tisdag 22 september 2015

Pussel

"Spionen lägger pussel, behåll din bit" är en insikt som trummats i värnpliktiga i nationen liksom den tankeväckande devisen "Jorda du, så slipper prästen". Det som vi så entusiastiskt kallar "kyrkomöte" samlas i dag. I går var det samlingar för några grupper men för min del också kyrkostyrelse med ett väl genomfört ekonomiseminarium. Materialet till det finns också i den utredning om fastigheter som är ute på remiss. Prognosen är att Svenska kyrkan tappar 2 miljoner medlemmar mellan 2030 och 2050 och det kan man fundera över, men det handlar om att vi dör. Om nu världen består. Då begriper alla att alternativen antingen är att anpassa Svenska kyrkan till kundkretsen, göra den till folkkyrka på riktigt, som det heter, eller våga det lilla och förkunna evangelium och vänta på Pingstens under. Den ena av dessa två hållningar förutsätter tro och tillit till den Helige Ande. Den förutsätter också kärlek till Svenska kyrkan och till det svenska folket, människor som är döpta och i många fall konfirmerade just i denna kyrka. Det förutsätter också idogt församlingsbyggande och, antar jag, viss beslutsamhet mot de lättingar som använder Svenska kyrkan för sina personliga projekt i fromhetsbranschen.

Mitt gamla exempel är den kristna studentrörelsen, som skulle bli ekumenisk och fin och heta KRISS. Det blev en rörelse för dom som tänker ungefär lika dant, frasradikalt och inkännande samt teologiskt efter modell tysk nyprotestantism. När det blev så, gick vi andra. Vår tid kunde användas till bättre saker. Lite sorgligt var det, gubbar upprepar sig. Men det de lovade, fungerade inte. KRISS i Lund fick sälja fastigheten på Tomegapsgatan 8 och inventarierna. Märk mina ord: här är en modell i mindre skala för vad som övergår Svenska kyrkan i stort. Och det är samma frasradikasla, inkännande nyprotestanter som är igång, de som var med då och de som kommit därefter. De har vandrat genom eller tagit sig in i institutionerna, i tjänster sine cura, utan församlingsvård. Sällan står sådant folk under val i allmänna val. De selekteras av sina kompisar och skapar enfaldiga miljöer. Min poäng är enkel: Mycket av det som sker är begripligt.

De huvudsakliga motsättningarna i Svenska kyrkan är för stunden teologiska. Vi är i marginalen till motsättningar mellan rika och fattiga församlingar också och vi är i processer där folk blir kyrklösa, som det i praktiken blir, när kyrkorna i grannskapet inte längre regelbundet används. Men det är i tankestrukturerna saken står klar. Vi tror inte detsamma. Några av oss envisas då med att påpeka vad Svenska kyrkan tror efter sin bekännelse. Detta är vad Svenska kyrkan faktiskt  tror. Andra gör friskt om konceptet och tror att omgörningen är Svenska kyrkans tro, i varje fall om den röstats igenom i det s k kyrkomötet. De som på så vis fått med sina egna formuleringar, återvänder gärna till dem för att kunna citera klokskapen. "Jag tror att jag tror" är hållningen och det tror jag gärna, men det är något annat än att sjunga psalmens ord "Jag vet på vem jag tror". Motsättningen är en motsättning i sak.

I går hände något intressant på Frimodig kyrkas gruppmöte.
Vi satt där och utsade klokheter till varandra, såsom vi hava för sed, när vi bladade igenom reciterna. En recit är en genomgång av hur en fråga behandlats vid tidigare tillfällen och dessa aktstycken har sekreterarna förberett. Jag hade bara läst det egna utskottets reciter och kollat reciterna till mina motioner i övrigt. Plötsligt lägger jag märke till en av sekreterarna i Kyrkolivsutskottet. Han heter Sigurdur Hafthorsson.

Det var alltså han som på Facebook om mig att mina poänger kanske slarvas bort på grund av att "han inte respekterar sina meningsmotståndare utan med oerhörd arrogans proklamerar Sanningen som inte kan vara annorlunda ön vad han tolkar den." Ön ska nog vara "än" men jag fick ju citera korrekt. Så här tänker alltså en sekreterare i ett kyrkomötesutskott om en ledamot. Så får han tänka men frågan som nu ställs är frågan efter belägg. Sekreteraren får nog bekväma sig att med några citat styrka sin uppfattning för att visa sin objektivitet och oväld. Annars har kyrkomötet fått problem. Ting som dessa var oerhört viktiga i det gamla kyrkomötet, som hämtat sina hållningar från riksdagen.

En liten skandal i vardande? Problem för ledningen av kyrkomötet? Visst. Men detta hanteras enkelt genom att Sigurdur Hafthorsson visar fram beläggen. Det klarar han säkert.
Han ska säkerställa att jag med oerhörd arrogans proklamerar Sanningen och att jag menar att Sanningen är just vad jag och ingen annan tolkar.

