lördag 26 maj 2018

Dystra besked

Jag vet vad som sades. Gudstjänstutskottets ledamöter och ersättare skulle få en tryckt kyrkohandbok, vilket väl var helt rimligt. Nu bestämdes på kansliet att "kyrkohandbok" var inte alla tre utan just den behändiga handboken. Jag insåg då att jag nog skulle stå med två handböcker men det kunde räcka om jag fick missale och melodiboken från kyrkostyrelsen, som också utlovats. Inget konstigt med det. Det brukar återrapporteras/redovisas i en styrelse hur det blev som det beslutats om. I yran när styrelsen beslöt att Verbum skulle trycka och Svenska kyrkan skulle "ge" församlingarna ett missale sa Vanja Lundby Wedin att vi skulle få ett missale vi också. Det är med missalen som med kristliga el-cyklar, kan jag meddela. Och ännu har jag inte ens sett skymten av en kyrkohandbok till gudstjänstutskottet fast jag frågat. Då blev förresten svaret att man skulle begära att få om man inte fått det på annat vis. Nils Warmland gav besked. Det var inte beskedet i gudstjänstutskottet om ni undrar,  Det var inte beskedet också om ni inte undrar.

Kyrkostyrelsen då? Jag fick besked:
"Vid au sammanträdet igår tog Helén upp din önskan. Det konstaterades då att inget löfte getts om utdelning av böckerna till hela kyrkostyrelsen vid något sammanträde och det finns inte heller något protokollfört beslut i frågan."

Noga taget uttryckte jag ingen "önskan" utan kopplade tillbaka till vad som sagts. Det finns kanske några som inte tror att jag lägger märke till att jag ska en bok som är tre, men det måste vara en utomordentligt korkad minoritet av mänskligheten som tänker så. Men jag förstår. Det som sades var prat i luften, inget som stod i protokoll (varför skulle det detta, för noga taget talade väl Vanja som styrelseledamot i Verbum och lovade därmed. Men jag antar att kansliet skulle vara behjälpligt. Nu fattar jag att de som suttit i arbets- och referensgrupper inte heller fått något. Somliga får tydligen om jag läser innantill: inte "hela kyrkostyrelsen". Jag vände mig spörjande till en vän och frågade hur detta skulle uppfattas. Han förmodade att detta illustrerade hur det går till på de kyrkliga höjderna. Jag frågade inte närmre men antog att det är detta som avslöjar att det är mycket som inte fungerar. "En herrelös byråkrati som löper amok" – om man kan säga "löper" när ingenting egentligen hände... Hade jag tagit fram mina stridsdomarerfarenheter hade dessa insikter  samma afton hamnat i rapporten till övningsledningen och jag hade fått beröm för att jag noterat något dysfunktionellt. 

Oss emellan, men bara oss emellan, är den här sortens erfarenheter informationsbärand? Kanske kommer kyrkohandboken från gudstjänstutskottet till mig i sinom tid fast ingen tar ansvar. Den borde väl ha kommit innan Pingstdagen? 

Lite orolig är jag. Om förhandlingarna på måndag med "Arvtagarna" betyder att allt det tryckta återkallas, kommer jag aldrig att få en olaglig bok. Nu är det inte säkert att saken slutar så. "De flesta problem kan dränkas i pengar och nu är kansliet berett att gå långt", fick Bloggardag sig anförtrott. Om detta dränkande inte går, är normalåtgärden vid konflikter mellan upphovsrättsinnehavare och publicist annars att alla böcker återkallas och man startar om på ruta ett. Olagliga böcker har återkallats förr. Hur blir det? Att vi alls inte fått veta vad "Arvtagarna" begär, kan vara en indikation på att kansliets jurister just är beredda att gå långt med ekonomisk kompensation men vi, som egentligen står för pengarna, ska hållas ovetande om beloppen. 

Jag tror inte att den dåvarande ledningsgruppen för kyrkoordningen tänkte sig att sådana här frågor skulle mörkas. Konflikter skulle hanteras så öppet att alla kunde se vad som hänt och förstå att åtgärderna som vidtagits varit kloka och välavvägda. Men när domprosten Unger i Växjö köptes ut fick vi ingenting veta, vi arma pastoratsbor som till sist skulle få fram sekinerna. Till exempel.

