lördag 25 augusti 2012

Ickefrågorna blir Frågorna

Mats Rimborg undrade över vad Frimodig kyrka ska driva för krav i ämbetsfrågan. Jag tror jag kan svara enkelt. Just de krav POSK drev: hederlighet och utrymme samt teologisk reflektion. Det fanns en tid när POSK skulle klämmas åt men kampanjerna misslyckades fram till dess att POSK vek ner sig - efter en komplett felanalys av hur man når kyrkopolitiska framgångar. Mats Rimborg har beskrivit den usla tankegången och det var bra att den kom till klart uttryck.

På den tiden - och jag talar nu 1990-tal och kanske några år dessförinnan - fick POSK visst renommé genom det faktiska och konstruktiva arbete som bedrevs i dåvarande kyrkostyrelsens AU och i styrelsen. Först var det Inga Bengtson och därefter jag. Till det kom arbetet i Förvaltningsdelegationen, där Gunvor Hagelberg och Yngve Kalin satt. POSK överallt! Till de ovedersägliga framgångarna hörde insatsen att rädda bekännelserabetet, som löpte risk att haverera. Det gjordes med en genomtänkt kampanj. Mitt förslag, faktiskt. Lilla Boken kom till. Till framgångarna hör också arbetet med Kyrka-Ämbete-Enhet, en sådan framgång att arbetet omedelbart måste stoppas.

Så vad nu? Det är skillnad på Maktens moral och Moralens makt, som Albert Speer fick lära sig av fängelseprästen. Frimodig kyrka får ägna sig åt Moralens makt. Pacta sunt servanda, avtal ska hållas. Just när det tjatas om att frågor avgjorts och blivit icke-frågor men i praktiken är Frågorna som hindrar prästvigning och som hindrar rättvis befordran (vilket handlar om att kyrkosystemet går miste om kompetens) behöver Moralens makt aktualiseras. När kallelser prövas ska i vart fall utfästelserna som getts, hållas. Bort med idiotförklaringen i kyrkoordningen och kräv ett enda - att den som är vigd ska vara juste i mötet med sina medkristna. Och håll rent mot den nya vanan att ställa frågor om beredvillighet att viga enkönat till dem som nu ska antas för vigning eller söker tjänst. Ifrågasätt konsekvent Maktens moral - för oftast är den ren omoral eftersom intresset alltid eller aldrig ljuger.

Så vad i det kommande kyrkovalet 2013? Den som vill ha det som en gång gav oss POSK, får rösta på Frimodig kyrka. Så enkelt är det. Och det handlar om att styra bort från Maktens moral. Kyrkan vet att hantera sina grundläggande frågor med större allvar och till de grundläggande frågorna hör dopet, nattvarden och ämbetet. Ger sig Svenska kyrkan inte utrymme att hantera teologiska frågor, undergrävs till sist identiteten. Det kräver kvalitet och allvar i det teologiska samtalet, ett förhållningssätt som är kyrkopolitik och politik motsatt men som kyrkopolitiken just därför måste främja. Kanske skulle vi lära oss av den bilindustri som genomgår sina kriser. Ödena för SAAB och Opel kunde kanske bli kyrkligt lärorika? Eller ska vi tala om det romerska imperiets öde i stället? De stora systemen hölls igång av människor som arbetade hängivet men till sist havererade det ändå. Blir det så med Svenska kyrkan?

Jaja. Jag förstår att ni närmast går under av undran om hur det är med mig. Jag var hos doktorn hemma i Sverige med min uppsättning franska läkarrapporter. Sommarvikarien i Löttorp är en legendarisk läkare med krigs- och katastroferfarenheter i särklass, som därtill behärskar franska. Hade jag inte haft mina papper, hade hon trott att jag hade en blodpropp i benet, sa hon - och detta efter nästan 14 dagar! Men vad jag egentligen har är en 11 mm stor hålighet i benet (den som doktorn i Marseille såg med ultraljud och som jag har på en uppsättning färgbilder) där nog en cysta suttit, den som sprack. "Det kan du leva med", sa hon. Kanske benet blir lite missfärgat fortsättningsvis - men, tyckte doktorn, jag måste ju inte ha kortbyxor. Jag genmälde att jag är så gammal at jag inte behöver bry mig stort och så mobliserade jag uppföljningsvis - jag hade ju betalat undersökningsavgiften! - en uppsättning lite mindre krämpor, men fick beskedet att dom kunde jag också leva med. Så då fortsätter jag att leva ett tag till.