Nu ska det inte tramsas. Mäster skulle fylla 70 eller så och det frågades om han alltid hade rätt. Han förstod nog inte den underliga frågan. Mäster förde ju fram sina meningar inte för att han trodde de var osanna eller oriktiga, svarade han. Det vändes till ungefär samma anklagelse som mot mig. Det återstår för Sigurdur Hafthorsson att belägga min
1. "oerhörda arrogans"
2. kanske påståendet att jag "proklamerar Sanningen" (om problemet är ett problem. Proklamerar jag? Är det Sanningen jag proklamerar så torde väl problemet vara litet, alternativt obefintligt)
3. att jag menar att Sanningen är just vad jag menar och ingen annan
Fram med beläggen. Omfånget av denna Haftorssons arbetsuppgift kan vara stort eller litet beroende på hur mycket han läst av vad jag skrivit. Har han läst lite, blir väl arbetsuppgiften enklare.
Jag tycker vi ska vara måttliga. Tre belägg ur texter kunde jag tänka mig men det kan räcka med två, efter den judiska rättsprincipen "två vittnens utsagor".

Det ska bli mycket intressant att se om ledningen av Kyrkomötet månar om ovälden och sakligheten hos kyrkomötespersonalen. Problemet är deras. Inte mitt. Och kanske Hafthorssons men inte nödvändigtvis. Han kanske kan belägga vad han påstår. Fortsättni

52 kommentarer:

  1. Kyrkoledningen gör rätt i ett organisationsperspektiv. Man söker så länge det nu går, att rädda sin organisation. Då duger inte den tro, som en gång för alla anförtrodd är åt de heliga. Sådan "fanatisk"/arkaisk tro väcker nämligen misstänksamhet i ett postmodernt samhälle.

    Kyrkosekreteraren Hafthorsson uppfattar också helt riktigt att Sandahl är tveksamt inkulturerad i postmoderniteten. Redan att hävda att en intelligibel sanning finns, blir att förhäva sig. Sådana fanatiska gubbar av varierande ålder hotar organisationen. Åtminstone de som där förverkligar sina livsprojekt sine cura känner sig hotade och provocerade till angrepp.


    Lars Jensen

    SvaraRadera
  2. Problemet som de som med dig anser sig stå för "klassisk kristen tro" har är att evangelium inte är ett glatt budskap om människor vid den yttersta domen ska "selekteras efter tro" som du skrev i tidigare bloggpost. Det är ett budskap, kanske det budskap som Jesus faktiskt hade, men inte ett glatt budskap. Hur skulle det kunna vara det?

    I sin bokstavliga form är det ett fasansfullt villkor Jesus ställer att man måste "tro på honom". Om flumteologerna har ett problem så har de "klassiskt troende" ett ännu större problem här. Och som jag tror det största problemet av alla när det gäller kristen tro.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra eftertanke men med vilka citat belägger du att "Jesus ställer [ett fasansfullt villkor] att man måste "tro på honom"? Kan du förklara vari det fasansfulla skulle ligga? an

      Radera
    2. An: Jag får svara så luddigt som "de citat som brukar anföras" av kommentatorerna på denna blogg när man t e x vill komma åt ÄB. "Jag är vägen, sanningen... "Ingen kommer till Fadern utom..." "för att den som tror på mig ska leva..." Dessa citat nämns ofta här som bevis för att en muslim "inte kommer till himlen" såvida inte Gud gör ett undantag då och då.

      Om vi nu antar att budskapet är så enkelt eller hur man ska säga, så måste man fråga sig varför Jesus kräver detta. Varför ska någon "gå under" för att han eller hon inte lyckas tro på att Jesus är Guds son?

      Obs att jag inte är ute efter en förklaring till vad Jesus menar, utan en förklaring av de som tror att det är enkelt att människor selekteras på detta vis efter döden och hur de i så fall kan anse att detta är ett glatt budskap? Vari ligger det glada i att din muslimske granne döms till att gå under om han inte omvänder sig till "den rätta tron"?

      Radera
    3. Tankefelet som Anna (och många andra) gör är att tänka det är en "mänsklig rättighet" att komma till himmelen efter döden, och att allt annat är orättvist, när det i själva verket krävdes att Gud avstod från sin rättvisa för att det överhuvudtaget skall vara möjligt för oss att komma dit.
      /Per H

      Radera
    4. Anna, om man förstår ordet "tro" så som det brukade betyda dvs snarare "tilltro" eller "tillit" än "försanthållande av vissa fakta" så blir villkoret mindre ohyggligt. Vägen till det eviga livet går genom Jesus. Saknar man tilliten till Honom så kommer man inte dit helt enkelt för att man inte går till Honom som är enda vägen in. Man dömer sig själv mer än blir dömd.

