torsdag 7 juni 2018

Mekanikerna

Kunde Bach kan Bloggardag även om variationerna på tema inte blir populärare än vad Bachs musikknåpande var på sin tid. Bloggardag har dock tröst. I en okänd framtid kommer en Felix Mendelsohn och upptäcker både teman och variationer. Då gräver dom upp Bloggardag och begraver honom i Thomaskyrkan i Leipzig eller så.

Det finns uppenbarligen en klerikal veklagan över att bli uthängd på en bloggsida, enkannerligen Bloggardag. Om detta finns mycket att säga. Bloggardag observerar företeelser i Svenska kyrkan. De flesta företeelser i tillvaron, tsunamis, åskväder och jordbävningar undantagna, är företeelser som hör ihop med personer och företeelser i Svenska kyrkan hänger ihop med personer i tjänst eller med förtroendeuppdrag. Någon har styrt eller ställt till med företeelserna både här och där. Skulle detta inte nämnas och skulle iakttagelser avpersonaliseras? Sådant kan motiveras även om  allt då riskerar att bli komplett obegripligt - men inte när det gäller präster. Här gäller transparens för prästeriet är till största del en offentlig syssla Präster förkunnar från taken vad som viskats till dem. Utom när det gäller själavården, förstås

Vi tar det hela steg för steg.
En uppsättning präster hänger högst gärna ut sig själva. De har något för en präst enligt medie- eller folkmeningen apart intresse, som kan intressera lokalmedia eller så kör de motorcykel, en häftig bil eller är intresserade av tåg. Uppmärksamheten för detta uppskattas.
Kanske redovisas goda siffror i församlingsarbetet, ingen präst säger nej till att hängas ut i media som lyckosam präst. Uppmärksamheten uppskattas.
Understundom görs satsningar och kyrkoherden får uppmärksamhet. Uppskattat förstås.
I fordom tid var den nye kyrkoherden lite generad över att han fick cred, det heter så, för något han alls inte varit inblandad i men som sjösattes just när han blivit kyrkoherde. Det hedrade honom. Han trodde säkert sitt ursäktande att han fick ta berömmet nu, men i framtiden skulle det bli han som fick ta emot klander. Det ingick i kyrkoherdens ansvar. Detta trodde inte komministrarna riktigt på. Det blev inte heller så. Komministrarna fick klandret. Som vanligt. Fast kyrkoherden fick kanske inte så mycket beröm han heller, mer än när han bokade in en lesbisk kv*nnl*g pr*st. Det var folkligt och gav rubriker. Präster vill gärna synas i positiva sammanhang, gå på torgen och bli hälsade på. Ingenting nytt i detta. Ni kan ta kyrkoherde Gunnar Sjöberg som passligt hamnar i centrum. Inget mer sagt om detta. Det är så det går till.
http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/svensk-prast-forrattade-historisk-vigsel-i-spanien

Skulle nu en präst uppmärksammas i ett mindre smickrande sammanhang uppstår emellertid veklagan. Men präster finns i det publika och granskning/kritik blir därefter. Den styr inte på person när den styr på företeelse och indirekt på präst med frågan vad prästen gör. Ska just präster undgå granskning men till exempel inte nämndemän, som också har en publik roll? Än mer gäller detta förstås uppgiften att bevaka väktarna på Sions murar, de som ska se till att vi inte går evigt förlorade.

Nu är det ont om kritiska bloggar och man får nog vara varsam med de få som finns. Det är nämligen bara i skärningspunkterna något kan utvecklas. Det vill de flesta inte riktigt vidgå. De vill ha det lugnt och stilla och sova gott om natten. Hade det inte varit för en enda dyster omständighet, hade kyrkogården varit dem ett gott alternativ.

Att den som bloggar ska uppfattas "hänga ut" folk kan tyckas vara en egendomlig klagan med tanke på Frälsaren som verkligen hängdes ut. På ett kors. Och lärjungen får väl vara nöjd om det går så? Annars kanske maningen borde lyda: undersök om saken egentligen handlar om en företeelse som någon, namngiven eller inte, åstadkommit.

