Jag läser socialdemokraternas manifest inför kyrkovalet. Verklighetsbeskrivningen är denna:
"De konservativa försöker göra kyrkporten smalare och trösklarna högre. Här finns de som aktivt upprätthåller kvinnoprästmotstånd och andra strukturer som förhindrar jämlikhet. Här finns de siom bekämpade S-förslaget om att samkönade par ska få gifta sig i kyrkan. Men tack vare väljarnas stöd i kyrkovalet 2009 vann vi den striden."
Var det verkligen ett S-förslag, funderar jag. Var det inte så att riksdagsbeslutet innebar att Svenska kyrkan, för att få behålla vigselrätten, måste ackommodera sig? Jag minns inte så noga och undrar vad de övriga politiska partierna i kyrkomötet säger om beskrivningen - men låt gå!
Vilka är det konkret som försöker göra kyrkporten smalare och trösklarna högre? Fram med namnen. De måste väl sitta i kyrkomötet och i olika kyrkliga styrelser. Ska jag uppfatta att jag är en av dem som avses med påståendet? Är jag för övrigt en av de konservativa - och hur kan man veta det?
Är det konservativt att konstatera att Svenska kyrkan med beslutet i kyrkomötet 1958, en uppföljning av riksdagsbesluten, inte kunde lösa sin teologiska rebus utan fick avgöra frågan politiskt? Det är väl knappast konservativt att återge brutala fakta utan snarare radikalt? Och vad är det att "aktivt" upprätthålla kvinnoprästmotstånd? Är det t ex att citera boken Bibelsyn och bibelbruk, biskopsmötets bibibelkommissions betänkande? Eller påpeka att i själva sakfrågan håller sig Svenska kyrkan med två uppfattningar, som det hette i den gamla statliga utredningen Omprövning av samvetsklausulen (SOU 1981:20) - och den saken har inte förändrats, mig veterligt. Eller består det aktiva i att en kyrkomedlem inte går i somliga gudstjänster? Då blir det väl konstigt - eftersom många kyrkomedlemmar under ett år inte går i en enda gudstjänst? Aktivt inte går. Ska de också få besked att en sådan hållning inte hör hemma i folkkyrkan?
I 12-punktsprogrammet får vi veta att "Svenska kyrkan ska stå upp för allas lika rätt och värde", varifrån nu denna tanke kommer. Biblisk är den nog inte. I Skriften heter det att alla har syndat och är i avsaknad av härligheten från Gud - det är väl det mest jämlika man kan hitta där. I punkt 4 blir saken dock konkret: "Visa att kvinnoprästmotstånd och homofobi inte hör hemma i folkkyrkan!" Begreppen slirar. Vem är homofob, glosan är baserad på att en viss insikt skulle vara utslag av sjukdom - fobi. Det är politiskt språk, inget annat.
Nu svävar inte åsikter eller övertygelser fritt i luften. De omfattas av människor. Man kan inte driva iväg kvinnoprästmotstånd och homofobi utan att driva iväg människor. Precis som i en tidigare historia när det judiska väsendet skulle drivas ut ur Tyskland - men detta "väsende" bars av människor. Vilken är förresten den folkkyrka där kvinnoprästmotstånd och homofobi - den politiska glosan avser Kyrkans tidigare ämbetsuppfattning, den som gällde när jag döptes, och tanken att äktenskapet är till för en kvinna och en man, en uppfattning som t ex ärkebiskop Wejryd tidigare stått för (liksom ärkebiskoparna dessförinnan, Hammar undantagen kanske men frågan på Hammars tid gällde partnerskap) - inte hör hemma? I Svenska kyrkan har det vid beslutstillfällena i respektive fråga bestämt hävdats, att den tidigare insikten får finnas kvar .... Vilka ska alltså nu enligt socialdemokraterna visas på kyrkporten? Och hur ska det visas? Vad ska göras konkret? Vad säger Utmön(S)tringspartiet? Och vad säger Kyrkans Herre i ärendet?