      Radera
    5. Per H: Nej det är inget tankefel. Att någon kan diskvalificera sig från himlen enbart genom att tillhöra fel religion är ett budskap men inte ett glatt budskap. Vari består det glada för dig?

      Och hur menar du med "det krävdes". Varför krävdes det? Du bör väl rimligen mena att Gud krävde det? Och vad var det för rättvisa han avstod från?

      Radera
    6. Visst, the Populist, men nu är vi inne mer på vad Gud menar och inte vad de troende menar. Din förklaring att man själv kan bestämma riktning är rimlig och är även min.

      När du skriver "vägen till det eviga livet går genom Jesus", vad menar du exakt då? Du menar antagligen att du måste bekänna Jesus som Guds son och tro på att han dött för oss. Men frågan är fortfarande VARFÖR Gud kräver att du ska göra det för att få "komma in i himlen". Gud brukar väl i allmänhet ha någon poäng med det han gör men här är den svårförståelig.

      Men som sagt, det jag egentligen vill diskutera är hur en del kristna kan kalla det ett glatt budskap att deras vänner med annan tro går miste om evigheten. Det är ju ett fruktansvärt sorgligt budskap.

      Radera
    7. Samt kan man tycka att detta är konfirmandfrågor och det är det givetvis. Men också en anledning till att så få går i kyrkan. Det spelar ingen roll om prästen är en man eller en kvinna eller Gud för hen eller Fadern så länge budskapet förklaras kärleksfullt och glatt men strider mot människors egen uppfattning om vad som är kärleksfullt och glatt.

      Radera
    8. Du tänker rätt, Anna, men du pratar med folk som tror att Jona levde i en fiskmage i 3 dygn. Dag ser söndagsskolefrökens berättelser som bokstavligt sanna. De som nu styr i kyrkan förstår att det inte är sant, men de vill vara kvar i värmen, i sina högt avlönade tjänster. Kanske måste de tolka budskapet så det passar bättre in? Jag vet inte säkert. Jag vill gärna ge dig en kvarnsten om halsen :-) Lämna denna tro.

      Radera
    9. Ge mig en kvarnsten om halsen skulle det vara...Det är trams alltihopa, men mänskligt värdefullt trams :-)

      Radera
    10. Jag försöker beskriva vad jag har uppfattat vara klassiskt kristen tro. Jesus är själva dörren. Om man inte går genom dörren kommer man inte in. Det är ju helt enkelt omöjligt.

      F.ö. innebär ju det eviga livet en evighet i Jesu sällskap. Vore Han inte ett ohyggligt monster om Han tvingade sig på människor som inte vill veta av Honom?

      Radera
    11. @Anna: Sorry, missade nog din poäng i din första kommentar. Men vem har påstått att budskapet att "människor vid den yttersta domen ska selekteras efter tro" är ett glatt budskap?

      Den viktiga frågan är väl om det är ett sant eller ett falskt budskap?

      En annan intressant fråga; Om en lönejustering medför att ny månadslön är 50 000:-/månad - innebär det att man fått en löneökning eller en lönesänkning?
      /Per H

      Radera
    12. Ja det förefaller vara skillnad på om kvarnstenen hänger om din eller min hals, eller kanske bådas? Jag tror det är NT:s utgångspunkt, som är ganska realistiskt. Det går åt helvete. Luther (?) formulerade det tänkvärt: "You say: In the midst of life you die. I say: In the midst of death you (may) live" Parentesen mitt inskott. an

      Radera
    13. Jag blir verkligen lite trött. Det glada budskapet är att det finns en väg till himmelen för oss. Den har öppnats genom att Gud i sin kärlek till oss blev människa och tog alla våra synder på sig, för att vi skulle bli rättfärdiggjorda så att vi kunde vistas i hans närhet.
      Det här är ganska elementärt. (Och definitivt inte trams.)

      Enligt Wilfred Stinisen är helvetets eld Guds kärleks eld, som för den som inte vill ta emot den blir en brännande eld.

      Jag letade efter - och hittade - ett citat av C S Lewis, nämligen detta:
      “We do know that no person can be saved except through Christ. We do not know that only those who know Him can be saved by Him.”

      Vi vet dessutom att Gud vill att alla människor ska blir frälsta. Är det något som är trams, så är det den förvirrade uppfattningen att Gud skulle vara ute efter att döma människor till helvetet. Eller att kristna skulle vara det.

      Jag råkade hitta ett annat citat av C S Lewis också, ett som borde kunna vara till tröst för vissa kommentatorer här:
      “It is, of course, quite true that God will not love you any less, or have less use for you, if you happen to have been born with a very second-rate brain.”

      den Lea

      Radera
    14. Olof: Jag kan inte lämna något som inte är klart definierat, så jag vet vad jag lämnar! Hittills har jag försökt att få saken klart definierad i 46 år ungefär men är inte klokare. Det kanske krävs 46 år till?

