tisdag 1 maj 2012

Manifest mot pissträngda

Det är 1 maj och varje sliten kavaj blir en mantel av strålande ljus. Men det är en dag med stiora risker för enkel retoritik och det gäller sannerligen inte bara arbetarrörelsen. Man kan läsa de vackra orden i artiklar och i inlägg på så kallade oberoende tankesmedjor. Seglora smedja gäller t ex för att vara just en sådan beroende tankesmedja. "Oberoende!" var ordet sa Bill. "Bara beroende av pengar som de får från en del av den så kallade offentligheten", sa Bull. "Och fina", sa Bill. "Själsfina", sa Bull.

Ett manifest måste ha något att vara emot och detta manifest har sina antipatier mot dem som flitigt sammanfattar kristen tro med orden "budskapet om kärlek, försoning, fred, rättvisa och enhet." Hör man orden, vet man att det hela är själsfint men eländigt tänkt. Kristen tro är mindre idealistisk än så.  Här är en projektion av det egna fina själslivet i stället för det som skulle vara mer handfast kristendom. Orden är nämligen okvalificerade. De säger ingenting om Gud och därmed säger de - ingenting. Man kan dock förstå att lagiskheten är grundhållning.

Jag följer dr Eskil Jonssons framställning. Han tycker att kyrkans profetiska budskap "för fred, rättvisa och försoning" är "särskilt viktigt nu". Viktigare nu än när då? Så ska man alltid fråga. Svaret får anstå men ett får vi veta: Det ska skapas en " 'brandvägg' mot en bortrationalisering av medmänsklighet och solidaritet" och "då krävs starka ord som kan kännas överdrivna ibland". Fria tankesmedjor som Seglora smedja har "en särskilt viktig profetisk roll att fylla (skriver han just hos Seglora smedja!! DS) genom sin koppling till civilisationskritisk forskning och särskilt med den öppna kyrkosyn som vill se även hela mänskligheten som en ´moralisk gemenskap' eller som 'Kristi kropp' med olika lemmar som är ömsesidigt beroende för att hela världen skall leva." Vackert och kanske inte sant men alldeles klart - lagiskt. I kristen tro ger Kristus sin kropp för att världen ska leva. Ger den! Och vad då med att straka ord - överdrivna kan de kännas - gäller inte saken att orden ska vara sanna?

I  dr Jonssons värld finns det fiender. Dr Annika Borg är en sådan (han skriver ju på Seglora smedjas hemsida) och identitetsdebatten i Kyrkans Tidning "visade också på en rätt så inskränkt förståelse av Svenska kyrkans identitet. Doktor Jonsson vet. "Mot detta står tyvärr den snäva och konservativa teologi som alltför länge betraktat politik och ekonomi av underordnad betydelse (adiaphora)." Fram med namnen, beläggen!  Alltför länge - hur länge, fram med en siffra! Men strunta i begreppet adiafora eller kvalificera det som den lutherska ortodoxin gjorde genom att skilja mellan egentliga och oegentliga adiafora. När man exercerat detta skiljande brukar man bestämma sig för att tala om något annat.

Nu har jag skrivit manifestet mot pissträngda. Varför kan inte folk bli högkyrkliga, kulturöppna, välorienterade, sakramentalt centrala och därmed politiskt och profetiskt medvetna och engagerade? Samt därtill ivriga att upptäcka teologiskt fnoskeri, utslaget av den pissträngdhet mot vilken manifest författas just den 1 maj.

10 kommentarer:

  1. Du gör mig glad, Dag!

    SvaraRadera
  2. Ett kungarike för ett träd!

    pssssssssssss...skvt...skvt...skvt

    SvaraRadera
  3. Förmodligen för att högkyrkligheten är en egenkomponerad mix av sunda män, på fel grund (protestgrunden i lightversion). Just därför blir det en anomali. Vi köper Kyrkans budskap, där det passar oss (vilket alla kan göra i varierande grad).

    Att plocka fler russin ur dogmkakan, ger ingen enhet eller helhet (=kata holicos)! Antingen russinplockare från vissna protestgrenar eller hela den levande vinrankan (jmf gärna Joh 15)!

    Protestgrenen av kyrkligheten har en vissnAnde framtid att gå till mötes om man inte vänder om till Skriften o dess sunda tolkning, klippfast förankrad i Petrri ämbete.

    Ha en fantastisk bonus-arbetsfri 1:a Maj

    SvaraRadera
  4. Luthersk ortodoxi skiljer mellan egentliga och oegentliga adiafora, skrev du. Kan man få en kort utläggning om vad som är det ena och det andra?

    SvaraRadera
  5. Är man inte trogen mot Guds Ord så hamnar man i diket. De kristna socialisterna illustrerar detta med all tydlighet.

    SvaraRadera
  6. Kanske skulle dr Jonsson rekommenderas något av dagens utmärkta läkemedel mot prostataförstoring alternativt prostatit?

    För att bli av med teologisk pissträngdhet, menar jag.

    Per S

    SvaraRadera
  7. Det är en besynnerlig öppenhet och solidaritet som tänks skapas med hjälp av brandväggar. Men det blir kanske så om man är övertygad om att man själv är god och det onda kommer utifrån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. T Axelson! Jag skulle vilja att du utvecklar vad du menar. Det är för mig svårt att komma ifrån misstanken att du vill vara sarkastisk men utan att behöva ange skälen. Har du möjligen glömt att förhandsgranska din text innan du skickade iväg den? Texten blir lite luddig att förstå.

      Jag i Halland

      Radera
    2. Det som skorrar - och i mina ögon blir belysande för den kyrkliga riktning som smedjan företräder - i Jonssons text, är idén om att avgränsningen mot andra värnar "öppenheten" "solidariteten" etc. Fram träder bilden av en kyrka som består av goda och rättänkande människor älskande mänskligheten och allt som är gott, där man tar för givet att man själv platsar. Till bilden hör att det alltid är de andra som är dörrstängande och exkluderande (=onda) som måste hållas borta för att den öppna och solidariska kyrkan ska kunna bevaras. Detta är en besynnerlig kyrka, byggd på lag och väsensskild (tror jag) från den kyrka i vilken Kristus själv bjuder alla syndare till bords med sig.

      Förmår man inte rätt skilja mellan lag och evangelium, blir också kyrkosynen förvriden, och uteslutande, trots allt tal om motsatsen.

      Radera
    3. Tack för förtydligandet! Nu förstår jag vad du menar - och instämmer.

      Jag i Halland

      Radera