Hur blir det då på måndag? Ingen vet. Normalåtgärden är att återkalla i väntan på att upphovsrättsfrågorna blir lösta och de löses i domstol, opartiskt. Det betyder att 1986 års kyrkohandbok får användas tills vidare och att Katarinamässan går an. Att Olle Carlsson blev lurad av biskoparna Mogren och Brunne när han förespeglades att den mässan skulle kunna användas, fattade somliga av oss – men det var ju inte riktigt vår sak och på någon nivå var det väl bra att kyrkohandbokstroheten inte var absolut. Då kunde som tidigare alternativa missalen se dagens ljus. Alternativa betyder i detta sammanhang användbara. Nu vet vi hur det gick för Artos, som nu i stället ger ut en mässbok. Den har jag beställt redan. Och Olle Carlsson ser dyster ut. Grundlurad som han blivit.
http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/bakslag-katarinamassan

Pernilla Jonsson är analyschef och henne gillar Bloggardag. Det är förutsägbart. Bloggardag är svag för kompetens och känner igen den när han möter den. Nu är vi alltså under 4-miljonerstrecket när det handlar om huvudgudstjänster. Det finns de som tror att de kan ta igen detta med veckomässor. "Väx upp!" eller "Fatta, morfar!" Men ni kanske inte ska vara så bekymrade när ni ser den funktionella dumheten, den som kör på utan at tänka djupare eller ens tänka efter. Den fungerar ju. På sitt sätt. 

Är det inte roligt för äldre högkyrkliga präster, det s k stoffilitiet, att få rätt? Prognoserna och förutsägelserna slår ju in. Det är dystert. Och det mest dystra är inte att illvilliga ville det som nu händer utan att de välvilliga körde på och så blev det så här. Minns siffran 3 895 657 besök vid söndagens huvudgudstjänst. Nytt lägsta. Vill någon minnas vilka som för rätt länge sedan ville ha analysgruppen för att både beskriva hur det är och vad som bör göras? Sådana önskemål avvisades. Vi skulle inte gräva ner oss i det förgångna utan se framåt. De som tänkte så, bör lyssna för Herren säger kanske på sitt stillsamma sätt: Gör räkenskap för din förvaltning. Lk 16:2. Det blir också ett dystert besked.

I Bloggardags lilla värld händer stora ting. Gerbilungarna har fått sin syn och mellan varven är gerbilernas familjeliv intensivt. Men det dystra beskedet i går kväll var att en unge hade dött och redan ätits på av familjen, en annan var döende. Där blev det fråga om eutanasi och Bloggardag utgjorde sedan en sorglig enmansprocession till soptunnan.

Det vore tacksamt om ingen fuskade med at använda någon annans signatur, men Bengt Olof Dike har anvisats en väg för att inte kunna bli kapad men använder sig inte av den. Då återstår ett par möjligheter. Den enklaste är förstås att vägra ta in allt som det står Dike på. Men då har fuskaren vunnit. Den näst enklaste är att lägga ner bloggen. Vem vinner då? En annan möjlighet är att tills vidare säga att problemet faktiskt är Dikes eget. Vem vinner då? Dystert på flera sätt är kyrkolivet. Först ingen utlovad el-cykel, sedan inget utlovat missale och sist en Dike som inte är Dike. Så går det till. Vem i hela världen kan man lita på?

20 kommentarer:

  1. Lolla lilla söta rara ja bara ler.

    Min människa vet ingen gräns för att köpa dyra klösbord till lilla ja. Korg me. Liksom sandlåda.

    Vet inte hur många sandlådor lilla ja fått vara i.

    Men min människa snålar på fisk.

    Får gå till Nyhem för det.

    Min människa är som de är.

    Ja, lilla söta ja, bara ler.

    / utan signatur

    PS ny sand i lådan eller lådorna har ja inte fått sedan 1982

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alphadeltagaren26 maj 2018 kl. 09:24

      Vad säger handboken om att röka på?

      Radera
  2. Alphadeltagaren26 maj 2018 kl. 09:17

    Det mesta är bländverk, tyvärr.

    SvaraRadera
  3. Själv funderar jag på, om inte fuskaren skulle kunna vara attention seekern DIKE själv. All publicitet är väl god publicitet? /smun

    SvaraRadera
  4. 'stoffilitiet' :))

    SvaraRadera
  5. Nya kyrkohandboken ska åtlydas på ett sätt som sällan krävts för HB86, trots att den nya har mycket svagare legitimitet än den förra. Genomdriven är den till stor del av ett parti som går till val på att ytterligare försvåra barnens kristna fostran. Finns inte all anledning att anta att det partiet skulle finna det långt mer problematiskt om SvK lyckades i sitt uppdrag än misslyckades. Är de små obligatoriska ändringarna (om man lägger sig så nära HB86 det går, i Gloria o Sursum) något annat än rökelsekorn på offeraltaret för avguden Demokratia. Det handlar om att visa att man erkänner det valda kyrkomötet som kyrkans högsta auktoritet. Inte att det är pastoralt fördelaktigt och till Guds högre ära.