      Men jag försökte i alla fall omvända den enda muslimen i samma lekskolegrupp som jag, det måste räknas mig till godo på domens dag.

      Jag undrar om det är sant att alla här tror bokstavligt på Jona i valfisken. Jag tror att bara en gör det, TA, och det är inte menat som anklagelse utan att jag kan tänka mig att det är så.

      Radera
    15. Populisten: "Jesus är själva dörren". Det är en metafor men jag är ute efter exakt vad som menas med detta. Jag menar att om man uttalar detta, att det bara finns en dörr och att om man inte går in där går man miste om himlen - allvarliga grejor - så måste man kunna precisera exakt hur man menar. Samt hur man kan glädja sig åt att miljarder med annan tro eller icke-tro hamnar utanför enbart på grund av detta.

      Radera
    16. Jag undrar om inte Olof Olsson är mycket, mycket nära tron? Det trägna läsandet här vittnar om detta. Den som söker, han finner. Det är löftet. Gud välsigne dig, Olof!

      J

      Radera
    17. Ja, Anna, det kan vara så om Jona i fiskens mage. Kanske får man börja med att fastställa vilket som ska förstås bokstavligt, från extremen alla underverk till extremen inga alls? Det tar säkert ytterligare några år ;) Dag har ju skrivit att söndagsskolefröken ska man tro på, så jag går på det i hans fall.

      Eller så, J, det kan också vara så att du inte känner igen en fiendes tal.

      Radera
    18. Anna, det är ju möjligt att dörren ger sig till känna på ett sätt som de känner igen. Det enda säkra vi vet är dock att tron på Jesus frälser. Om du känner att tanken på att ickekristna inte säkert kommer till himlen är väldigt hemsk, borde du nog engagera dig i mission . Kom också ihåg att Jesus predikade i dödsriket mellan sin död och sin återuppståndelse, där fick de som inte mött Honom i livet chansen.

      Radera
    19. Jag vet ett träd så friskt och grönt, när döden råder här: på Golgata det blommar skönt, och evig frukt det bär SvPsb 203:4. an.

      Radera
    20. Men idén att Jesus predikade för döda människor i dödsriket är väl ändå en ganska kontroversiell tolkning, inte Svenska kyrkans?

      Sedan när du skriver "om du känner att tanken på att icke-kristna inte säkert kommer till himlen är väldigt hemsk" vill jag fråga dig - känner inte DU att den är väldigt hemsk? Har du inga odöpta, icke-troende i din familj eller omgivning eller en vän som tillhör en annan religion?

      Radera
    21. Samt Populisten; förklara för mig hur det är möjligt att uppleva sig vara i himlen om de kanske mest älskade personerna i dess liv inte finns där. Vad är det då för mening med himlen?

      Radera
    22. Anna, Anna!
      "idén att Jesus predikade för döda människor i dödsriket är väl ändå en ganska kontroversiell tolkning, inte Svenska kyrkans?"
      - Läs din bibel! Apostel Petrus första brev 3: 18-20 !
      Det kan finnas helt andra meningar med "himlen" ( Paradiset) än att vara omgiven av dem vi älskar-vilket men givetvis längtar efter att ska vara fallet. Lyssnar man till de arma flyktingar som, som de enda av sin familj, lyckades komma i säkerhet, så kanske man får en aning?

      Radera
  3. "Jorda du, så slipper prästen". - Det väcker minnen. I ABBs högspänningshall i Västerås fanns en skylt men en ängel sittande på ett moln som hälsar en nykomling med "har du också glömt att jorda?"

    SvaraRadera
  4. Bra och angelägen blogg tycker jag. Om denne person nu beskyller någon annan för att göra sanningsanspråk i sina påståenden, kan han själv hävda att han inte gör några i sina egna texter? Hur ska jag förstå att han själv är tillräckligt mångtydig? an

    SvaraRadera
  5. Ja, Dag, du kan faktiskt uppfattas som en sådan där överdängare som "aldrig har fel". Om nu jag, som är din åsiktsfrände i de flesta frågor, noterar sådana tendenser men lyfter på hatten och går förbi, för att få del av det sanna och salta du samtidigt strör ut över vår kyrka – så kan jag föreställa mig att dina meningsmotståndare snarare reagerar med hjärtklappning och andnöd.

    SvaraRadera
  6. Ja, bloggaren - eller Sigurdur Hafthorsson? - får kanske säga med Muhammed Ali (Cassius Clay) att "det är svårt att vara ödmjuk när man är så stor som jag" ;o). Om somliga kan man väl däremot med Sir Winston Churchill lite dubbeltydigt säga: "Ja, NN är en mycket ödmjuk man, men så har han också mycket att vara ödmjuk över."

    SvaraRadera
  7. Dag har proklamerat sanningen att jag är en idiot, och den får man hoppas att ingen ifrågasätter. Jag har aldrig gjort det, utan tagit till mig detta som den törstige som råkar en frisk fjällbäck.

