lördag 28 december 2013

Menlösa Barns Dag

Menlösa Barns Dag var scoutpatrullen Rävens festdag framför alla andra under året. Menyn var given. Bullens varmkorv med bröd. Patrullens högkvarter var först i källaren hos Anderssons och sedan hos Hallrups, Idealitet betyder att vuxna handfast backar upp civilsamhället och kan avstå ett källarutrymme. Numera vet jag inte riktigt hur jag ska fira dagen. Den sticker ju också av genom att inte vara söt och gullig utan politisk och farlig. Den stör alla som vill gå till kyrkan för at få ro - vill dom ro kan dom väl ta sig ut i en eka på sjön, menar jag. Till gudstjänst och kyrkorum kommer vi för att hämta något som ska omsättas i liv, tro nämligen. Ord och sakrament bär något in i oss och gör oss till något nytt och kanske brinnande eller glödande i vart fall.

Jag kanske ska strunta i nyset - det där om att högkyrkligheten inte vill ha förtroendevalda. Hur dumt får det bli? Å andra sidan läser jag i Barometern om prästen som skickade ett sms till en konfirmand han mött på läger. Han skrev: "Jag ska vara helt ärlig; jag ville förstås prata men jag hoppas förstås att vi skulle hamna i sängen och ha sex. Fötr att jag är bög och för att du är ung och snygg." Nu åtalas prästen. Så frågan hur dumt det kan bli får nog stå obesvarad. Hjärtat är ett illfundigt ting - och på somliga är hjärnan det också. Som det där nyset om att Svenska kyrkan har en läronämnd. Ingen bryr sig om hur den sätts samman för att vara teologiskt likriktad och den enda som inte drabbats av denna teologiska Gleichschaltung (äntligen får vi spräcka lite tyska igen!) avgick. Någon ny likasinnad kommer inte att väljas in - och i det fallet gäller att ingen ens får misstänkas kunna hysa avvikande synpunkter än alla de andra i Läronämnden. Hur sa förresten Läronämnden om likakönade vigslar? Ja, ni fattar.

Jag struntar dock inte i den under lång tid uteblivna vakttjänsten. Dagens Seglora kommer ju inte med vägvisning och anvisning för det dagliga livet. Hur klarar vi det? Hur klarar bidragsgivarna detta - sommaruppehåll och juluppehåll fast de öst in pengar och ska ordna ny kollekt i Stockholms stift. Varför betala när Dagens Seglora tar ledigt då andra idogt fortsätter blogga? Och om vi klarar oss utan Dagens Seglora hela den intensiva julhelgen - blev det 18 dagar utan Dagens Seglora? - hur många dagar till skulle vi kunna stå ut med?

Om, jag skriver om, Dagens Seglora kommit ut, hade det varit av intresse att se en kommentar till artikeln om stiftsfullmäktiges i Lund nya ordförande. Hon är enligt Skånska Dagbladet "noga med att poängtera att det är ett politiskt uppdrag, inte ett religiöst." Heja, Bengt Olof Dike - nu tror jag skithustunnan exploderade!
Ordföranden säger med pratminus:  "- Jag är troende, jag tror på ett högre väsen. Men det är inte nödvändigt för att kunna göra jobbet."
Detta ska vi väl inte göra något väsen av, inte heller av frågan om kristen tro som nödvändighet för förtroende i Kyrkan. Men den S-märkta stiftsfullmäktigesordförandens egna positioneringar hade det varit kul att få kommenterade av Dagens Seglora.

Ibland skulle jag vilja vara lite mer menlös än jag är. Inte minst denna dag.

27 kommentarer:

  1. Jovisst kan man nonchalant och arrogant avfärda KM:s läronämnd, där samtliga biskopar ingår. Men då avfärdar man i samma moment hela kyrkans lära. Och det gör kanske högkyrkligheten, vad vet jag. Dock vet jag, vad än Dag hävdar, att förtroendevalda, som tar ansvar och bestämmer i organisationen brukar betraktas som några, vilka katten släpat in.

