fredag 18 november 2011

Skolavslutningsdags och satsdelar

Nu kommer rapporterna från Fliseryd, Mönsterås och Ålem. I Ålem blev det bra för alla, meddelar rektorn tidningen Östran i dag. Kyrkan visste om Skolverkets regler och därför kunde man mötas. I stället för välsignelsen fick man införa "en punkt där prästerna framförde en sommarhälsning till eleverna." Rektor säger också: "Kyrkan är en fin byggnad där vi också kan få med föräldrarna på ett bra sätt." I Mönsterås arbetar man för att hittra en kompromiss. Församlingen vill inte upplåta kyrkan utan att någon från församlingen medverkar. Skolchefen säger: "Församlingen är inte beredd att släppa på välsignelse och bön och då kan vi inte ha skolavslutningen i kyrkan." Sen kommer det - och håll i er! "Det är jättetråkigt tycker jag och det tror jag alla tycker. Men eftersom det är kyrkans lokaler måste vi acceptera deras inställning."

Skolan ska fostra till kritisk tänkande. Skolchefen måste läsa på ett varv till. INGA relgiösa inslag får förekomma. Detta exemplifieras av Skolverket med den sköna satsen "såsom" bön, trosbekännelse och välsignelse. Men huvudsaken är att religiösa inslag inte får förekomma. Kyrkan är en sådan byggnad, prästen en sådan person, kantorn och kyrkvaktmästaren anställda med syfte att fixa till för det religiösa (minst sagt) och psalmer är religiösa. Inte minst Nu tändas tusen juleljus. Vari består oklarheterna?

Icke förty är det plötsligt kyrkan som inte är beredd. Finns det ingen gräns på en skolchefs intellektuella oredlighet, för att inte säga ohederlighet? Vi har en ny skollag. Det är skolchefens ansvar att följa den. På skoltid kan man inte längre ha den typ av (lite löjliga) avslutningar man haft om de ägt rum i kyrkan. Sådan är lagen. Ring riksdagsledamöterna men bråka inte med prästerna i det lokala. De har fått nej när de vill leverera det de alltid levererat.

Satsdelarna tar vi nu ut. Skollagen och Skolverkets rekommendationer (subjekt) förbjuder (predikat) religiösa inslag (objekt). Det är det hela. Avsikten är just att komma åt det som varit tradition. Ska det vara så svårt att fatta? Östtyskland och Tjeckoslovakien är föregångsländer. Den arme skolchefen i Mönsterås (skriv det internationellt så ser ni och tänk på att han heter Göran Pettersson - "I am Göran with two pricks) tror tydligen att saken gäller att slå vakt om barn som tillhör Jehovas Vittnen. Man skulle kunna säga att det blir besynnerligt att alla måste avstå från något som alla gillar av respekt för en familjs preferenser och att deras frihet ska gå ut över alla de andras intressen och göra det "jättetråkigt" för dem. Vi brukar inte tänka så. En hoper präster ställer säkert upp på saken, likväl.

Jag läser vidare i Östran, faktiskt sidan efter inslaget från Monsteras. Där handlar det om konsten att säga nej. Jag stavar mig fram: "Om man alltid ställer upp för andra är risken stor att man en dag upptäcker att man lever någon annans liv och inte sitt eget." Det är en hemlighet varje Kyrka bör stava på. Insikten är närmast biblisk. Så säg nej till kompromisser där vi ersätter helighet med högtidlighet och välsignelsen med en - hälsning! Vad ska man säga då, förresten? Hej, hej, hemskt mycket hej - ?

23 kommentarer:

  1. Varför inte säga NEJ till Skolavslutning i kyrkan, men inbjuda (via annons) elever och föräldrar till en avslutningsgudstjänst sådan den borde vara - i egen regi - med böner, psalmsång, bibeltext och ... ni teologer får fylla i!

    SvaraRadera
  2. Det är väl inte så konstigt att skolchefen tvår sina händer. Men jag skulle inte vilja ha en sådan chef.

    SvaraRadera
  3. Min bön (och säkert även prästers) är till 99% en bön utan ord. Hur skall skolverket kunna stoppa detta

    SvaraRadera
  4. I dessa trakter var väl den numere famösa "orgelpiparen" kyrkoherde för ett tag sedan?
    Inte undra på att gudfruktigheten inte direkt frodats i församlingarna.

