fredag 31 augusti 2012

Växjö stift tar täten

Stiftsstyrelsen i går behandlade den motion om Stasi och stiftet som jag skrev på uppdrag av Frimodig kyrkas stiftsfullmäktigegrupp. AU hade gett ett bra förslag att stiftet med hjälp av Stiftshistoriska säöllskapet och universitet försöker klargöra hur Stasi agerade, vilka trådar man drog i i Berlin när stiftet satte igång arbetet för medkristna i DDR. Vad ville Stasi uppnå och vad rapporterade stiftsledningen i Greifswald till Sttasi? Det kan bara bli intressant - om uppgiften sköts med alla nyanser bevarade.

Jag kan ta biskop Ginke. Hans hotbild sensommaren 1989 var att DDR skulle bli ett nytt Tjeckoslovakien 1968. Därför var han utomordentligt systemtrogen när kritikerna trädde fram - kritikerna tedde sig nog fölr biskopen som ett värre hot än den ordning som rådde i DDR. naturligtvis fick mannen avgå "nach der Wende". Han gjorde en katastrofal felbedömning - men var han i egentlig mening en anhängare av DDR-diktaturen? Vi får väl se om utredningen kan belysa hur stiftets arbete tedde sig från östtysk horisont.

Självfallet måste Svenska kyrkan på nationell nivå ta upp motsvarande frågor. Men just nu tar Växjö stift täten och till att börja med får väl själva undersökningsuppgiften förberedas. Stiftsfullmäktige ska ju med viss entusiasm vinka klartecken till det sätt som stiftsstyrelsen hanterade motionen.

Det kommer ännu en motion till fullmäktige från Frimodig kyrka. Någon underskrift saknas - men sedan lägger jag ut den på bloggen. De som röstade på Frimodig kyrka i förra valet ska ju kunna se att de fick något för sin röst. Man ska inte göra ett stort nummer av att Frimodig kyrka skrivit flest motioner till årets kyrkomöte. Det kanske inte säger någonting? Eller annars är detta ett besked att minnas när det blir nytt kyrkoval. Vill grupperingarna ingenting mer än att förvalta det som är, när Svenska kyrkans situation är som den är?

5 kommentarer:

  1. Vad Romarbrevet 13 och fjärde budet enligt den lutherska katekesens förklaring betyder för den kristne i en repressiv stat (som ju även romarriket på många sätt var) tål också att utreda och diskutera på kyrklig riksnivå. Här har vi faktiskt ett moraliskt dilemma av format (jfr många kristnas situation i Syrien just nu). När är det rätt att göra uppror och med vilka metoder? (Jfr Gustav Vasas uppror mot Kristian II - eller Bonhoeffer och attentatet mot Hitler). Man kanske förutom bibeln skulle ta fram gamle Hobbes och gamle Locke för diskussionens skull?

    SvaraRadera
  2. Utmärkt att Växjöstiftet nu börjar rota i sitt DDR-förflutna! Jag hoppas också, precis som Dag Sandahl, att kyrkan nationellt undersöker sina kontakter med den regimen.
    Sandahl tycks dock ha ändrat uppfattning, läste jag i Kyrkans Tidning. Där hävdades ju att han för tolv år sedan inte ville forska om saken, inte lämna och nämna några namn. Därför tacksam för en förklaring, om det förhåller sig så.

    Undrande kyrkomedlem

    SvaraRadera
  3. Dag, läste du den här artikeln?

    http://www.newsmill.se/artikel/2012/08/13/svenska-kyrkan-vill-inte-granska-sitt-ddr-f-rflutna

    Har du svängt i din uppfattning på det sätt som Dike påstår?

    SvaraRadera
  4. Vi får väl hoppas att utredningen inte blir en häxprocess som bara utgår från dagens (moderata?) värderingar, utan utgår från hur världen tedde sig vid den tid då detta skedde. Nedanstående citat ur Luthers lilla katekes är relevant; i synnerhet de sista fem orden är tänkvärda:

    "Vi skola frukta och älska Gud,så att vi icke beljuga, förråda, baktala eller illa berykta vår nästa, utan urskulda honom, tänka och tala väl om honom och tyda allt till det bästa."

    SvaraRadera
  5. Att kontakter med DDR-regimen undersöktes och bokfördes av Säpo och var misstänkta, visas bl a av att inte bara jag, utan även vänner i samma situation, efter något dussintal DDR-besök miste våra svenska krigsplaceringar. Utan förklaring. Att vi betraktades som säkerhetsrisker var tydligt. Om nu detta var Säpos inställning, kan man fråga sig hur kyrkoledningen så obekymrat kunde underhålla reseverksamhet och utbyten med företrädare för en s k realsocialistisk stat. Hade inte kyrkoledningen och Säpo kontakter? Negligerades varningar? Saknades insikt i diktaturens väsen inom kyrkan? Måste man vara omisstänksam och naiv i ordets negativa bemärkelse bara för att man är kristen?

    Utredning önskvärd!


    Per S

    SvaraRadera