Det finns en underlig inställning att inte ifrågasätta som om detta vore, säg, livsbejakande. Så är det ju inte. Ifrågasättandet är livshållning. Också ifrågasättandet av kallelser, inte minst egna. Det finns sådana som sjunker ner i vila när de tänker på sin livsuppgift. Det är, oss emellan, en befängd hållning. Frågan om min kallelse är väl alltid dagsfärsk?

I grund tänker Bloggardag att det i prästerskapet finns en rejäl uppsättning storskojare, sådana som gärna vill bli hälsade på torgen och köra det där med tofsar och ni vet vad. Jag nämner inte sällskapen vid namn, räkna mig detta till godo! Huruvida storskojarna får ihop en arbetsdag, en dag med egentligt arbete, kan Bloggardag fundera över. Han kan också fundera över den prästerliga kompetensen. Men det ska medges, är det en annan tro som ska administreras och dramatiseras, MTD-religionen, tarvas inte så mycket arbete just. Tid går det förstås åt.

Bloggardag påstås ha raljerat över en kyrkoherde och detta skedde den 18 juni 2017. Raljerat? Bloggposten går att leta upp. Bloggardag beskrev för snart ett år sedan den nyvunna insikten att vi fått vår egen Padre Pio, en präst som såg in i människor och upptäckte vad annars bara Den Helige Ande kan känna igen. En sådan man måste Svenska kyrkan ta vara på och hans gåvor måste obetingat brukas. Hur kan någon tro att denna seriösa maning skulle vara raljant? Hur tänker man då?

Bloggardag hittar på FB en präst som "tror att han är lite bitter", dvs namngivet Dag Sandahl. Men den prästen har Bloggardag men inte heller Dag Sandahl träffat eller talat med så vi har nog en ny Padre Pio på gång. Det är märkligt vad de kan, prästerna.

En annan präst på FB noterar att "D", som han kallas, "är uppenbarligen klent kompetent vad gäller social samspel". "D" uppfattar Bloggardag vara Dag Sandahl och läste meningen högt samt noterade att högläsningen möttes av skrattsalvor från en som förra veckan minglat i Lund. Nå, den som skrev vet sig Dag Sandahl aldrig ha träffat. Detta är naturligtvis helt underordnat. Den där prästen vet ändå.

Vi faller lämpligast i farstun inför denna kompetens. Ska Bloggardag då avfärdas som "raljant" tarvas  handfasta argument som övertygar om att det raljanta är raljant och inte ohöljd beundran inför andliga gåvor. Bloggardag väljer att tyda allt till det bästa och manar nu stiftschefer och andra chefer att ta vara på personer med så utomordentliga gåvor och fallenhet för kvalificerad själavård. Bloggardag antar att det handlar om präster som utbildats i Lund, där läraren i själavård lärde ut hur det är när någon ville veta relevanta omständigheter: "Här talar vi inte om fakta. Här talar vi om känslor."

En annan man som trodde han förstod vad som finns i en människa var professor Gustaf Wingren. Han sa till sin gamle doktorand, ärkebiskopen Bertil Werkström:
- Bertil, du är en man utan passion.
Då bröt ärkebiskopinnan Brita in:
- Gustaf, det har du ingen aning om.

Ska vi nöja oss med denna inblick i mekanikernas värld och säga att den här sortens mekaniker förmår aldrig laga Svenska kyrkan. De lagar till något annat.


29 kommentarer:

  1. Just det, exemplifiera, konkretisera!

    -Bloggaren efterlyser handfasta belägg för att han eventuellt är raljant, som någon tydligen påstått.
    Sådana belägg har jag, som bekant, ofta efterlyst på denna blogg, när ett antal kritiker ägnat sig åt subjektiva karaktärsbedömningar av och påhopp på min person i stället för att diskutera saken.

