torsdag 2 februari 2012

Varför?

Varför ska jag köra till Jonstorp? Det snöar. Mitt ja till att - efter en arvodessänkning - köra 700 km tor för att tala om Jesus, ter sig inte särskilt välmotiverat längre. Varför ska jag stämplas som person när jag ska tala om Jesus därför att jag på mycket goda skäl inte övertygats om att ett riksdagsbeslut från år 1958 är gudomligt? Och varför ska jag se vänlig ut mot inbjudarna, de som trots allt står på den sida som systematiskt byggt upp en apparat i syfte att margianlisera och eliminera sådana som mig. De ler säkert. De är säkert vänliga. Vilken roll de spelar i det rådande och faktiskt ogudaktiga systemet i Svenska kyrkan, inser de inte. Ogudaktiga? Riksdagsbeslutet är ett utslag av funktionell ateism och de drakoniska åtgärderna - löftesbrotten och sveken - har inte ett dugg med Guds rike att göra. De vänliga inbjudarna har väl heller aldrig protesterat mot den ordning som gör att somliga av oss inte kan bnli det de är. Rätta mig om jag har fel - men Biskopsmötets bibelkommission dömde väl kraftfullt ut frågans hantering och drog slutsatsen "så bör det inte gå till"? Vi, de pålästa, har sagt: Visa oss då hur det ska gå till.

Helena Edlund beskriver i en debattartikel i Torsdagsdepressionen om konsten att tysta en präst. Det är en bra artikel. Hon beskriver Svenska kyrkan. "Det vanligaste är att stämpla personen i fråga som rasist, islamofob, främlingsfientlig eller, för den delen, som anhängare av ett visst riksdagsparti." Nu är dock detta inte det vanligaste. De vanligaste stämplarna har texter som kvinnofientlig, kvinnoprästmotståndare, dörrstängare, elitkyrklig, reaktionär, extrem, kanske stridbar och omdebatterad därtill.

Poängen just nu är inte så mycket att Annika Borg jagas som att de väl utarbetade metoder som fungerat i decennier nu används mot henne. Sysselsättningen fortgår men ny mot nya fientliga mål. Vanans makt är stor
och har man en gång börjat den ohederliga sysslan att styra mot person, fortgår det. Anna-Karin Hammar jagar Borg med samma entusiasm som hon jagade andra tidigare även om hon sprang undan när hon insåg att hon inte riktigt kunde försvara sina positioner. En kyrkomötesdebatt bar syn för sägen när hon jagade kvinnoprästmotståndarna och jag svarade. Det var bara ynkligt att se henne då när hon insåg att hon öppnat truten lite väl stort. Men det är sådana metoder de fann fungera. I vart fall de som var innehavare av det sociala kapitalet i Svenska kyrkan. Brorsan var bevars ärkebiskop och Hammar en fin familj, svenskkyrklig adel och inte som vi andra.

Välan, då ska jag alltså glad i hågen styra mot Jonstorp och mot bakgrund av att jag är van att bli illa behandlad och uthängd i media (inet mycket att bry sig om, alltså) framyttra mina synpunkter och sedan sätta mig i bilen och köra hem igen - för här finns ju en församling jag ska sköta. När ska man egentligen resa sig upp och slå tillbaka? Ska vi införa en hderskultur som vi försvarar med de medel som hederskulturer brukar försvaras med - på det katolska Sicilien och så? Eller ska jag ringa kyrkoherden och säga att det du lurat in mig i, deltar jag inte i?

Nu går jag på personalmöte och personalutvecklingssamtal så får vi se.

13 kommentarer:

  1. Tänker på en rubrik i DN som kan gälla Svenska Kyrkan - "De tolerantas dolda intolerans". Det handlar om en kyrka som proklamerar sig ha monopol på VERKLIG medmänsklighet. Men där det är lågt i tak och där det skickas ut häxjägare med beck och fjädrar mot den som uppfattas som ett hot mot åsiktsmonopolet.

    SvaraRadera
  2. Nålstickskultur skapar tilbakadragenhet. Man försvinner in i den egna privata sfären och gömmer sig för den taggiga världen, full av "haters". Så hade homosexuella det tills för ett tag sedan, då de blev mediefähiga. Nu måste i stället heteronormativa skamset tystna och hoppas undgå utpekande och lynchning. Utanför den absoluta och hopplösa vischan alltså.