    Men låt oss ställa Dags förnekande mot vägen genom följande konkreta frågor till honom:
    - Skall kyrkan ha allmänna val, där olika nomineringsgrupper ställer upp och förtroendevalda utses att få det ansvar, som nu gäller? Ja eller nej?
    Högkyrklighetens uppfattning anhålles därmed om.
    -Hur skall teologiska frågor hanteras och beslutas, om nuvarande läronämnd i KM kan liknas vid en tunna, vilkens odör är minst sagt påfrestande, om locket lyfts av?

    Svar önskas utan ironiska kommentarer.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte lätt detta med bilder. Själv uppfattade jag "skittunnan" inte som en bild just för läronämnden utan syftande till Dikes svårartade tillit till "folkkyrkan". Här visade Dag på en av konsekvenserna, inget annat.

      Radera
  2. Men ett barn förblir han, folkpensionären Sandahl.

    Ett barn, som envetet hävdar, att den kejsare vi ser är spritt språngande både naken och galen.

    Tant Svart

    SvaraRadera
  3. Vilket ansvar har kyrkans läro- och tillsynsämbete för en skandal som den med prästen i den södra kalmarlänsdelen som ofredat en pojke? Stort skulle jag säga. När man började accepterade präster som levde i sambo et cetera öppnade man slussarna. Där forsar nu vattnet fram med sådan kraft att det inte går att stoppa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. So what?

      Utlevnad av lust är väl bara i linje med modern kyrklighet, som är i linje med modern okyrklighet.

      Sen var det ju det där med pedofilskämmet, men va gör de?

      Svenska Kyrkan går ju före:

      Du e bra som du e.
      Du får va som du e.
      Du är väl för kärleken?

      Jag gissar att de kyrkliga eliterna framöver kommer att samla ytterst få i skarorna kring Svenska Kyrkan. Vare sig som gudstjänstfirare, troende eller avgiftsbetalare.

      Jag tror helt enkelt inte vanligt folk uppskattar inklusiva kyrkor som går före, se. Inte när de får veta vad som döljer sig bakom de kulturradikala fraserna.

      Tant Svart

      Radera
  4. Det politiska uppdraget att vara ordförande i stiftsfullmäktige, vad går det ut på? Knappast på att uppbära arvode väl?

    Ordförandeskapet i kyrkorådet kan jag förstå, det går ut på att anställa eller entlediga präster som är olämpliga ur politisk eller annan synpunkt (t.ex. lojalitet mot ordföranden, minns Gnosjö), Antalet präster som fått lämna sin anställning på arbetsgivarens initiativ sedan 2000 är oerhört mycket större än tidigare, något som inte är religiöst motiverat.
    Således är det politiskt motiverat, eller?
    Den politiska maktfulkomligheten inom SvK har raskt närmat sig den religiösa matkfullkomligheten i svärmiska församlingsbyggen genom historien.

    Finns det några instanser inom SvK som inte är tillsatta politiskt idag? Alltså väljs av prästerskap eller församlingsråd/gudstjänstfirare.
    Domkapitel?
    Läronämnd?
    Kyrkoherdar?
    Biskopar?
    Missionärer? (Nej just det, SvK sysslar inte med sånt längre.)

    SvaraRadera
  5. Nu skördas förledelsens, föraktets och förförelsens illasmakande frukter i den sekulariserade och politiserade kyrkogemenskapen.

    SvaraRadera
  6. Plågsamt är det att man kan kallas "förtroendevald" i Sv.Kyrkans
    styrande församlingar och ändå säjer att det är ett politiskt uppdrag
    man fått. Visst borde det vara självklart, att man är helt medveten
    om att man först och främst har uppdraget att tjäna Kristus genom
    sin tjänst. Självklart skall man vara kyrkligt behövande och flitig del-
    tagare i gudstjänsterna, etc. för att respekteras såsom ledare i vår
    kyrka. Annars blir det väl närmast vad man förr kallade "helgerån".