    Som sommarhälsning går det väl att citera ett välkänt litterärt verk, t.ex. 4 Mos 6:24, 1 Tess 5:28 eller något annat lämpligt, vars litterära innehåll får läsas i skolan.

    SvaraRadera
  5. Varför är inte Skolverket konsekvent och förbjuder julfirandet med Lucia och hela rasket.
    De är ju ett hot mot den definitiva avkyrkligheten. Konsekvens - Skolverket har tydligen tomtar på loftet.Varför förbjuder de inte lärarna och barnen att tala om julen och det kristna budskapet.
    Men SvK får väl skylla sig själva nu när Ni kör med nya regelverk från Kyrkomötet. Hur många varianter(tolkningar) är godkända i SvK inkl.
    väjningsmöjlighet, olika syn på kvinnor som präster och följsamhet till det sekulära samhället.

    SvaraRadera
  6. I ett varuhus i Göteborg spelades under advent för många år sedan Nu tändas tusen juleljus... men när texten kom till ...och över stad och land i kväll går julens glada bud... då hade man klippt i bandet och började om så då blev det: ...julens glada bud nu tändas tusen juleljus... Ett tips till Skolverket och fega präster.

    SvaraRadera
  7. :) nu börjar det hända lite grejer...heja
    Charlie

    SvaraRadera
  8. Samtidigt står det i musiklärarens kursplan - den nya för i år, obligatorisk för hela Sveriges grundskola - att barnen skall lära sig psalmer. Det borde en skolledare ta reda på, kan man tycka.

    SvaraRadera
  9. För många år sedan skrev jag ett ilsket blogginlägg om en präst som hävdade att välsignelsen kunde jämställas med hälsningen God Jul!
    Jag håller med Peligran här ovan. Föreslog något liknande i ett blogginlägg i våras.

    SvaraRadera
  10. Nej, Skolverket har inga tomtar på loftet. Men de har, till skillnad mot vad man kanske tror på Öland och andra ställen på landsbygden, klart för sig att vi lever i ett mångkulturellt samhälle.(Även om SD inte vill detta!)
    Vissa elever ska kanske byta religion också?
    Jag var en gång, för många år sedan, med på en mycket konstig julavslutning i en kyrka i Stockholms södra förorter. Där flödade de svenska psalmerna över många, många muslimska elevers huvuden. För mig, som då var rektor på en skola med många invandrarkvinnor, var upplevelsen ytterst märklig.
    På vår skola firade vi högtider för alla!Ingen skulle känna sig utestängd!

    SvaraRadera
  11. Man vår väl göra med Nu tändas tusen juleljus som med Den blomstertid nu kommer: Sjunga bara första versen. Lite kort och torftigt, kanske, men det går faktiskt...

    Peter T: ja, visst tillhör Bibeln världslitteraturen och borde således vara fullt citerbar. (Det kan väl inte bara vara Dalai Lama som går att citera - han citerades vid sommaravslutningen hos oss i Bollnäs i våras, i gympasalen).

    F.ö. har Peligran rätt: det är fritt fram för föräldrar och präster att ta kontakt med varandra och frivilligt lägga en fortsättning på den torftiga skol-skolavslutningen i kyrkan. Med hur många religiösa inslag som helst. Sen ska vi inte räkna med att få alltid lika många till kyrkan som vanligt - börjar det lukta bekännelsehandling sviker många - men präster kan inte gärna neka barnfamiljer som vill sjunga lite extra sommarpsalmer och få Guds välsignelse inför sommarlovet.

    Ta initiativet till det, kristna föräldrar!

    SvaraRadera
  12. Nu vet jag att det oftast inte är muslimerna som protesterar utan ateistiska svenskar mot skolavslutning i skolan. Men om jag tänker på om jag kommit till ett annat land med annan religion, så hade jag inte varit glad i om mina barn skulle gå i en moské där det bads till Allah eller om de blev välsignade i Vishnas namn eller något likande.
    Objektivitet är en omöjlighet på trons område. Alla tror eller inte tror något. Men hur gör man för att inte stöta sig i ett pluralistiskt samhälle? Lätt att tänka att om vi inte ber eller inte pratar om Jesus så är vi neutrala. På ett sätt är det väl så, men på ett annat sätt är det väl det inte?
    Skulle vara glad om jag kunde få hjälp till lite tankereda.
    Mvh

    SvaraRadera
  13. På dagis gäller tydligen inte samma regler: Mitt barnbarn 5 år ska spela åsna i ett julspel OBS! kommunal barnomsorg! Han drog hela berättelsen om Jesu födsel idag!!! Det kunde han från kommunalt dagis. Vi är bjudna kl fem 29 nov. Får väl se om det hela blir inställt. Men vad säger man då till de små?

