fredag 23 november 2012

Stort och fint

Jag förutskickade att jag med positiv energi skulle läsa de informationsbärande annonserna i Kyrkans Tidning, vår viktigaste kyrkliga nyhetsförmedlare. Jag har under åren slarvat med platsannonserna. De har ju inte haft mig som adressat. När folk får tjänster läser jag dock den av vår och tidskriften SPT värderade Marianne Petersson redigerade nyheterna (som finns i KT och SKT också!!!) och tänker när jag ser namnen på de framgångsrika: "Du hade i alla fall inte fått stå på förslag vid det sista valet till kyrkoherdetjänsten i Kalmar."

Min nyvunna positivism ger nya läsupplevelser.

Först den nyinrättade kyrkoherdetjänsten i Malmö, som tillsätts under förutsättning av stiftsstyrelsens beslut med en annaons som publiceras timmarna innan kyrkomötet tagit sitt strukturbeslut. 16 patorat blir 6 församlingar, dvs 10 rationaliseras bort för de nya församlingarna motsvarar pastorat - orden kan förvilla men likväl! - bortsett från att besluten nu fattas centralt. Detta kallas "närhet". 140 000 kyrkotillhöriga och cirka 500 anställda finns i en "dynamisk region". Lägg märke till att regionen är dynamisk. Om de anställda sägs icke detta.

Nu kommer det bästa: "Vi söker dig som är teologiskt välorienterad, målinriktad, drivande, strukturerad och som är en kommunikativ ledare och chef." Jag talade med Frälsaren om denna mening  och påpekade att med den måttstocken kallade han aldrig apostlar. Han log lite stilla och svarade: "Men Dag, du glömmer att det var 2000 år sedan. Du minns väl att utvecklingen går framåt." Han log igen.

Kraven är stora, heter det i annonsen. Lönen då? Biskoparna surar nu därför att det finns kyrkoherdar som har lön i höjd med deras men ska biskoparna få högre löner, höjs också den sortens kyrkoherdelöner och allt blir ett elände. Erbjudandet är dock i detta läge inte pengar utan det som erbjuds är "en möjlighet att få vara med och utveckla det nya pastoratet så att ett fungerande församlingsbyggande i det nya pastoratet uppnås." Dra mig på en träpinnevagn. Där bakom skrivbord och vid sammanträdesbord och med ett kansli samt med chefs- och ledarskap över 500 anställda (obs! anställda, inte medarbetare!) byggs församlingar som fungerar.

Jag såg på min Frälsare, som vänt sig bort. Det verkade som om han på sitt diskreta sätt skrattade - för han grät väl inte?

Jag lästei en annan - större - annons med bild att Svenska kyrkan i Växjö söker tre pastoralchefer. Jag ropade tillbaka Frälsaren och sa: "Det tänkte du aldrig på att inrätta pastoralchefer. Du snackade om tjänandets livsform men här är något förmer. Pastoralchefer som leder och fördelar arbetet på gammalt 1970-talsmanér." Frälsaren såg strängt på mig och sa: "Dag, nu gör du dig till. Du har ordat om Mats Alvesons bok Tomhetens triumf, som du skaffade från Bokus, så du vet hur det går till i världen." Och det är ju sant. Jag sa lite skamset: "Herre, med min nyvunna gladlynthet tänkte jag skoja lite bara." Frälsaren svarade: "Jaja, men läs nu det viktiga i annonsen för mig. Vad vill dom ha?" Jag läste:

"Vi vill att du som pastoralchef ska vara inspirerande, engagerad, inklusiv, positiv och ha visioner. Du ska se helheten men också det lilla och den enskilde. Du måste kunna leda ett målarbete." Jag läste för tydlighetens skull också frågan för Frälsaren: "Vill du vara med i arbetet för en kyrka som vill vara relervant i vår tid?"