    SvaraRadera
  8. Prova om han är en äkta islänning! Som Hravn.
    Han fick i en holmgång foten kapad men fortsatte med stumpen stödd mot en stubbe.
    Gör din islänning så kan han vara värd att lyssna till
    Annars inte.

    LG

    SvaraRadera
  9. Antingen accepterar man bibelns utsaga, och blir troende, eller kan man
    motsäga den. Där talas om en kärlekens Gud och om hur väl han vill sin
    skapelse. Men där talas också om synd, som dock kan bli förlåten genom
    Jesu död och uppståndelse. Det som kan vara svårt att acceptera är då
    talet om domen på "den yttersta dagen" men den "dagen jag ej glömmer,
    att min broder Jesus dömmer". Skiljandet av "agnar och vete" eller "får
    och getter" sker med en rättvisa som är långt över vår fattningsförmåga,
    liksom hela vårt nuvarande och kommande liv egentligen är. Annas och
    alla andras frågor lär då få sitt svar. Va kul att få titta i Guds facit!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Äh de där psalmtextförfattarna som inte kan stava och som dessutom tror att det heter dödde! Eller är det inte en psalm? Obildat, obegåvat folk hela bunten i alla fall.

      På den yttersta dagen hoppas jag att många i solidaritet avstår sin plats i himlen om inte deras ateistiske/muslimske/hindluiska vän också får hänga på.


      Radera
    2. Tack Anna för att du skriver så intelligent och lagom vasst utan ilska i tonen.
      Lite annorlunda perspektiv och argument kan de flesta tåla och vi alla behöva.

      Radera
    3. Peter T:s kommentar har relevans. Versionen Anna 2.0 får klart godkänt!

      Argus

      Radera
    4. Tack ni snälla! Men obs min ambition är fortfarande att lägga ner kommenterandet, i alla fall för det mesta. Det har gått sisådär hittills men en dag så.

      Radera
  10. Den som är kristen har det fasta hoppet att få komma till ett tillstånd (eller vad man skall kalla det) där man hela tiden umgås med Gud. Hur kan detta vara önskvärt för den som hela livet har strävat efter att hålla sig borta från Gud?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den som hela tiden har strävat efter att hålla sig borta från det SOM ANDRA FÖRKLARAT vara Gud också väl, Göran?

      Radera
    2. Anna, i den här vändan talade jag inte om dem som tror på Gud på olika sätt, utan om dem som inte alls tror på Gud. Jag har funnit att det bland dem finns de som är mest upprörda över att det efter döden inte skulle bli lika för alla. Fast många av dem tror naturligtvis att ingenting alls händer efter döden, och menar att vi kristna lever med ett falskt hopp.

      Radera
    3. @Anna: Ett facit som man kunde stämma av "allt det som andra förklarat vara Gud" emot vore väl inte så dumt?
      /Per H

      Radera
    4. Per H: Det kan också vara oerhört farligt. Och det är mycket lätt att använda Gud för sin personliga vinning skull eftersom han inte säger emot, i alla fall inte på det sätt vi är vana vid.