    SvaraRadera
  14. Varför inte säga "hej, hej sommaren" och sedan avsluta med att sjunga samma ord till melodin till "Hej, hej Monika" som plågade oss för några somrar sedan.

    Numera är väl för övrigt även lilla Idas megalomani (sommarvisa) förbjuden. Den åtminstone antyder ju någon slags övernaturlig kraft.

    Elisabeth

    SvaraRadera
  15. Det liv varje Kyrka och kyrkogemenskap måste ställa upp på är det nya liv och den nya lydnad som bara Kristus ger. Något annat liv kan inte överleva.
    Thomas Andersson

    SvaraRadera
  16. Till att börja med kunde skolorna sluta fira Halloween. Julfirandet passerar nog eftersom det är en svensk tradition som det är viktigt att känna till enligt läroplanen(trots att det har konfessionellt ursprung) men Halloween är både av konfessionellt ursprung och därtill inte en gammal svensk tradition så det borde inte få förekomma.

    SvaraRadera
  17. JOVISST!

    Läsning ur världslitteraturens klassiker, d v s Bibeln och sjungande av pärlor ur det musikhistoriska arvet, d v s psalmer, bör ge övernog av tillfällen till bön och andakt vid skolavslutningar i kyrkolokalen. Svårt att hindra med lite insikt och vidsyn. Men sweet dreams, sådant kan man knappast förvänta på ansvarigt, militant hedniskt håll. Avkyrkningen fortsätter. Grodan kokas långsamt.

    Varför finns (knappast) inte i Sverige kyrkliga skolor med obligatoriska morgon-, och bordsböner samt månatligt obligatoriskt gudstjänstbesök, då eleverna gestaltar programmet runt mässan? Där konfessionell trosundervisning av kvalitet ges? Där skolresor går till Rom och Taizé? Där hedniska föräldrar slåss för att kunna få tillträde för sina små hednabarn i kyrkans oftast helt överlägsna skolmiljöer (Där f ö risken för barnen att råka ut för pedofiler lär vara bara en tredjedel av den i sekulära, allmänna skolor, åtminstone i Tyskland och USA, som framstår som särskilt pedofildrabbade).

    Visst gör djävulen sina lovar runt de kyrkliga institutionernas skolor. Visst frodas i skymundan vantro, hädelse och röka, kröka och sex även i kyrklig gymnasiemiljöer. Men otvivelaktigt: Mina söner älskade sin katolska skola. Och hade all anledning att vara mycket stolta över den och dess MYCKET höga kunskaps- och kulturella profil.

    Tyvärr lär det knappast vara möjligt i Sverige, att spela ut det högkvalitativa kortet. Det är lika förbjudet som konfessionen. Men skulle denna karamell givas, skulle föräldrarna stå i kö för att få in sina små i både kvalitet och konfession. Givet att detta vore gångbart. Som våra utrikiska vänner brukar uttrycka saken:

    -Vill man ha en bra skola till ungarna, så får man betala.

    Och det tycks bara till de goda, konfessionella skolorna man helst betalar.

    Och de "onanibleka" Skolverksbyråkraterna månde yla mot månan, där hon har sin gång, av hjärtans lust...

    Per S

    SvaraRadera
  18. När jag läser de flesta kommentarerna här ovan undrar jag: Var bor ni i landet?
    Ingen kan väl komma från låt oss säga Skärholmen, Botkyrka, Rinkeby, Norsborg, Rosengård, Lövgärdet m.m.m.m.
    och hävda att man ska ha en skolavslutning i kyrkan med kyrkliga traditioner? Flera verkar inte ha en susning om hur detta land har förändrats de senaste årtiondena!
    Det är faktiskt en skymf mot människor med en annan religion att kräva en kristen avslutning i kyrkan. Skolan är till för alla! Såvida det inte är en religiös friskola. Det finns muslimska sådana också.

    För några år sedan gjorde jag ibland bilresan
    Östermalm- Alby - Bräkne-Hoby samma dag. Det var att förflytta sig över olika kulturer i samma land.