    SvaraRadera
  7. Jag hör till Lunds stift. I slutet av 1990-talet lämnade jag, då tillhörig S, och boende i O-hamn, mina förtroendeuppdrag inom den församling i O-hamn som jag tillhörde. Jag har därefter vilat från kyrkopolitiken tills nu i valet då en partibroder (KD) och jag, djärvt, gjorde en egen opolitisk nomineringsgrupp i valet. Vi fick en ordinarie och två ersättarplatser i kyrkofullmäktige, men kunde alltså bara besätta en av ersättarplatserna då vi inte var fler på listan. Men- vad upptäckte jag nu i samband med och efter valet? Jo, till min stora förvåning såg jag hur de politiska partierna, i detta fall främst C och S, men även Borgerlig samling, positionerade sig och klart visade att de hade makten fortfarande, för de uppdrag som följde på valet. Det fanns till och med en centerpartist som talade om vad hans parti förväntade sig vid första kyrkofullmäktigemötet! Jag blev faktiskt mycket förvånad. Det är en sak att höra talas om partiernas makt inom Sv.kyrkan en helt annan sak att uppleva den! Det partipolitiska greppet verkar på mig nu vara mycket starkare än före skiljandet från staten. Inte tänkte vi på min tid som S-märkt på vad partiet ville. Vi var ganska unika på den tiden som kyrkligt aktiva socialdemokrater. Det verkar faktiskt vara stor skillnad idag! Har skiljandet från staten i stället skärpt de politiska partiernas grepp om Svenska kyrkan?

    SvaraRadera
  8. Svar: nej! Högkyrkligheten kan dock inte sättas på en enda formel. Men klart vi inte skall ha allmänna val utan indirekta val från kyrkoråden via elektorer till domkapitel och ett stiftråd. Stiftsfullmäktige behövs inte. De tolv domkapitlen kan utgöra kyrkomöte. Miljoner att spara och demokratiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klokt svar på BOD:s fråga, biskop Biörn!

      Detta skulle dessutom gynna mångfald och minska enfald.

      Finns insikt och vilja i nutida kyrkoledning?

      KJ

      Radera
    2. Verkar som ett utmärkt förslag! Baserat med säkerhet på biskopens erfarenhet.
      I NKK har vi något liknande. Där väljer en församlingsstämma ett församlingsråd (mer logisk term än "kyrkoråd"), församlingsrådet utser inom sig representanter till generalsynoden (en klerikal och två lekmän). Generalsynoden fungerar som kyrkomöte och där väljer delegaterna inom sig ett kyrkoråd (kyrkostyrelse) som leder arbetet mellan kyrkomötena vart fjärde år. Högsta beslutande organ är självfallet biskopen/biskopssynoden och även kyrkorådet/kyrkostyrelsen är mer rådgöra än beslutande