Om hur S konkret vill göra, torde det ges besked i någon motion till kyrkomötet i år - vad är annars orden värda? Motionstiden gick ut i går eftermiddag och vad som kommit i från S vet jag inte. Men finns det ingen motion - ingen enda - som i konkret politik visar vad orden är värda, är väl all politisk anständighet borta. Talet om somliga som "försöker göra kyrkporten smalare och trösklarna högre" är förstås en oanständighet mot många som i praktiska handling gjort det motsatta, troget, hängivet och år efter år. Men om denna oanständighet inte följts upp av en anständig motion för att förverkliga oanständigheten - ja, då är oan(S)tändigheten komplett.
En socialdemokrat har i alla fall en del idéer om folkkyrkan. Som inte jag vill ställa upp på. http://www.posk.se/viewNavMenu.do?menuID=4&oid=2340
SvaraRaderaAtt ställa Kristus och lydnaden mot Guds Ord i centrum uppfattas säkert av somliga som att man "försöker göra kyrkporten smalare och trösklarna högre". De förstår inte den ofattbara friheten i Kristus. Inte heller förstår de att utan Kristus finns ingen frihet. De har gjort människan till alltings norm. Arma stackare.
SvaraRaderaÄnnu arbetar jag med frågan om jag ska fortsätta att stödja detta spektakel. Å ena sidan finns det kristna öar inom Svenska kyrkan. Å andra sidan: är det rätt att, genom sitt medlemskap, ge sanktion till det som pågår? Blir man inte på ett sätt medskyldig då? Och hur blir det med att inte gå i ok med dem som inte tror? Ja, det är mycket att be och fundera över.
Än finns en, säger en, präst där man kan få ett rent och klart Guds Ord här i närheten men hur blir det när han går i pension?
En tröst är det ändå att Kristi kyrka inte är en viss organisation. Om så hela Svenska kyrkan avfaller så går inte Kristi kyrka under för det.
Ja, nog är det ”a real mess” som kyrkopolitikerna skapat av Svenska kyrkan. Delvis av okunskap och brist på medvetande, men också dessvärre av rent partipolitiska ambitioner – att skapa ett fäste för sina politiska idéer. Så här skrev en socialdemokrat 2004:” Runt om i hela vårt land finns folkvalda kyrkopolitiker. De är långt fler än de folkvalda socialdemokrater som en gång började bygga folkhemmet. Här finns en fantastisk resurs som kan driva arbetet med att bygga den nya folkkyrkan. Det är en spännande utmaning. Med ett Folkhem och en Folkkyrka hand i hand kan vi bygga ett medborgarhem på jorden som möter hela människan – både hennes materiella och hennes andliga behov.” Inte ens Helle Klein kunde sagt det tydligare. Inget Gudsrike här, inte
SvaraRaderaOch på f d Broderskaps hemsida kunde man läsa:”Vi tror att alla människor bär på en inneboende andlighet, som måste få möjlighet att komma till uttryck. Religionen är, förutom en väg till mötet med Gud, också ett sätt att hantera moraliska och etiska frågor. När Sverige övergick från att vara ett kristet enhetssamhälle till ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle avskaffades den obligatoriska kristendomsundervisningen. Det tycker vi var helt riktigt. Kanske missade vi dock att ersätta den med nya former för moraliska och filosofiska funderingar.”
Och inte har det blivit bättre med den nya rörelsen - Socialdemokrater för tro och solidaritet. Profileringen handlar mest om politiska frågor som fred och nedrustning, bistånd, Mellanöstern, Israel/Palestina och HBT. Jesus är en irriterande figur som man helst vill undvika, tycks det.
Den socialdemokratiska strävan att försöka anpassa svenska kyrkan till den moderna kulturen kanske ser framgångsrika ut på ytan, men man har vunnit alltför många pyrrhussegrar. En ackommodationistisk sekt har knappast framtiden för sig.
SvaraRaderaMan får vara tacksam att BloggarDag står för den sanna Kristna Tron. Tillsammans med Kyrkoherde Trulsson. De kommer nog att fylla Kyrkorna!
SvaraRaderaVad jag förstår fyller redan DS kyrkorna?
RaderaTant Svart