fredag 5 juli 2013

Svenska kyrkan i Almedalen

Det enda jag har emot Kyrkans Tidnings (ja, ni vet...) nye ledarskribent Fredrik Modéus är att han höstade in gudstjänststatistiken från S:t Laurentii till sin egen församlingsstatistik och fick extra pengar för det men inte kunde bidra med oblater, vin eller, vill jag minnas, ens annonsen för gudstjänsterna. Allt fick stiftelsen och statistiken med därtill då förtiden följande höga anslag för idog "gudstjänstverksamhet" snodde kyrkoherde Modéus. Nå, de andra kyrkoherdarna i Lund insåg systemets för- eller nackdelar så det byttes. Och Modéus slutade. Nu har han börjat. Som ledarskribent.

Han skriver kloka saker. Han vill debatt, engagemang, framtidskommission - och bara de illvilliga skulle få för sig att påpeka att just det han nu för fram, föreslagits i åratal. Fast av fel folk, förstås. Nu blir det rätt. Och då kan man veta att de som menat att debatten hör till Kyrkans (och demokratins) livsluft och praktiserat den hållningen lokalt, i stift och på nationell nivå, och straffats för det, nog kommer att hålla käft. För de är väl fortsatt fel folk? Fast när jag läser Kyrkans Tidning ser jag att människor i Svenska kyrkan tycker att det är pinsamt att tala om sig själva som kristna. De jag tänker på - felfolket- ser nog inte saken så. Men många av dem tycker med goda skäl att Svenska kyrkan är pinsam. Det beror inte på att de saknar förankring i Svenska kyrkan eller inte kan se sina rottrådar gå djupt ner i den svenskkyrkliga myllan utan just därför!

Nu följer vi Modeii tänkande en stund: "Svenska kyrkan är på plats i Almedalen. Både företrädare och fotfolk deltar i samhällsdebatten, vid lunchseminarier och Nikodemussamtal. En sådan rosigt livfull, engagerad och samhällstillvänd kyrka är nödvändig, en kyrka som tar strid för människovärde och evangelium i skärningspunkten mellan religion, vetenskap och politik. Alternativen förskräcker. Som när kyrkan ängsligt drar sig undan, pillar naveln och alltför gärna pratar strukturer. Likstelhetens kyrka."

Riktigt vad ledarskribenten menar kanske inte är logiskt glasklart men emotionellt lättillgängligt. Kan "rosigt livfull" vara en blinkning till socialdemokratin med ros och allt? Men är verkligen "Svenska kyrkan" på plats? Jag är inte där. Inte min fru. Inte min bror. För att nämna några. Rolf Ture i Göteborg var inte där, inte Yngve i Hyssna, inte Björn i Falkenberg för att ytterligare några som obestridligen är Svenska kyrkan. Fast nu var Anders Borg där, det såg jag i tv, och Carl Bildt. Anders är gudstjänstfirare i Svenska kyrkan och Carl valdes in i kyrkofullmäktige. Var inte Thomas Bodström, också invald i kyrkofullmäktige senast, där? Så visst är Svenska kyrkan i Almedalen -genom sina medlemmar. Vad är det för märkvärdigt med det? Men Svenska kyrkan är uppenbarligen också hemma och ägnar sig åt hund och hundvalp liksom Svenska kyrkan i går antagligen var ute och målade sin altan - förutsatt att han jag hälsade på är medlem. Men det är ju nästan 8 av 10. Dessa många deltar i samhällsdebatten varje dag året runt, dvs också när Almedalen ligger öde (jag har varit i Visby också på vintern och vet vad jag talar om). 

Ledarskribenten talar om hur folket åker från Almedalen till "sommarslumrande församlingsliv". Välkommen till norra Öland. Sök tjänsten efter mig, vet jag. Där finns ett lokalt samtal, där bedrivs teologisk reflektion. Men om man tänker att det nu är sommarslummer, hur kan det då bli "ett års trofast kämpande" som är över? Bortsett från att kampaspekten kanske inte dominerar bilden av Svenska kyrkan, vilken biskop, präst eller diakon skriver boken Min kamp? - så är det väl inte ett år från september till maj i den terminsuppdelade kyrka vi fått? Nio månader är numera arbetsåret - och knappt det. Som vi vet. 