    På ett mångkulturellt samhälle kan man inte applicera en tidigare samhällsstrukturs traditioner.
    Ni som har jobbat utomlands i Afrika eller på andra kontinenter, hur gjorde ni med barnen där?

    SvaraRadera
  19. Jag tycker att man som kristen förälder med den nya lagen skulle kunna ha anledning att förhindra sina barn att närvara vid en sekulär skolavslutning i kyrkan enligt skolverkets regler. För oss kristna är ju kyrkan ett heligt rum som vi, genom att ge dem erfarenhet av gudstjänster, försöker lära barnen att helga och be i. Den sekulära avslutningen motverkar ju denna kristna fostran effektivt genom att de får se andra - t o m lärarna och därtill prästen(!) uppträda som om rummet var en aula vilken som helst. Men: Om det är så BLIR ju faktiskt skolavslutningen lika utestängande som om den var en kristen gudstjänst, fast i det här fallet för kristna, särskilt svenskkyrkliga. Hur hanterar skolverket (och församlingen) en sådan situation?

    SvaraRadera
  20. Frågar Beselin om man måste ha likadana skolavslutningar i Böda som i Rinkeby.
    Tycker att Peligran har rätt.
    Jag tycker att alla församlingar borde göra som han föreslår.Skulle inte Beselin gå med på det?

    SvaraRadera
  21. Nej,jag tycker inte att man behöver ha samma sorts skolavslutningar i Böda som i Rinkeby, men vi måste tänka på att Rinkeby, och många, många liknande områden finns.

    Den modellen som Peligran förordar praktiserades faktiskt på en skola i en kommun där jag arbetade. Det är väl okey.Men knappast i skolans regi.
    Skolan måste ta hänsyn till ALLA elever. Borde i vart fall.
    I min by, där kyrkan ligger mittemot skolan, har det alltid varit skolavslutningar i kyrkan.Det finns heller ingen annan lämplig lokal. Hur religiösa de är idag, vet jag faktistk inte.
    Detta tycker vi alla om.
    Men, när jag en gång arbetade som lärare här upptäckte jag två elever, som under sin nioåriga skolgång av religiösa skäl aldrig hade kunnat vara med på en skolavslutning.
    Är detta rätt mot eleverna?

    SvaraRadera
  22. I katolska, konfessionella skolor finns gott om muslimska och judiska barn.

    -Det skadar inte att börja dan med bön, sa en muslimsk förälder i våra barns katolska skola.

    Och:

    -Hellre en bra katolsk skola med god moral, än en dålig, sekulär skola med tvivelaktig moral.

    -Jesus var ju en judisk profet! Så varför inte? myste en judisk förälder apropå sin sons medverkan (ej som kommunikant, dock) vid den heliga mässan.

    Felet är inte att den allmänna skolan sekulariseras. Felet är, att hedningarna tagit över kyrkans skola och att vi inte som motdrag lyckats skapa en tradition av högkvalitativa kyrkiga utbildningsinrättningar med klar profil, finansierade av staten. Av frukten må man känna trädet. I Frankrike är sekulariserade familjer beredda till betydande uppoffringar för att deras telningar skall få en god social, intellektuell, kulturell och andlig start i livet.
    D v s en katolsk skola.
    Däremot håller jag principiellt med L B att det är orimligt att utsätta svenska förortsbarn med blandat ursprung för förra århundradets skolavslutningar. Det är att kasta det heliga åt hundarna. Men varför skall vi inte få välja? Nej, se dithän sträcker sig inte våra politiska härskares liberalism! Kyrkliga skolor kulle kunna fostra ett ifrågasättande av det mainstreamsvenska. Och det vill man absolut inte!

    Okunnigt, okulturellt, oandligt, urarva, ytligt, njutningslystet och materialistiskt folk är lättbehärskat. Är det hela förklaringen?

    Per S

    SvaraRadera
  23. Våra barn hade besök av en präst i skolan som skulle berätta för dem om julen. Jag frågade dem om hon hade pratat om Jesus? Inte vad de kunde komma ihåg. Slutomdömet var att rektorns adventsandakt både brukade vara bättre och mer lärorik när det gällde julens budskap än vad prästens hade varit(Rektorn är kristen). Vad säger man? Kanske är det bara bra om kyrkan portas från skolorna i sitt nuvarande skick? Pedagogiskt utbildade och tränade kristna lekmän i lärarkollegiet kanske sköter undervisningen om den kristna tron betydligt bättre?

    SvaraRadera