    Bra därför, att bloggaren och jag är helt överens om bevis, belägg, exempel, konkretiseringar!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst har det funnits raljanta tendenser bland kommentatorer, t.ex. genom att klumpa ihop kalla meningsmotståndare och kalla dem "doakör".
      Men bloggposterna har väl varit objektiva ur författarens synvinkel?
      Eller ska varje kritisk fråga uppfattas som raljant?
      Då behövs ju vare sig kyrkomöte eller opposition.

      Radera
  2. BOD. tyvärr ser jag inte mycket substans i dina påståenden. Det handlar som jag skrivit förr mest om förmodanden ,oftast utan reell anledning till dessa förmodanden utan bara är rent önsketänkande och ett försök att frånkänna sig själv, dvs du och dina kolleger allt ansvar för den situation SVeK nu befinner sig i.

    (Det faktum att SVeK driver mot synkretism, gnostisism och sekularisism i en osalig röra. Du i den mån du ser några faror i SVeK´s situation handlar det bara om medlemstapp och arvoden. Att det stora problemet och det enda som slutligen räknas är hur vi förvaltar det som skulle vara en Kristi Kyrka på jorden.

    Jag har skrivit det förr och står för det. Endast en politruk kan så lögnaktigt påstå att SVeK är en Kristi Kyrka, en apostolisk, evangelisk kyrka bunden till sin bekännelse. Du har fått, strängt taget i varje bloggpost, exempel på motsatsen och ändock fortsätter du att blunda för fakta.

    Vidare ser jag inget av belägg för något av det du påstår men däremot mångder av missbrukad statistik och förvrängda fakta.

    Är du alltså enig med bloggaren så kanske du då också borde ta till dig av hans metodik. Diskutera fakta ,inte förvrängda sådana -använd gärna statistik men då inte på sådant okunnigt sätt att inte ens i dagens grundskola skulle en elev som så missförstått statistik och då vilka slutsatser man kan dra av dessa och än viktigare vilka slutsatser man inte kan dra av dessa skulle blivit godkänd därvidlag.

    Du resonerar där så dumt att man förstår att det enda du vill är att påstå något och inte fattar något av hur detta möjligens kan beläggas. Du påstår t. ex att utan kvinnopräster skulle det varit än värre.

    Tja, jag tror det inte men det är en annan sak-vad som är visst är att det är en förmodan som inte kan bekräftas och inte har något stöd rent empiriskt om vi jämför med kyrkor utan kvinnopräster. Det man kan konstatera är att det just är önsketänkande.

    En annan sak ,om man nu skall behandla statistik lika infantilt som du pläger så kan du ju konstatera att rent korrelationsmässigt har vi en ganska hög korrelation mellan andelen kvinnliga präster och medlemstapp. Hur kan det komma sig att du inte vill kännas vid denna korrelation?

    Du skyller naivt nog medlemstappet på statskyrkans avskaffande men du vägrar blankt att svara på hur statskyrkan skulle förhindrat medlemsflykten. Återinföra ett tvång, försvåra utträdena rent allmänt eller kanske tvångsbeskatta även de som inte ville vara medlemmar?

    Skall vi kanske skriva in alla medborgare vare sig de är muslimer, buddister, ja vilken annan religion som helst, rena ateister eller agnostiker. Visst det vore bekvämt och säkrade säkert lönerna för alla anställda och arvodena för alla politruker men är det då en kyrka? Jag påstår nej , åtminstone inte en Kristi Kyrka och det är de facto det enda som är av intresse om man menar sig vara eller "bara" försöker vara en kristen.

    Kanske det är dags för många av oss att erinra oss skriftens ord om att dra sig ur en fallen kyrka för att inte själv bli delaktig i dess synder.