      Radera
  9. Men Peter T,
    varför detta utbrott över tingens demokratiska ordning vad gäller styrningen av organisationens beslutsorgan? Punkt för punkt dissekeras härmed Dina påståenden:
    - Det år primärt inga "politiska" uppdrag, som Du tror i uppräkningen. Respektive valt organ med dess ordförande skall se till stiftets/församlingens intressen - inte till det sekulära partietshan eller hon råkar tillhöra. För övrigt kallas Svenska kyrkans grupper "nomineringsgrupper", varav några är direkt fristående från politiska partier: exempelvis Dags grupp, Frimodig Kyrka, Öppen Kyrka, liksom POSK. Andra har delvis lossat banden till partier, medan S och C ställer upp under det gamla visiret. Menar Du att de två sistnämnda skulle FÖRBJUDAS att konkurrera om kyrkoväljarnas gunst? O.s.a.
    Olämpliga präster finns tyvärr, men vilka exempel finner Du på att de avskedats/köpts ut på politiska grunder? Var vänlig alltså att exemplifiera.
    Var sedan även vänlig att upplys denna bloggs läsare vad Du konkret menar med den "politiska maktfullkomligheten" i vår kyrka. Jag häpnar över slika känslomässigt utstötta påståenden, förmodligen grundade på högkyrklighetens ständiga mantra och som Du själv avslöjar i meningen därefter: "...väljs av prästerskap eller församlingsråd/gudstjänstfirare"
    Det är ju precis den ordningen, som INTE konstituerar folkkyrkan: att bara några få i församlingen med kyrkoherden/övriga präster i spetsen står för valen, styrningen, ledningen.
    -Välkommen käre hr Andersson, vår flitigaste gudstjänstbesökare! Välkommen till dagens val avdem som skall styra vår församlingen!
    -Tyvärr, fru Pettersson, Vi har inte sett Dig alls som gudstjänstbesökare de senaster två åren, så Du får inte delta i valet!
    Läs sedan på, Peter Tom hur domkapitel och läronämnd tillsätts och Du skall finna att det i dessa organ,om några sannerligen finns teologer, alla ehuru och sannolikt inte i Din kyrkosyns smak, men ändå.
    Och tror Du att kyrkoråden kan tillsätta kyrkoherdar, innan de sökande är BEHÖRIGHETSFÖRKLARADE av domkapitlen? Du vet förstås att svaret är nej.
    Vad slutligen biskopar gäller, har mig veterligt ingen sådan fått tillträde till ämbetet med mindre än att han eller hon har varit teolog,ehuru ej heller här, gissar jag, i Din teologiska smak. Men likväl teolog.
    Var i denna uppräkningskedja kommer de stora, stygga politiskt tillsatta vargarna med huggtänder in?
    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte bara högkyrkliga som stött på den politiska självtillräckligheten bland de från partipolitiska partierna nominerade i kyrkans beslutande församlingar. Vi är många som rent personligt erfarit hur partiet satts före församlingen, ofta med ogenerad motivering "partiet tycker..."
      I många kyrkor, The Church och England, kyrkan i Lettland etc. har som krav att man lever ett aktivt församlingsliv och deltar i gudstjänsten för att få rösta. Detta är också folkkyrkor, men inte politiska sådana som vi har i Sverige...
      Kyrkoråd kan strunta i domkapitlets behörighetsförklaring, svensk arbetsrätt går före kyrkoordningen, men sällan är det så att detta sker. Det har dock skett minst en gång sedan 2000.
      Men dessa påståenden passar kanske inte in i din definition av "folkkyrka"?

      Radera
    2. Bäste BOD, här kommer några försök till svar (uppdelat på två kommenterar p.g.a. storleksbegränsning):
      "- Det är primärt inga "politiska" uppdrag,"
      Det var ju det som nya ordföranden för stiftsfullmäktige i Lund själv påstod! Menar du att hon de facto inte ser sitt uppdrag som i första hand politiskt?

      "Respektive valt organ med dess ordförande skall se till stiftets/församlingens intressen - inte till det sekulära partiet han eller hon råkar tillhöra."
      Jag kan hålla med om att det är så det "borde" vara. Det finns dock många med annorlunda erfarenhet, inte minst i kommentarerna nedan. Verkligheten bevisar alltså min tes att partiernas intresse överstyr. De fria nomineringsgrupperna lever nog efter principen att kyrkan ska värnas före nomineringsgruppen.

      "Menar Du att de två sistnämnda skulle FÖRBJUDAS att konkurrera om kyrkoväljarnas gunst?"
      Jag menar att man inte bör ha dubbla lojaliteter. Liksom man i riksdagsvalet inte får ha ett partinamn som kan sammanblandas med ett annat parti, bör man inte inom det kyrkliga få ha en nomineringsbeteckning som kan associeras till något specifikt riksdagsparti. Det fungerar väl så inom i stort sett alla andra Lutherska kyrkor i världen, eller hur?

      "Olämpliga präster finns tyvärr, men vilka exempel finner Du på att de avskedats/köpts ut på politiska grunder? Var vänlig alltså att exemplifiera."
      Jag har tyvärr inga exempel, utan får nöja mig med statistiken. Dock vet jag ingen forskning som tyder på motsatsen, för något måste det ju varit som ökat detta arbetsrättsliga ofog i samband med att domkapitlen inte längre har arbetsgivaransvaret. Det brukar vara vanligt att de som skriver på ett sådant avtal förbjuds att yppa beloppens storlek och detaljer kring ärendet, varför forskning i ämnet blir svår.
      Dock är Gnosjö ett utmärkt exempel på när uppsägning aldrig hade skett om domkapitlet hade haft anställningsansvaret.

      "Var sedan även vänlig att upplys denna bloggs läsare vad Du konkret menar med den "politiska maktfullkomligheten" i vår kyrka."

