söndag 20 januari 2013

Nattgäster

I förrgår ringde överstelöjtnant Salander och meddelade att Olofsson och han ska till Öland nästa vecka. I klartext, men det sa han inte, betydde det: "Kan vi sova i prästgården?" Jag sa: "Vill ni sova i prästgården?" Det ville dom. Salander antydde att råbiff med tillbehör skulle sitta fint - men det blir det inte. Rosas Handel har gått i vintervila. Det får organiseras något annat. Och så måste väl förrådet av destillerade drycker inventeras, antydde jag. "Har du någon löjtnant som säljer snapsbiljetter?", skrockade Salander. Vi vet båda hur mässliv går till och känner den högtidliga stund när just en löjtnant tar till orda och tillkännager: "Snapsbiljetter säljs nu". "Jag bjuder", sa jag - men ett flyktigt ögonblick tänkte jag på Gunnar, som är just löjtnant och gammal kompanichef på Ölandsbataljonen. Det var väl ändå inte läge att blanda vapenslagen ...

Vad kolkar överstelöjtnanter i sig? Ska det blandas grogg duger lite vadsomhelst. Martinin gjord på Plymoth gin med en oliv och en snabb förbipassering med vermouthen går väl. En oliv, väl att märka. Lägger man i två, vill ögonen följa båda och man riskerar bli vindögd. Till det lilla smörgåsbordet blir det fritt val mellan Aalborgs Julesnaps 2012 och Grey Goose Vodka samt öl. Mariestads Ox går väl - om vi inte ska erbjuda några mörka alternativ som Carls Julöl eller en Winter Ale av något slag.
Jag fruktar att kamraterna ska ha kaffe och kan få Renault Noire och så ska väl kvällen slutas med whisky. Ska jag erbjuda Glenlivet 12 och 15 år? De väljer ofelbart att pröva båda och kommer att överraskas av att tolvåringen är bättre. Maten blir ett hopplockat litet smörgåsbord. Ska jag bryna löken lite försiktigt, som min vän Jan M rekommenderar, innan jag blandar den i köttbullsmeten? Sill, lax, räkor, ägg, Jansson, köttbullar, prinskorv, svampomelett och lite fina potatisar från Jonas Perssons odlingar i Källa. Vi ska ju inte bara äta och de kommer lite sent en av kvällarna i veckan. De visste faktiskt inte riktigt vilken!

Salander sa: "Vi ska hinna prata, inte bara äta - och (menande paus) dricka." Det fattade jag. Olofsson och Salander brukar vara intressanta att lyssna till. Salander kunde inte riktigt hålla sig: "Det ska ju bli ärkebiskopsval." Det hade jag klart för mig, antydde jag. "Du har sett att Nya Wermlandstidningen meddelar att en karlstadprofessor kan bli ny ärkebiskop - och då handlar det om Cristina Grenholm,. En annan kandidat är Antje Jackelén.." Jag svarade att jag sett det, och särskilt lagt en mening på minne: "Båda har på olika sätt mycket stark förankring i Svenska kyrkan, bland annat genom ett större antal artiklar och böcker." Det tyckte jag för övrigt var roligt att läsa, konstaterade jag.

"Ska du har roligt", sa Salander, "kan jag bidra. Mina killar har hämtat hem material från Anna-Karin Hammar, som nu är tacksam att hon inte behöver ställa upp i ärkebiskopsvalet eftersom det finns andra kvinnor - jag tror det var just Jackelén, Grenholm och Brunne hon nämnde. Det fick Brunne att göra klart att Hammar och hon inte rådslagit om detta men Karin Långtsröm Vinge ville förvissa sig om att Hammar inte tackade nej till kandidatur och någon - jag kan kolla namnet om du vill - då påpekade att det faktiskt fanns andra kvinnor bland namnförslagen redan förra gången..." Men jag har mer att berätta när vi ses."

Var får signalspanarna fatt på allt detta, tänkte jag men visste bättre än att fråga.
Jag insåg att det kommer att bli en informativ afton i prästgården och funderade över vad jag hört. Kön var en irrelevant faktor för ämbetet, sas det. Nu är det alls inte det. Kvinnor för alldeles självklart fram kvinnor.
Jag ogillar när positioner förändras på det här viset för det står en doft av manipulation över det hela.

Vad har Gud själv egentligen att säga till om vid biskopsval? Jag är nog, som jag skrev till KG när han blivit ärkebiskop, närmast att uppfatta som en funktionell ateist när det gäller biskopsval. Och det borde vara ett problem - i alla fall ett problem att skölja bort när överstelöjtnanterna Olofsson och Salander kommer. Jag ser fram emot veckans begivenheter! Men jag kan något frukta morgonen efter vår lilla pratstund. Jag kanske får veta mer än vad som är hälsosamt.