      Radera
    5. Det som vill kallas vara ett Det glada budskapet handlar väl ändå att de kristna menas kunna bli inympade i Det Heliga Förbundet, som Guden menas ha upprättat med Sina Blodsförbundna, (och vilket tecken och bevis på att detta Heliga Förbund aldrig skulle kunna av Guden brytas, menades vara Regnbågen i skyn?)
      Att denna inympning skulle kunna ske, av de som då beskrevs tidigare vara endast s.k. orena hedningar och s.k. orena barbarer, hade blivit möjligt, enligt Paulus, endast tack vare och genom Det Fullkomliga Offerlammets Heliga Blod och Kropp, som Paulus menar har offrats till Guden för att just kunna rena de orena hedningarna och barbarerna, för deras möjliga inträde som inympade grenar i Det Heliga Förbundet, och därmed anses bli heliga och inte längre befinna sig – utanför - , Det Heliga Förbundet. Endast genom Det Fullkomliga Offerlammets Blod, så kan detta teologiska ske, att Guden kan se på dem med nåd, och s.a.s. kunna godkänna dem såsom just inympade, eller adopterade från ett tidigare tillstånd av orenhet, eller utanförståendeskap i förhållande till Det Heliga Förbundet.
      Detta teologiska fenomen beskrivs också som att: Han, (Kristus), har öppnat en Pärleport, till delaktighet till, och möjlighet att kunna – komma nära -, (från att tidigare ha befunnit sig utanför, eller långt ifrån), det Heliga Förbund som Guden menas ha upprättat med sina Blodsförbundna.
      Ingen egen godhet, snällhet, mildhet, klokhet, förstånd, vett, sans, intelligens eller duglighet , eller gärningar av något slag, menas kunna åstadkomma denna teologiska verklighet i förhållande till Guden. När den kristne blir döpt i Kristi namn, (alltså till att – dö ifrån sitt egna namn och istället anamma namnet – Kristus - ), och genom att motta Kristi kropp och blod, (inom sig), så menas det då medföra att den kristne, tack vare Det Fullkomliga Blodoffrets Blod och Kött, kan anses kunna befinna sig i en ställning, eller i en relation, såsom varande – godkänd - , inför Guden. Den ställning som då menas ge delaktighet i Det Heliga Förbundet och därmed en arvsdelaktighet också i de Löften som Guden utfärdat till Sina egna Blodsförbundna, (judendom). Som kristna dock endast i en ställning såsom – inympade grenar - , och inte med exakt samma slags krav och löften som De Blodsförbundnas Löften och krav som Guden har på dem.
      De kristnas Löften handlar inte om några framgångar, segrar eller rikedomar i - Denna Världen - , alls, vilket det Heliga Förbundets Löften till De Blodsförbundna med Guden mer handlar om.
      Nej, de inympade kristnas löften handlar då mer om att såsom själva befinna sig i ett (teologiskt) existentiellt tillstånd såsom – döda för världen - , bör då ha sitt absolut främsta fokus och sitt sikte inställt på – Det Himmelska Jerusalem - , och alls inte på några jordiska framgångar, makt, penningar eller vinningar. Där, i Det Himmelska Jerusalem, menas det då finnas all glädje i överflöd, all salighet och all frihet från all fruktan och alla bekymmer, brister, sjukdomar osv., osv., Där menas också den kristne ha siktet inställt endast på det s.k. – Eviga Livet - . Och också då att som kristen menas kunna glädja sig över att anses ha blivit s.k. – upptagen i - , eller anses ha blivit s.k. – adopterad till - , eller menas ha blivit s.k. – inskriven i Livets Bok - , endast tack vare och genom Det Fullkomliga Offerlammets Blod och Kött, och därmed menas att aldrig kunna bli – bortglömd av Gud - , utan att alltid och för evigt då menas kunna vara – Sedd av Gud - och därför och därmed då som kristen, kunna – glädja sig - osv.

      JB

      Radera
    6. @Anna: Hur kan ett facit vara farligt i sig? Är sanningen (den enda) farlig?

      Den som på allvar tror att han/hon kan använda Gud (den som per definition står över allt och alla) för sina egna syften kommer att få en mycket obehaglig överraskning den dag hon/han möter Gud på riktigt.

      Att det tyvärr är ett faktum att alltför många utnyttjar andras okunskap om Gud är en annan sak. Det problemet avhjälps bäst med ökad kunskap om Gud. Tillbaka till facit!
      /Per H

      Radera
    7. Per H: Hur tänker du här? Förutsättningen är väl att facit verkligen är facit, vilket du verkar ta för givet då du per definition kallar andras uppfattningar om Gud för facit. Eller tar du min Gudsuppfattning som facit?

      Nä, jag trodde kanske inte det heller. För övrigt vill jag påminna dig om att du själv avkrävde mig väldigt många svar på min egen blogg, som jag la möda på att svara på, och att du lovade att i din tur svara på mina motfrågor. Dock fick mina frågor stå svarslösa, för du "schappade" helt enkelt då! Begrunda detta i ditt hjärta när du ställer frågor till mig i framtiden!

      Radera
    8. @Anna: Facit om Gud sitter förstås endast Gud själv inne med.
      /Per H

      Radera
    9. Vill man inte känna till eller veta av de blodofferritualer som judendom idkade i sitt tempel, så blir det nog svårare att kunna förstå sig på kristendomens lära.

      När det, enligt Paulus, vill hävdas att det endast genom att Ett Fullkomligt och Perfekt Blodofferlamm, i form av Jesus, offrade Sig, menas kunna göra det möjligt att de s.k. oheliga, dvs., de s.k. orena hedningarna och barbarerna, skulle kunna inympas till Det Heliga Förbund som Guden menades ha upprättat inom judendom, mellan Sina Blodsförbundna och Sig Själv, så blir detta lättare att förstå mot bakgrund av judendomen lära.


      Om det som Paulus beskriver inte sätts i samband med de blodofferhögtider och blodoffertraditioner som förekom vid templet, där det utanför templet fanns djurhållare som sålde djur, som skulle kunna offras till Guden, och där det bedrevs handel vid templet för den sakens skull, och också växlades pengar för att kunna betala för djuren, (som Jesus då menas attackera mycket vildsint?).

      Den enskilde israelen köpte sig då försoning inför Guden, genom att offra ett djurs blod. Blod ansågs som varande mycket viktigt och, såsom livets källa ungefär. (Kanske denna tradition har sitt ursprung i det faktum att innan den unga kvinnan har blött, dvs., menstruerat, så kan det inte ske någon befruktning. Blodet sågs alltså som en förutsättning för att kunna ge liv, som i sin tur ansågs komma från Guden. Att blod då antogs vara det som Guden gav, före Han gav liv, och också ville ha som försoningsmedel vid övertramp av Hans Lag, och för att då kanske menas kunna blidkas och vilja ge Nytt Liv.