10 kommentarer:

  1. En cysta som sprack och gav en ihålighet att leva med, kan användas som en bild för mycket! Hade det velat sig illa hade du kanske blivit halt, och vad hade det gjort? Med tanke på din ålder som du själv anger som skäl till att ta det lite piano. Tänk om något betydligt mer ålderstiget nämligen kyrkan hade haft samma inställning? En kyrka som inte vågar halta, hålla sig med olika uppfattningar, inte har modet att låta cystor spricka av sig självt utan ideligen skall opererera för snabbt, inte klarar härbärgera lite ihålighet, med tillförsikt om att kroppen håller ihop ett tag till, är dömd att gå under. En gammal kropp som vill se ung och modern ut ger plastikoperationer som tillsist blir så löjeväcknde att de sprids som bilder på nätet över hur det går när man inte kan sluta ögonlocken när man sover utan är tvingad stirra som såg man tokig ut. Kyrkan skulle må bra av mer kroppsteologi,mer korsteologi, mer tillitsfull teologi där man inser att alla tycker inte likadant i allt och kan vi nu inte fira nattvard ihop så alla är nöjda så kan vi väl iallafall dricka kaffe tillsammans för visst är det så att i kyrkan lever vi av evangelium men vi dör av kaffe! Kaffesörpelskyrkligheten har väl alltid som den småborgerliga sysselsättning den är för medelklassens hobby att vara kyrklig, inneburit att den svåraste frågan som ställs är " skall det vara en kaka till?". Då behövs folk som säger att en sup i varje ben skall det vara. Grattis (mitt nya favoritord) till tillfrisknandet! / Magnus Olsson

    SvaraRadera
  2. Det gläder mig, och många andra, att du är tillbaka, uppenbarligen rimligt frisk!

    SvaraRadera
  3. Var nu rädd om dig så att de små krämporna och det ihåliga benet förblir något att kunna leva med.

    Jag i Halland

    SvaraRadera
  4. Ingen fara Dag! "Likgiltigt hur vackra benen är, likgiltigt om alla andra har shorts på sig, likgiltigt hur varmt det än är: kortbyxor är och förblir stilmässigt högst tvivelaktiga och har egentligen ingenting att skaffa utanför badstranden och den privata tomten." (Gentlemannen, Handbok i det klassiska herrmodet, Bernhard Roetzel, Köln 1999, sid 135) Finns den i bokhyllan?

    SvaraRadera
  5. I den obundna rörelsen, POSK, ÖKA och FK syntes det för några år sedan vara så att vi var ganska överens om att det var ett systemfel med nuvarande sätt att styra Svenska kyrkan. Först avvek ÖKA genom att utifrån den ideologiska övertygelsen att alla som vill ska ha rätt att bli präster om man inte råkar tro som kyrkan gjorde 1957, för då ska kyrkan stängas... Den politiska dimensionen i ÖKA har framträtt tydligare och tydligare för att bli helt explicit i Bo Hanssons senaste motion i kyrkomötet.
    Vad gäller POSK talar de mer och mer om att "politik är att vilja" de beskriver sin valplattform som "ideologi" och använder en retorik som allt mer liknar de allmänpolitiska partiernas.
    Vad är det som gör att FK kommer att klara stå emot? Klarar de det?
    Jag tror att systemet som sådant skapar villkoren för debatten så att alla formas efter den politiska agendan. Det är hög tid för förändring!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Självklart kommer inte FK att kunna stå emot, möjligen om systemet rämnar mycket snart. Det är alltid meningslöst att försöka bekämpa systemet genom att bli en del av systemet. Då kommer man till slut bara att bli just en del av systemet. Ett politisk parti är ett politiskt parti alldeles oavsett om det kallas SAP, Moderaterna, FISK, KR, POSK eller FK. Det enda som skiljer är programmen.

      Politiska partier har inte i kyrkan att göra, om man in själv inse detta har väl Paulus en åsikt i frågan. Vi som är av denna åsikt bör främst lägga vår kraft på att försöka åstadkomma möjligheter för den gudstjänstfirande församlingen att utöva självstyre.

      Radera
  6. Roligt att det gått bra och att du är på banan igen!

    SvaraRadera
  7. Äntligen står prästen i predikstolen, skrev Selma Lagerlöf. Äntligen ett nytt friskt blogginlägg! Nu lyssnar jag gärna till Beethoven op 132.
    Thomas A

    SvaraRadera
  8. Blått ben? Men så dra på en vit strumpa då! Vi vill bli underhållna! Jag säger bara en sak: Oscar Pistorius. Där kan vi snacka blå ben...

    Nej, välkommen tillbaka! Din röst är stark och klar och den är värdefull.

    SvaraRadera