    Och på tal om domprost i Växjö. "Du är seendets Gud" väljer pb electus i Visby: Hagar ger detta namn åt Gud och kommer inte på någon annan i bibeln som dristar sig att ge Gud namn, men just att Guds namn är mänskliga konstruktioner och därför utbytbara är ju en grundtanke i den ideologi som legat bakom handboksarbetet, även om den inte fick så mycket genomslag som från början var tänkt. Så vad ska läsas på skölden: Vi ger gud de manm vi förstår eller förstår kan vara nyttiga? Så ve mitt uppstudsiga sinnelag: Åter till Saraj, böj dig mitt vildåsnesinne - eller tror jag månne brännande ökensanden är mildare?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skillnaden är att i HB86 fanns alternativet "temamässa." I det konceptet välkomnades uttryckligen än mer tids- (med utgångspunkt i kyrkoåret!) och rumsanpassade formuleringar. Det blev otaliga alternativ, också många goda.
      Nu är det slut både på det goda och dåliga. Denna handbok kännetecknas av att det inte finns några fler alternativ än de föreskrivna.
      Eftersom alla alternativ nu tvättats i den inklusiva byken hänger man snarast upp sig på alla tillrättaläggningar. an

      Radera
  6. Är det mitt problem?

    -Bloggaren hävdar att det enklaste är slutsatsen, att det är mitt problem att någon annan sätter mitt namn under fabricerade texter.

    Men bloggaren vet naturligtvis att det alltid är bloggägaren som har det yttersta ansvaret - precis som en tidnings ansvarige utgivare har detta vad gäller ALLT som står i hans eller hennes tidning.

    Jag medger bloggarens problemställning. Men det finns, som jag tidigare har påpekat, dataexperter som kan spåra upp den som har satt falsariet i system och som inte förmår föra en seriös kyrkodebatt utan frossar i personangrepp.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag betvivlar att tidningen kan anklagas om någon skriver en insändare i samma stil som hr Dike och undertecknad med hr Dikes namn, dvs som på allt sätt ser ur att vara skriven av hr Dike.

      Frågan är varför hr Dike inte vill göra något åt saken själv? Bloggaren har ingen plikt att publicera kommentarer, så det enklaste vore väl om hr Dike åtgärdade saken själv, t. ex. genom en google-inloggning.

      den Lea

      Radera
    2. Läs min kommentar och förslag ovan under BloggareDags inlägg "Fortsatt dysterhet om Dikes eller Alternativets kommentarer" .

      ANTONIUS BLOCK

      Radera
    3. Uttrycket "seriös kyrkodebatt"(!) exemplifierar med all tänkbar tydlighet den grosserande pappskalle-elefantiasis som rör sig i den store “skribentens" innersta domäner. /John

      Radera
    4. Eftersom problem återkommer och DU sitter på lösningen så är det ditt problem. Registrera ett konto.

      /Laikos

      Radera
  7. Det har funnits många stunder när jag funderat på mitt medlemskap i SvK. Teologiska funderingar o spörsmål som varit nära att driva mig bort. Men jag har stannat eftersom jag ändå haft hopp om att det ska gå att få SvK närmare Gud igen (Inte att JAG ska kunna det då! Men den "motståndsrörelse" som ändå finns, tack o lov.)
    Nu är funderingarna allvarligare o djupare: Vill jag verkligen vara med i ett samfund som så totalt okristet satsar på sannolikheter när det kommer till om man agerar lagligt eller ej?
    För mig visar detta verkligen hur djupt SvK sjunkit. Oavsett vilket utfallet skulle bli i ev. domstolssak så är det nu så att SvK kräver att församlingar ska använda en handbok som enligt jurister "sannolikt" är ok upphovsrättsligt. (Enligt kommunikatörerna i Uppsala bl.a.)
    Hade ett politiskt parti gjort liknande med säg en populär sång hade det blivit höga hojtanden o de hade fått dra tillbaka omedelbart. Hade ett företag försökt använda en författares text utan dennes lov i reklam likaså. I de fallen hade jag suckat, skakat på huvudet o stuvat undan saken längst bak/ner i hjärnvindlingarna.
    Men att SvK gör sådant, ett samfund som säger sig vila på kristen grund...
    Det går att vara medlem i "bara" EFS (viss koppling kvar till SvK då men minimerad) o mina tankar lutar ditåt, till att det mycket väl kan bli så efter nästa kyrkoval.
    (Har jag lovat så har jag o jag är förtroendevald nu.)
    Eva H