      Blodofferritualer till Guden blir då till vissa delar logiska och förståeliga, där liv från Guden menades förekommas av blod och att då vilja offra blod till Guden, skulle medföra att få liv tillbaka av Guden.

      Guden inom judendom beskrivs också kunna vara – Svartsjuk - , och absolut inte tåla någon som helst tillbedjan hos de sina, av några andra Gudar än endast Sig Själv. – Du skall inga andra Gudar hava Jämte Mig, (samt inte göra Dig några Beläten att tillbe, osv., osv)..…

      Kristendom och Paulus menar då att Det Fullkomliga och Perfekta Blodofferlammet, i Jesus gestalt, har genom Offrandet av Sitt Blod och Kött, öppnat en – Väg - för alla de oheliga och orena hedningar och barbarer, som alltså stod utanför Det Heliga Blodsförbundet som var upprättat mellan Guden och de Blodsförbundna, (judendom), att kunna bli, såsom döpta och konfirmerade och såsom mottagare av Jesus Blod och Kropp inom sig själva genom ritualen nattvarden, kunna bli tillräckligt renade, och heliga, för att kunna bli såsom inympade grenar , till det Heliga Förbundet...

      De som då inte vill låta omvända sig, låta döpa sig och de som inte vill ta del av nattvarden, Jesus Kött och Blod, de menades då inte heller kunna bli några – inympade grenar - i Det Heliga Förbundet. Valet är fritt. (Som det sägs heta inom islam: Det finns inget tvång att tro.)

      Till de kristna missionärerna sas det, att om de inte mottogs med sitt budskap och sin kristna lära, så skulle de endast borsta dammet av sig och gå vidare till nästa….

      Islams lära ser på Allah, alltså på Gud, som ”Den Barmhärtige och Medlidsamme”, och ser inte, liksom inte heller judendomens lära, vitsen med att Jesus vill beskrivas vara – Gud - . Islams lära ser inte heller vitsen med, liksom inte heller judendomens lära, den treenighet som förklaras vara en teologisk verklighet, inom kristendomens lära.

      Islams lära ser heller inte, liksom inte heller judendomens lära, vitsen med avbildningar av någon - Gud - , och heller inte vitsen med någon tillbedjan till någon avbild av någon Gud, som då ses som mer eller mindre - Avgudadyrkan - ., vilket då är strängt förbjudet inom både judendom och islam..

      JB

      Radera
  11. KM-ledamoten BloggarDag och hans applåderare,

    -Ja, nämnda prognos över förlorade tillhöriga om ett par decennier talar sitt tydliga språk, vilket man ju - enligt KM-ledamoten "kan fundera över".
    Bättre än att fundera vore dock att rannsaka sig över tidigare framdrivna och grovt förhastade beslut, varav jag inte här än en gång behöver upprepa vilket som var värst och som har lett fram till den säkerligen realistiska prognosen (såvida inte minussiffrorna blir ännu större).

    På en punkt tangerar bloggaren sanningen, då han konstaterar att kyrkan dör, om prognosen blir verklighet.

    Jag läser textens oskrivna bokstäver så, att bloggaren djupt beklagar utvecklingen, vilken han faktiskt inte själv är utan ansvar för genom sin propaganda en gång för ett par decennier sedan och därefter kända ställningstagande i den avgörande frågan.

    Vad hans uppbackare har för åsikt om utvecklingen är inte riktigt känt än.
    Men alla vi andra folkkyrkovänner sörjer och begråter bildligt kyrkans förlustväg och frågar oss gång på gång varför, varför, varför detta beslut, som har skjutit den i sank.

    En kyrkan utan tillhöriga. Är det en sådan kyrka vi vill ha? Är det en sådan kyrka, som är bra för Sverige? Är det en sådan kyrka som står pall mot ondskan, omoralen och osanningen?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. BOD överträffar högkyrkligheten. Ett av skälen är att han alltid och i alla sammanhang monomant går tillbaka till URKATASTROFEN - Statskyrkans upphörande. Betydligt mera frekvent och ensidigt än någon högkyrklig någonsin idisslar konsekvenser av -58 ...

      GG

      Radera
  12. GG,

    -Nej, bäste signatur, jag går tillbaka till orsak och konsekvens och således till de fakta, som högkyrkligheten för allt smör i Småland (inklusive Moheda) ej vill höra talas om och ännu mindre diskutera.

    Just denna del av Svenska kyrkan, vilken nu genom sin dirigent beklagar sig över utvecklingen och prognosen, bär ju en betydande del av skulden för den katastrofala kyrkliga utvecklingen.