    Naturligtvis är det vår första plikt att kämpa för att den fallna reser sig igen -allt efter förmåga- några av oss har nog bara att inse att inget vi gör eller säger kan få SVeK att ändra sig -inte så som den idag styrs av politruker som i sin tur väljer anpasslingar som prelater och aktivt förhindrar alla som tar skrift och bekännelse på allvar att ens bli prästvigda och i de fall de redan är prästvigda ser till att de obehörighetsförklaras till alla "högre" tjänster inom hierarkin.

    Idag kan en anpassling bli tom biskop och förneka stort sett hela trosbekännelsen , man kan förneka en personlig Gud -inget problem(?) men man får inte hävda skrift och bekännelse mot gummiparagrafen .. och annat av KM beslutat. Detta oavsett hur mycket ett sådant beslut fattat av ett mycket blandat KM garanterat fritt från apologi.

    //HH

    SvaraRadera
  3. Många tofsprelater är sannerligen gummiryggade storskojare och man träffar på en hel hord av dessa överbetalda gycklare i den årliga birettakarnevalen i Vadstena!

    Antony

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nå, "horden" lär vanligtvis bestå av ca 200 personer. /smun

      Radera
    2. Du har faktiskt rätt Antony, även om antalet tofsar ändå är större i ditt samfund - inte bara i absoluta tal.

      Jag har också lagt märke till att många av Svenska kyrkans präster är rätt förtjusta i de förlutherska traditionerna. När det handlar om sin egen uppbyggelse och andliga utveckling åker de gärna till katolska och ortodoxa miljöer. Där umgås de utan problem med traditionellt sinnade präster, biskopar och nunnor, trots att dessa är motståndare till både kvinnliga präster och homoäktenskap. Vin i nattvarden och till övriga måltider är inte något som vållar bekymmer i dessa sammanhang, inte heller avancerad och traditionstyngd liturgi.

      Men när de kommer hem till sina egna församlingar då måste plötsligt trösklarna sänkas och allting bli så urvattnat lättillgängligt och inkluderande som möjligt. Vi som är lekfolk i Svenska kyrkan (och inte tillåtits bli något annat) klarar ju inte av något mer än genuscertifierat dagisspråk. Så ja, det finns många hycklare bland våra präster.

      Radera
    3. Niklas N: De katolska prästerna, som är "motståndare till både kvinnliga präster och homoäktenskap" har inte plockat russinen ur kakan utan är trogen Traditionen också på så sätt att de inte får gifta sig och gör därmed ett stort offer. De är inte bara emot homoäktenskap utan även omgifte - men där tycker ju tydligen kvinnoprästmotståndarna här att man varken behöver följa Jesu ord eller Traditionen. Så hycklare bland "våra" präster finns - men kanske inte bara där du tror dig finna dem?

      Radera
    4. Anna: Mitt inlägg riktade in sig på prästerskapet i Sv(e)k eftersom de "plockar russinen ur kakan" och mäter med dubbla måttstockar. Det är "våra" gamänger jag känner till och främst har anledning att kritisera.

      Att sedan modet med tofsar är särskilt väl utvecklat i Rom är en annan fråga. Det kan te sig överdrivet ut men enligt mig får kyrkan gärna klä sig i guld och prakt så länge den kommer ihåg att det är för att ära Gud. Och så länge både präster och lekfolk är beredda att byta om till säckväv när så krävs. Finns den insikten och beredskapen är det inte fråga om hyckleri. Det hyckleri jag pekade ut i Sv(e)k handlade om att präster inte delar med sig av den stora traditionen till sitt eget kyrkfolk medan de gärna tar del av den på sina egna retreater (som de får traktamente för).

      Radera
    5. Niklas N: Jag förstod vilka du menade. Jag menade att hyckleriet finns inte bara hos dem, utan även bland kvinnoprästmotståndarna.

      Radera
    6. Du har helt rätt att de högkyrkliga är utstuderade hycklare då de är helt ok med seriemonogami och bögeri, vilka är mycket allvarliga dödliga synder!