    Kvar finns bl a obskyra kristna, utan funktionell ateism. Dessa gör klokast i att dväljas i skuggorna.Inte synas. Inte höras. Inte vara. Skulle någon ändå titta fram ur sitt bortglömda råtthål, likt docenten Sandahl nu gör, ropas på kraftfulla åtgärder från alla rättänkande och Anticimex.

    Inte nog med att den stuckne drar sig tillbaka och inte deltar i samhällsbyggande eller det sociala livet i full omfattning. Han blir dessutom själv taggig. Rent av stingslig. Kanske obehaglig. En talare som välkomnas av positiva förväntningar blir helt enkelt bättre. En artist är beroende av en "bra" publik. Med negativa förväntningar och misstro och illvilja vill man inte bidra. Och det goda verket blir alltså inte gjort.

    Hur mycket kraft har den svenskkyrkliga huvudgrupperingen förkvävt i kampen för social acceptans från ett sekulärt samhälle?
    Tydligen förstår man inte, att "den mannen" ändå inte blir accepterad, vare sig av greken, eller av juden. Jesus förblir en skandal och en dårskap för dem som går förlorade. Och det är just honom vi kristna bekänner.

    En kyrka som ägnar sin kraft åt att jaga dem som bekänner Jesus, jämställs inte den med judarna i bibelordet? Dem för vilka Jesus var 'skandalon', d v s en stötesten?

    Per S

    SvaraRadera
  3. Klart du skall åka, men höj ribban och meddela kyrkoherden där att på förekommen anledning ämnar du ut det dubbla arvodet. Då avgör han din resa.
    Får du då åka tar det ännu mer av kyrkoskatten från sankta Maria i Väsby-Vikens församling och då ökar möjligheterna att hon av detta går i väggen och är borta på obestämd tid. Och då, Dag, har du gjort kyrkan en stor välgärning.
    Lycklig resa!
    önskar
    "Präst på åskådarläktaren"

    SvaraRadera
  4. Finns Helena edlunds artikel att läsa på nätet ?"ej insatt"

    SvaraRadera
  5. Jaha - som väntat referar Kyrkans Tidning på sin webb-sida artikeln om Dags "famösa" Jesusföredrag i HD. Drevet går - drevet går. Vad kommer härnäst!

    SvaraRadera
  6. Var inte anledningen att åka ditt att du skulle tala om din bok som handlar om Jesus? Det är väl en bra anledning att åka?
    Fast man kan förstå om det inte känns så kul! :-(

    SvaraRadera
  7. Det snöade inte i Jerusalem den gången, men annars kanske det inte var så mycket som skilde.
    Hittar Du ingen åsna så ta bilen!

    LG

    SvaraRadera
  8. Låtom oss lära av "Per S"! Han slår ofta huvudet på spiken med
    rena, väl avvägda slag. Tonen i texterna blir oftast relativt
    mild, även om kritiken kan vara vass. Fortsätt, TACK!

    SvaraRadera
  9. 07:20 PM; ja han är smart. Låtom oss uppmuntra honom att starta en egen blogg.

    SvaraRadera
  10. Tackar
    ödmjukt och väljer att betrakta PM; ovan som vänlig ironi. Dock har jag föga, särskilt i religiösa frågor, material för en egen blogg. Den ibland elaka kommentatorsrollen ger utlopp för lite funderingar och ilska. Kanske som litteraturkritikern vs författaren. Eller metodiklektorn vs läraren. En som i princip tror sig veta hur man skall göra, men inte själv kan...

    Per S

    SvaraRadera
  11. Hej
    Vi är många som skulle välkomna en öppen debatt i Svenska kyrkan. Jag skulle själv etiketteras liberal, men jag tycker att det är viktigt att många olika röster hörs. Inte bara de politiskt korrekta! Skriv på namnlistan:
    http://www.namnlista.se/oppen-debatt-i-svenska-kyrkan
    Läste också DN artikeln "De tolerantas dolda intolerans" och gjorde samma reflektion. . .
    Oavsett ståndpunkt i sakfrågor låt oss göra gemensam sak! En konstruktiv debatt gynnar Svenska kyrkan.

    SvaraRadera
  12. Per S, 08:10. Uppskattar ditt svar. Din bedömning var rätt. Jag sa ju du var smart:)

    SvaraRadera
  13. Nålstickskultur förutsätter stickare och stuckna. Och så finns också kategorin 'de ostickbara stickarna' som på behagligt avstånd sticker uppåt och nedåt med en nål som är vass i båda ändarna...

    SvaraRadera