    Reagera gärna över jämförelsen, men visst är det relevant att tänka på mannen på bryggan vilken puttade sin ovän i vattnet och sedan räckte honom handen och berömde sig av att ha räddat den som höll på att drunkna.

    Jag efterlyser - i skriftlig form - bekännelsen, lämpligen en bok med titeln:
    "Vi ville så väl men var olovligt naiva"!
    Ett annat rubrikförslag är detta: "Verkligheten var högkyrklighetens fiende -
    skilsmässan var kyrkans"!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Naivitet är nog en helt rimlig beskrivning. Åtminstone av de rosenröda förhoppningar om nytt liv och engagemang som på många håll omvälvde de förändrade relationerna mellan stat och kyrka.

      Kanske måste man för att orka bryta sig loss ur det gamla och invanda måla upp ett ljust framtidsscenario? Fenomenet är inte okänt i andra sammanhang. Under alla omständigheter hade nuvarande situation med kyrklig marginalisering ändå kommit. Kanske långsammare, javisst, men kommit hade den.

      GG

      Radera
  13. Anna
    Det glada Evangeliet är väl i korthet uppfyllelsen av Jesaja profetia. ”Oss är en frälsare född”. Sedan Anna tycker jag det är trams att hänga upp sig på ordböjningar som ”dödde” när de i övrigt fungerar väl i psalmen. Du som ironiserar över dessa psalmförfattare men aldrig hittar fel hos vår ÄB därför att hon är kvinna och som sådan alltid av er feminister a´priori har ”rätt” om dispyten är gentemot en man och då framförallt om mannen dessutom är en gubbe. Nåväl borde inte trots allt Du, om du nu skall ondgöra dig över psalmförfattare ,åtminstone en liten stund fundera över det lämpliga i agerandet när ÄB för en tid sedan drog iväg till Rom med ett antal visförfattare vars uppdrag var att för SVeK´s räkning skriva psalmer ?
    Några av dem uttalade ateister men mammon lockar alla och hindrar dem inte precis att tacka nej till förnämlig inkvartering och ett vackert pekuniärt bidrag. Det är kanske inget att säga om. Resultatet kan däremot diskuteras- vet inte men tror det blev noll eller åtminstone mycket nära noll.
    En annan sak är att det är lätt att ta till stora ord – vill minnas t ex Wurmbrandt berättade om en arg ung socialist som dels förklarade sig ateist , dels förklarade att om han nu skulle ha fel så såg han fram mot domens dag då han skulle ställa sig framför Gud och begära förklaring av alla livets orättvisor. (Ja, han formulerade sig annorlunda men andemeningen var denna). Du tycks tro att Du kan göra likadant och ställa villkor –liksom tro att Du kan ”förstå” Gud. Det är nog den enklaste vägen att komma från Gud- en väg som sådana som Spong,Stendahl, Frank och många ,många fler vandrar och har vandrat. Var förvissad om att den Gud Du förstår inte är den kristne Guden utan en avgud.

    Sedan skulle jag vilja tillaegga re Goerans svar till Dig. Lite fyndigt(?) brukar man saega att den kristne i sina svarta stunder fruktar att med doeden aer allt slut- att han alltsaa levt med ett falskt hopp. Ateisten fruktar daa det motsatta dvs att med doeden aer inte allt slut.

    (Om du andrar varfoer jag i foersta stycket skrev med de sista vokalerna i alfabetet , det svenska , men inte nu saa berodde det pa att jag skrev foersta stycket paa min laptop men daerifraan kunde jag sedan inte saenda. Fick gaa till en annan dator med texten sparad i ett USB-minne. Dock den motionen raeckte . Giddes inte goera om den bara foer tillaeggets skull.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Käre HH,
      Kan bara säga oj, oj vad du projicerar ilska på mig och vem du tror att jag är och vad jag tycker och tänker. Men låt mig säga att det jag skrev om psalmboksförfattarna och "dödde" var ett skämt. Så, när du nu missförstod detta så kan det kanske tänkas att du både missförstått även i övrigt vad jag tror och tänker och bildat dig förutfattade meningar om mig? Kanske du borde börja om och svara på det jag faktiskt skrivit och inte på det du tror eller vill tro att jag skrivit?

      Radera
  14. Att kristendom vill peka på en profetia i Jesaja, och mena att det skulle vara ett säkert bevis på att den Messias, en Frälsare (= En Befriare), som där vill talas om, är, eller skulle vara, Jesus som vill åsyftas, det kan ju också, trots allt, vara en felbedömning...


    Inom t ex judendom så åstundas och inväntas fortfarande troget på ... Messias Ankomst.., ?

    Den som då redan Jesaja ville berätta och tala om, som skulle komma just till israeliterna själva?...

    - Till - oss - ska en Frälsare födas? Till - oss - ska En Messias komma, ..?...

    JB

    SvaraRadera