Frälsaren såg bekymrad ut. "Petrus går inte. Han är engagerad men inte särskilt inspirerande och positiv - han är ju alltid orolig för sina församling. Läs 1 Petrusbrevet. Paulus håller inte för det där med att vara inklusiv. Johannes har visioner men kom ihåg när han sprang ut från badhuset i Efesos därför att villoläraren kom dit. Han faller på att inte vara inklusiv." Frälsaren stod uppfylld av sina tanker men ljusnade och sa: "Den som jag tror motsvarar sökprofilen måste vara Judas Iskariot. Han var så angelägen om relevansen att han förrådde mig, som du vet.  Men hur ska det nu bli? Dom ska ju ha tre!"

"Finns det fler annonser?" sporde Frälsaren. "Komminister 100% på Bjärehalön med dess "fantastiska natur, hav och kust, salta bad och sommarens heta puls", svarade jag och tänkte av någon anledning på kyrkoherde Samuel Adrian i Båstad när jag läste om sommarens heta puls. "Kan jag söka tjänsten?" undrade Frälsaren. "Nä, du måste ha körkort och tillgång till bil." Frälsaren log svårmodigt och sa lakoniskt: "Då är det kört."

Gårdagen var gråmulen på Öland men det var en från Kyrkans Tidning inspirerad positiv upplevelse att få tala med Frälsaren. Innan han gick sa han: "Du kan väl läsa Kyrkans Tidning så här eftersinnande som idag och prata med mig om vad du hittar på torsdag morgon igen. Annonserna var verkligen intressanta men striktt oss emellan så verkar det som om Den Helige Ande på sistone varit upptagen av annat än att övervaka skrivandet av annonstexter."

9 kommentarer:

  1. Utomordentligt fyndigt! Bra start på dagen. Tack!

    SvaraRadera
  2. I dessa församlingar skall väl någon med en enirokarta leta sig fram i mörka kvällar för att ta sig med hiss upp till den våning där dopsamtal skall hållas? Någon skall väl med nattvardskärl i väskan besöka sjuka och ensamma? Någon träffa nyblivna änkor eller änklingar? Någon gå på gatorna och prata med ungdomar? Någon betjäna människor i en kvällsmässa? När kontorstiden är slut. Denne någon kan få sällskap med den Helige Ande som en skriver platsannonser. Vem vet från Malmö kanske kommer en ny Padre Pio eller präst från Ars. Kanske rent av en f Maximilian Kolbe. Vad hindrar? Guds Helige Ande? Knappast. Guds Ande kan fostra sådana präster. Dessa kommer inte ha höga löner och strävar heller inte efter det. Lön är ett vapen i hand på den som tolkar andra efter egen måttstock. / Magnus Olsson

    SvaraRadera
  3. Här har vi en ny Wille Skakspira!

    SvaraRadera
  4. Excellent!!!
    Nej, när skriver Den Helige Ande annonstexter? När ber kyrkan över sådana frågor? När frågas det efter det som verkligen verkar ha format apostlarna, åtminstone Petrus och Paulus – skörheten och fallet följt av mötet med den återupprättande?

    SvaraRadera
  5. Småskalighet inom den kyrkliga världen beskrivs bäst i filmen om Don Camillo. Enligt det ny reglementet blir det väl så att den nya kyrkoherdekallelsen blir sekulärekonomisk. Fram för Don Camillo.

    SvaraRadera
  6. TACK, Dag! Men ska vi skratta eller gråta - egentligen...?

    Jag i Halland

    SvaraRadera
  7. Den Nye Dag Sandahl är tilltalande, som omväxling och kanske ändå mer än den gamle, faktiskt? Vänligheterna skärper helt enkelt ironin, ja burlesken, i framställningen.

    En KT med Den Nye Dag Sandahl som chefredaktör - vilket lyft för tidningen och det kykliga Sverige!

    Tant Svart

    SvaraRadera
  8. Vad glad man blir av att läsa det du skrivit!

    Och snacka om att floskelgeneratorerna går varma på kyrkokanslierna.

    SvaraRadera