Nu vill Fredrik Modéus tala om de många människorna som ska släppas fram och det fotfolk som ska kräva utrymme. "Makten behöver släppas till många", heter det. Nå, definiera vem som NU har makten och vem det är som ska släppa den! Är makten något annat än makten att marginalisera för ett eliminera? Nu börjar det bli intressant. Undras vad Fredrik nu har att komma med. Det får vi kanske veta när Svenska kyrkan inte längre är på plats i Almedalen?

6 kommentarer:

  1. Om jag minns rätt infördes alkholfritt vin i domkyrkoförsamlingen dit St Laurentiistiftelsen då tillhörde, under min tid som boende där, men att domkyrkoförsamlingen likväl stod för vin till stiftelsen mot statistik i byte. Domprosten då blev väl både biskop och ärkebiskop? Nåväl, jag är så gammal att jag inte förvånad ser det som sker. Nu har väl Svk för vana att ha biskopsmöten som Aulen beskrev som ömsom seminarier ömsom släktkalas så det är väl en tradition att hålla fast vid. / Magnus Olsson

    SvaraRadera
  2. Svenska kyrkan var i Almedalen också genom mig – ja, jag tillhör fortfarande Svenska kyrkan, även om Stockholms stift har tagit ifrån mig behörigheten som präst. Nu var det i och för sig inte i första hand för Almedalsveckan jag åkte till min hemö, jag var där av privat anledning och stannade kvar några dagar.

    Några snabba kommentarer kan jag göra:

    ÄB och blivande ÄB var där – i flera seminarier som berörde framtiden var det hon och inte Wejryd som fick komma till tals. (Fredsrörelsen i Svenska kyrkan kommer i framtiden att utgå från Västfaliska freden!)

    I ett seminarium om (det kyrkliga) kulturarvet talades en del om att göra verksamheten mer tillgänglig för alla. Är det först då det blir allas kulturarv? Det viktigaste är väl att det främst används till vad det är avsett för – vad gäller kyrkor att där firas gudstjänst. Stockholms slott är en del av det svenska kulturarvet, men är det tillgängligt för alla? Det är ganska få som blir bjudna på kungamiddag. Kyrkstugorna i Gammelstad är t.o.m. en del av världens kulturarv. Men de är inte tillgängliga för alla, ägarna får inte lov att hyra ut dem till turister. Varför är det ett problem att just verksamheten i kyrkorna inte är 'tillgänglig' för alla (uppenbarligen betyder 'tillgänglig' att alla skall gilla vad som försiggår i dem).

    Väl hemkommen såg jag i en debatt från Almedalen att Elisabeth Sandlund önskade att Svenska kyrkan inte bara talade om miljö och jämställdhet (vilket hon i och för sig tyckte var bra) utan också om Jesus och tron på honom. Wejryd (som fick vara med där) svarade med att tala om kristna värderingar, men nämnde inget om tro. Det tycks som om han ser sig som ledare för en ideell organisation, men knappast ett kyrkosamfund.

    Jag var på ett 'Nikodemus-samtal' (med KD-ministern Attefalk). En av utfrågande var den omtalade Mikael Mogren. Jag blev inte imponerad av honom. Hans frågor var i klass med en gammaldags folkskollärares (fast att säga så är kanske att berömma honom).

    I övrigt var jag på ett intressant seminarium, anordnat av Linnéuniversitetet, om religion och politik, och ett om vågkraft och en del andra – utbudet är varierande!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man skall vara noga med namn – Attefall, skall det vara.

      Radera
  3. Bidrag till St Laurentii vore att tillhandahålla repet varmed man skall hängas. Detta gäller vilken svenskkyrklig beslutsfattare som helst, och så även stöd till Credo och Oas och andra suspekta, "människofientliga"(?), "elitistiska"(?), organisationer och samlingsplatser för kvardröjande kyrkligt motstånd.

    Varför skulle Fredrik Modéus förstöra sin framtid och en fin karriär?

    Varför irriteras över att nu rätt personer för fram de rätta förslagen? Är inte sak och resultat viktigare än person?

    Och än en gång - Vem vågar efterträda DS? Det bleve månne smärtsamt för självkänslan för vem som?

    Tant Svart

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är du ironisk? Förtydliga gärna. Jag förstår inte det du skrev om Människofientliga, elitistiska organisationer

      Radera
  4. Vilken trist lista över seminarier. Världen, världen, världen. Inte ett enda seminarium om hur Kristus ska göras känd bland folken.

    SvaraRadera