke röjda områden. En och annan liten skärmytsling piggar dock rimligen upp?
Per S