      Antony

      Radera
    7. Man kan ju också skaffa sig lite kunskap, meditera lite över att Gud delade människan i man och kvinna, som likafullt skulle vara ett kött. Och lära sig om vad som låg bakom frågan till Jesus om äktenskapet, samt vad de judiska äktenskapskontrakten stipulerade och följderna av det.

      Fast jag antar att det känns bättre att få racka ner på dem man inte gillar och kalla dem hycklare. Kunskap och insikt kan ju vara i vägen där.

      den Lea

      Radera
    8. Den Lea besitter sådana enorma kunskaper att hon vet att Jesus förordade både tre och fyra äktenskap efter varandra och hon vet också mer än vad påven och hela den katolska kyrkan menat sedan mycket länge och Svenska kyrkan också, ända fram tills ganska nyligen. Så stora är hennes kunskaper! Här finns tillfälle att bli imponerad.

      Radera
    9. Sa Anna, som konsekvent gör sina egna tolkningar av vad jag skriver och obesvärat hittar på- samtidigt som hon beskyller mig för göra just detta.
      Och som konsekvent verkar 'veta' mer än alla teologer ...

      den Lea

      Radera
  4. Christer, präst7 juni 2018 kl. 13:49

    Antony : Jag har Googlat på "Petri Stol" utan att få svar på varifrån detta uttryck kommer. Kan Du möjligen skingra dimmorna? Google-svaren divergerar alltifrån en annan benämning på påve-ämbetet till "något som finns i Vatikanen" (i korsordssammanhang). Kallas stolen som påven sitter på i Rom-domen för "Petri Stol" månne? Det hade också varit intressant att få veta vad som menas med att vara i "full kommunion" med Petri Stol. Och jag raljerar inte, utan skulle gärna vilja ha en liten utläggning av Dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. https://www.franciscanmedia.org/wp-content/uploads/2016/02/SOD-0222-ChairofSaintPeter-790x480.jpg

      Inuti denna stolformade relikgömma i San Pietro finns det som uppges vara resterna av St Petri biskopsstol, från vilken han undervisade under sin Rom-vistelse i de judiska kvarteren i Trastevere. Läroämbetet är alltså "Petri Stol". (Ursäkta intrånget!)
      /smun

      Radera
  5. Som fortsättning på min kommentar under förra inlägget: BloggarDag verkar ytterst förundrad över att det finns en "klerikal veklagan över att bli uthängd på en bloggsida". Kan då inte den förundrade BloggarDag då förklara varför han då anmälde en kvinnlig biskop till domkapitlet som lite raljant i sin bloggtext alluderade på något som BloggarDag sagt eller skrivit? Och varför han hängde ut en privatperson som anmält BloggarDag till domkapitlet genom att skriva ut anmälarens telefonnummer här på bloggen, om han nu menar som han skriver: "Ska just präster undgå granskning men till exempel inte nämndemän..." Du ville ju där straffa en privatperson som "granskat dig" på så sätt att han anmälde dig till granskning av domkapitlet?

    Det synes mig som du förväntar dig lite andra saker av andra än vad du förväntar dig av dig själv. Andra ska vara övertänkta och kloka i sina reaktioner, men inte du själv. Inget ovanligt fenomen i så fall, vi lider alla av det i olika hög grad. Men i detta fallet är det synnerligen flagrant hos just dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ljuger dom kan de anmälas för lögnen ska inte stå oemotsagd. En anmälare som föga fattat kan väl förklara sig för dem som undrar och då är det en vänlighet att ge läsarservice om någon vill ringa och fråga sig för. För där var problemet att anmälaren inte riktigt visste vad han talade om men därför hade en möjlighet att förklara sin syn för eventuellt intresserade. Till mig kan man alltid ringa, som bekant. Mitt telefonnummer står i matrikel och kan sökas på nätet. Dessutom kan man skriva kommentarer på Bloggardag. Här är det rätt öppet. Det är det inte överallt. Och en gång till: det folk gör i tjänsten, betalt, ska granskas! Det kan en pensionär stå till tjänst med ett tag till.