16 kommentarer:

  1. Nog blir man som kvinna glad, att åtminstone på ett område vi kvinnor tycks ha fått företräde. Genom interreligiös dialog och praktik kommer säkert kvinnliga imamer att bli det normala inom kort, åtminstone i Sverige. Genom ty åtföljande förändrad och mjukare svensk islam med smittoeffekter till Nordafrika och Mellanöstern kommer snart flera stora världspolitiska säkerhetsrisker att lösas upp. Vi kanske rent av får se en kvinnlig, iransk fredsayatolla inom kort?

    Även jag känner hemliga kollegor till nämnda Salander och Olofsson. De har just varit på strategisk konferens hos NSA i Washington, vilket så här i skymundan kan avslöjas. Där hoppas man mycket på det svenska genidraget. Kvinnlig, svensk Messias på väg, rapporteras det i dagarna.

    Männen må ägna sig åt vapenskrammel, skrävlande och flaskor medan vi kvinnor fortsättningsvis styr världens öden i fredliga banor!


    Tant Svart

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. Åkidåki, lite grånad då, om de nu ska va så fasligt viktigt...

      Tant Svart

      Radera
  2. Om du frågat mig så kunde jag ju ha ställt upp i baren. Lite långt, men tillfället verkar ju unikt. Jag förstår - fel grad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är säkert många som ställt upp i baren, oavsett grad. Eller varit en liten fluga på väggen som kunnat lyssna på säkerligen intressanta samtal. :-)

      Hoppas vi får oss lite skvaller till livs efter mötet.

      Radera
  3. Macallan 18 rekommenderas å det varmaste (och den är bättre än 12:an) o är svår att få tag på överallt, utom i Svedalas utmärkta systembolag.

    Tack gode Gud för det bolaget (de andra kan de lägga ner)!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men det är långt till Svedala.

      För övrigt kan jag rekommendera Lagavulin. Den smakar MYCKET och kräver sin kvinna.

      Radera
    2. Detta är svårt att läsa för oss som tillhör såväl Kyrklig Samling som Internationella Goodtemplarorden!

      Radera
  4. Är det bara "ruffhäxor" och "kuttersmycken" som efterfrågas när skeppet behöver ett ordentligt "kölsvin" för att inte kantra?
    Några "allegoriska" funderingar inför ärkebiskopsvalet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ärkebispen som kölsvin. Det var ingen dum liknelse.

      Radera
    2. Det var troligtvis ett kölsvin eller motsvarande som saknades på regalskeppet Wasa om jag minns rätt. I alla fall var överbyggnaden för tung. Har vi inte i sv ky efter 1960 fått en omfattande administration med årliga "kyrkomöten". I allt snabbare takt skall allt revideras. Detta krav kommer från överbyggnaden som i analogi med skeppet orsakar kantringen.

      Radera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. nya tant lila träffar huvet på spiken. Förmodligen har D S betydligt fler åsiktsfränder bland präster av kvinnokön än han vågar tro. Kanske som andel nästan lika många som bland i ämbetet kvarvarande män, d v s en betydande minoritet på båda håll? Manligt kön är lika lite inom Svenska Kyrkans prästerskap, som någon annanstans, en garant för gott omdöme, pålästhet och trohet i läran.

      Den på denna blogg oftast populära Annika Borg uttrycker saken förträffligt:

      "Det förefaller mig, nu när jag vänder mig om och ser tillbaka, att kön tycks ha skymt en hel del för många av oss inom kyrkan. Uppfattningar om ämbete, kön och samkönade relationer verkar ha fått många att tro att delar vi bara dessa så delar vi också kyrkosyn och har samsyn i en rad andra teologiska och trosmässiga frågor. ”Big mistake”.

      Tant Svart

      Radera
    2. Han får det väl vid besök av gäster som krävfer destillerade drycker.

      Uppenbarligen kan han heller inte tro att kvinnor kan ha några övriga kvaliteter än ... ja, vad? Men det blir kanske bättre med det när han nyktrat till, får vi hoppas för hans frus skull.

      Radera
  6. Om kvinnor nu ska vara som karlar, kan de väl i all sin dar vara som VETTIGA karlar! Anna Sophia Bonde eller Tin Mörk (erfaren distriktsföreståndare i EFS) som ärkebiskop är väl i alla fall betydligt bättre än K-G Hammar, Hans Ulfvebrand eller någon annan lealös eller spritt språngande spongiansk mansperson?

    Nånå, efter Ämbets- och Äktenskapsfrågan kommer nu alltså Ärke-frågan (som kanske hör ihop med de båda andra): Vem ska leda Svenska kyrkan? Blir det en Ärkebiskop eller ett ärkenöt, kanske rent av en ärkefiende?

    SvaraRadera
  7. Thorsten Schütte21 januari 2013 kl. 22:06

    Är överstelöjtnanten Salander släkt med Lisbeth Salander :-) ?

    SvaraRadera