    SvaraRadera
  8. Du kan lita på det du gjort för andra och det som gjorts för dig.an

    SvaraRadera
  9. Lyssnade på P1 igår, Interplay: En helt ny värld.
    https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1072910?programid=412
    Det är mer än intressant att den handbok som kommer att få ryktet "den demokratiska" inte kunde värna musikkvaliteen.
    Intressant att inte ens Antje Jackelen värnade om detta.
    Musiken bär längre! an

    SvaraRadera
  10. Vid förra sekelskiftet dök det upp insändare i amerikansk press, undertecknade av sådana personager som ”Mrs Zeb. Leavenworth, Originator and President of the Association for the Establishment of a Female College in Kamchatka” eller ”Miss Augusta Josephine Maitland, Secretary of the Society for the Dissemination of Poetry among the Pawnees”. Innehållet I dessa insändare var löjeväckande argument för befängda idéer, i regel med någon anknytning till de mer hysteriska delarna av suffragett-rörelsen.

    De besvarades och pulvriserades alla av Mark Twain, med tydlig logik och fakta. (Samt ett stort mått självironi.) Snart framkom det att ALLA insändarna egentligen var skrivna av Mark Twain själv, under diverse pseudonymer. Twain var helt för kvinnlig rösträtt, men han drev gäck med tidsandan och de okunniga överdrifterna. Pseudonymerna fick föra fram just sådana stolligheter, som han sedan avslöjade och krossade.

    Jag har hela tiden trott att BOD var just en sådan pseudonym för Bloggardag. Menar ni nu att han finns på riktigt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra fråga anonym 13.13. Vad skulle Bloggardags blogg vara utan BOD? BOD får all den ilskan som SvK väcker på sig.Han är beviset på att det lönar sig att skriva bloggen, BOD har reagerat, Svk hör på , och eftersom allt vad som BOD skriver anses som strunt, då är det bevista att hela SvK är strunt. SvK är guilty by association to BOD , nice.

      Apropå Handboken .Om gud finns, då finns han även i SvK , det har ingenting med Handboken att göra.Skulle tro att gud är inte så småsint att han tar illa upp den formen som han tillbedjas.Jag vet inte vilken musiksmak gud har, men om han står ut med Matteuspassion, står han ut med betydligt kortare gospel från ungdomskören med gitarr ackompanjemang.
      Idealet för oss är väl att eftersträva guds storsinthet och tar fasta på den goda viljan oavsett brister i utförandet.

      Radera
    2. Nåja, Markku, jag tror nog att Dags blogg läses rätt intensivt bland såväl högre som lägre befattningshavare, beslutsfattare och aktiva inom SvK; helt oberoende av BOD:s kommentarer. Redan de gamla romarna visste ju - även under deras väldes storhetstid - att hålla ett öga på barbarernas förehavanden utanför murarna. Men personligen sätter jag (även om jag sällan är överens med honom) stort värde på det civilkurage BOD uppvisar genom att delta i dialogen (och därmed utsätta sig för den ovilja som möter honom från flertalet kommentatorer, inkl. mig). Dags blogg är ett andningshål för den inomkyrkliga (och inomkristna) dialogen, där man inte behöver vara "politiskt korrekt"; sådana andningshål behövs väl idag mer än någonsin i denna tid av politisk korrekthet?/Paul

      Radera
    3. Fin replik Paul.Jag hoppas att de fungerar som du säger, men i så fall ,det vore kul om flera makthavare skulle träda fram och ta en brottarmatch med Dag.

      Radera
  11. Markku,

    dina kommentarer-obs flertalet får mig alltid att tänka på de mer eller mindre insinuanta frågorna som en del i provocerande syfte ofta ställer:

    1; Är det fel...?
    2, Är det okristet..?
    3, Är det verkligen fel att göra si eller så...
    4, Är det osv , osv i oändlighet

    man försöker då få den stackars utfrågade att gå i försvarställning. Det är förvisso debatteknik men ganska ojust framförallt som svaret på frågan oftast är- det beror på! Det det beror på är då fof varför det görs, vad är den grundläggande orsaken?

    Den som frågar vill / kan(?) oftast inte svara på det och att han /hon eventuellt tycker på ett visst sätt beror alltför ofta på att det är PK och att de lärt sig att så skall man tycka-idag...Sällan egna funderingar över varför.

    //HH

    SvaraRadera