      Radera
    2. Nej Dag eller BloggarDag, du fintar inte mig och nog inte heller så många av dina fans heller, förutom möjligtvis några av bloggens allra mest bokstavstrogna, med dina tre första meningar. Varför kan du aldrig, aldrig medge en svaghet hos dig själv? Du verkar tro att "hela bygget faller" om du så en endaste gång erkänner att du också kan reagera irrationellt, lynnigt, impulsivt och ogenomtänkt.

      Det gör det inte. Det bidrar till en stabil och trovärdig grund åt bygget.

      Och om jag ska fortsätta att plåga dig (det ska jag förstås "ty sådan är min natur") så undrar jag vad det är för lögn som "inte ska stå oemotsagd"? När det gäller den kvinnliga biskopens bloggande till exempel?

      Det är sant att du är generös med att låta motståndare komma till tals på din blogg. Jag håller i synnerligen med dig om att så är det inte överallt.

      Radera
    3. -Jag tror Sandahl har råkat ut för Anna för sina synders skull, myser Maja med muntert vippande ögonhår.

      -Då gläds han säkert som den traditionellt kristne han är, fyller Svanslösingen i med troskyldigt allvar.

      -Det gör han kanske. Men hans gamla människa protesterar nog litegrann. Åtminstone i början, ler Rickard från Rickomberga.

      Tur att en inte är människa! De tycker Bill & Bull oxå.

      Elaka Katten Måns

      Radera
  6. Något som alla högkyrkliga borde göra är att under alla förhållanden fördöma Luther som svek sina eviga ordenslöften och gifte sig med Katarina von Bora samtidigt som han vad jag förstår fortsatte att kalla sig präst och utöva sitt ämbete.

    Jonas M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jonas M
      Det är väl skillnad på munklöften och prästvigning!
      en Björn i Kyrkan

      Radera
    2. Jo, även i Rom kan man numera (återigen) vara präst och gift. Så - visst är det skillnad!/Paul

      Radera
  7. Christer,

    detta med Petri stol liksom att vara i full kommunion med densamma. Ja som du märker har flera kommentatorer skrivit tänkvärt om dessa begrepp.

    Vad som slår en är det gamla - skillnaden mellan betydelsen av någon fras , dvs vad man menar med detta -idag respektive kanske igår och tankegången-allusionen bakom. Vi har som bekant mängder av sådana uttryck där vi är fullt klara över vad som avses och ofta, om än inte alltid, också en uppfattning om hur man resonerade när "bildspråket" blev mer eller mindre var mans dvs om man med var man menar alla med samma kultur och historia.
    Mycket kommer ju direkt från skriften om än man sedan i några fall kan hävda att skriften i sin tur bara nedtecknat den tidens bildspråk.

    Ett sådant uttryck är t ex att ta upp/ över någons mantel liksom att sätta sig på någons stol. Andra uttryck är t.ex att sätta sig på sina höga hästar. Rent formellt kan man naturligtvis plocka ut satsdelar, analysera hit och dit och påstå att det betyder ditt och datt begreppen bakom bildspråket framkommer knappast av sådana semantiska övningar och blir ibland lite "löjliga" när de ordagrant översätts till andra språk som inte delar samma "bildspråk". (Påminner mig i sammanhanget att jag för många år sedan läste en bok översatt från engelskan där översättaren inte brytt sig om att försöka hitta en svensk motsvarighet till engelskans idiomatiska "raining cats and dogs" utan rakt upp och ner översatte med att det regnade katter och hundar.

    Begreppet att sätta sig på någons stol i betydelsen av att ta över / fortsätta någons verk är ju gammalt redan i skriften jfr Matteus 23:2.

    " På Moses´stol hava de skriftlärde och fariseérna satt sig."

    Det kan vara värt att påminna sig att Jesus där inte uttrycker någon kritik bara gör ett konstaterande. Ett konstaterande som innebär att så länge de där lär som Moses´då skall de också följa dem. (Tyvärr gäller det då inte deras gärningar ty efter dem uppmanas de inte att följa).

    Ja, rimligtvis ligger det samma "bildspråk" bakom att t ex tala om att sitta på Petri stol. Enligt RKK var Petrus Rom´s första biskop. (Påvevärdigheten är något annat men fof är påven biskop av Rom och som sådan anses han vara den som övertagit Petrus roll-satt sig på hans stol bildligt talat ungefär som Jesus hävdar att fariseér och skriftlärda satt sig på Moses´ stol).

    Sedan har det "utvecklats" så att en del påvar menar att liksom Petrus var en av Jesus befullmäktigad apostel och som sådan med full auktoritet kunde tala i Jesu namn och ställe kunde och talade de som Petri efterträdare med full auktoritet i Jesu ställe något som jag själv inte kan medge ty apostlavärdigheten var/ är något unikt som ingen aldrig så framstående kyrkofader kunde överta. Den gällde specifikt apostlarna. Jag beklagar om jag här missförstår RKK´s syn på saken dock helt klart är att åtminstone en påve ansåg sig vara Kristi ställföreträdare och som sådan talade och agerade med Jesu makt och myndighet.

    Oavsett när //smun alltså påpekar att Petri stol motsvarar läroämbetet har han rätt, i praktiken innebär det detta -åtminstone delvis, man kan eventuellt diskutera om det innefattar än mera.

    Slutligen det sista om att vara i full kommunion med Petri stol. Jag antar att Antony är enig med den definition som görs i Wikipedia. Def.2

    "2. I romersk-katolska kyrkan används begreppet full kommunion i bemärkelsen full kyrkogemenskap med sakramental enhet, för att beteckna banden mellan katolska delkyrkor som har fullständig såväl trosgemenskap som juridisk gemenskap."

    //HH

    SvaraRadera
  8. En Björn i kyrkan: det påverkar inte det jag skrev.

    Jonas M

    SvaraRadera
  9. Jonas M
    När Luther bröt mot munklöftena betyder det väl inte att han inte längre var präst.
    en Björn i Kyrkan

    SvaraRadera
  10. En Björn i Kyrkan,

    Blev Luther formellt "avkragad" av RKK. Han blev bannlyst därom råder inget tvivel men blev han därmed också officiellt fråntagen ämbetet?

    Att han iom bannlysningen omöjligt kunde verka som präst inom RKK är väl inte något någon betvivlar. SVeK ägnar sig ju inte åt bannlysning men de avkragar och förvisso huvudsakligen de istadiga som menar att prästlöften och bekännelse skall gälla.

    De kan inte verka som präster inom SVeK men om de sedan fortfarande är präster beror som jag ser det på vad man menar med präst och det därtill hörande ämbetet.

    SVeK har många präster till namnet, om de har mer än ett fåtal som också är präster till gagnet kan sannerligen diskuteras.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. HH: Vilka har Svenska Kyrkan avkragat för att de "menar att prästlöften och bekännelse skall gälla"?

      Det kan inte handla om att vara motståndare till kvinnliga präster, för Dag Sandahl är inte avkragad och inte Torbjörn Lindahl heller, Så, vilka? Jag gissar att du kommer att komma upp med noll exempel på någon som blivit avkragad p g a de skäl du nämner. Däremot kan sådana som blivit avkragade förvisso också hysa konservativa åsikter.

      Radera
  11. En Björn i kyrkan, det är svårt att förstå vad du vill säga. Det är ett faktum att Luther bröt mot sina eviga löften. Hur kan du låta bli att kritisera det?

    Jonas M

    SvaraRadera
  12. Jonas M
    Min poäng, den enda (?), är att kritisera din argumentering att om Luther bryter mot sina munklöften så kan han inte vara präst. Jag ser inte att detta är en självklar följd.
    en Björn i Kyrkan

    SvaraRadera