      "Du själv avslöjar i meningen därefter: "..väljs av prästerskap eller församlingsråd/gudstjänstfirare"
      Det är ju precis den ordningen, som INTE konstituerar folkkyrkan: att bara några få i församlingen med kyrkoherden/övriga präster i spetsen står för valen, styrningen, ledningen. "
      Här förutsätter BOD att jag omhuldar folkkyrkotanken, något som inte är helt korrekt. Jag omfattar tanken på den universella kyrkan och anser att val till kyrkliga organ i SvK borde kunna ske som i de flesta andra Lutherska kyrkor. Se kommentaren ovan för exempel. Inom majoriteten av svenska väckelserörelser så går kallelser till årsmöte till alla medlemmar, men det är de som dyker upp på årsmötet som väljer.
      I Politiska partier i Sverige är det precis likadant. Det finns inte ett parti som ens har kommit på tanken om att man skulle ha direktval till kongress etc.
      Det finns ett fackförbund som har direktval till fullmäktige, där jag är invald för att jag skapat en nomineringsgrupp med ett fackligt relevant program. Vilket kanske tydligt visar att det kan ramla in knäppskallar på hög nivå vid direktval :P

      "Läs sedan på, Peter T om hur domkapitel och läronämnd tillsätts och Du skall finna att det i dessa organ, om några sannerligen finns teologer, alla ehuru och sannolikt inte i Din kyrkosyns smak, "
      I en något senare bloggpost än denna visar BloggarDag hur läronämnden har en vakans. Ett utmärkt exempel på politisk maktfullkomlighet och bristen på utnämningspraktik. Det är inte teologisk kompetens som styr, utan individen teologi blir ett skäl för bortsortering.

      forts. följer....

      Radera
    3. forts.... på svaren till BOD.

      "Och tror Du att kyrkoråden kan tillsätta kyrkoherdar, innan de sökande är BEHÖRIGHETSFÖRKLARADE av domkapitlen?"
      - Hela processen med behörighetsförklaring är något unikt för SvK och en styggelse, liksom det teologiskt omotiverade biskopsmötesbeslutet från 1993 om att endast en viss teologisk syn i ämbetsfrågan kan rendera i prästvigning.
      Finns det någon annan ej statlig Luthersk kyrka i världen som har en dylik ordning? Du vet säkert själv svaret.

      "Var i denna uppräkningskedja kommer de stora, stygga politiskt tillsatta vargarna med huggtänder in?"
      - Den politiserade kyrkan kännetecknas av att de frågor som behandlas med mest frenesi i kyrkomötet inte är de frågor som gudstjänstbesökarna tycker är de viktigaste. Var det "kyrktanterna" som ville lägga ner Lutherhjälpen och SKM?
      HBT-certifiera, införa storförsamlingar eller ta ena sidans parti i Israel/Palestina-konflikten?

      Om SvK vore en mainstream Luthersk kyrka skulle inget av detta ske, helt enkelt för att det skulle finnas en primärt Kyrklig agenda, inte en primärt politisk.

      PS. Jag finner det något förvånande, och inte helt behagligt, att en så duktig debattör som BOD i text försöker gissa sig till min teologiska smak. Att lägga egna ord i andras munnar främjar oftast inte en god debatt.

      Radera
  10. Nu hade förre Gotlandsbiskopen och i Norrköping födde nog alltför bråttom:
    -inga allmänna val, bort med stiftsfullmäktige och domkapitlen göras till kyrkomöte. Demokratiskt och starkt kostnadsbesparande, konkluderar han.
    I hastigheten glömde han dock att det är stiftsfullmäktige - som skall bort som utser huvuddelen av domkapitlets ledamöter. Hur dessa, som har övervakande, granskande och dömande uppgifter, sedan skall kläs i dubbelrollen av att vara den allmänna väljarkårens (utan val) företrädare är svårt att förstå. Flera av domkapitlens ledamöter är ju därtill inte alls valda utan utsedda av de anställda (präster och diakoner),liksom de handplockade juristerna. Därtill är biskopen självskriven ordförande i kapitlet.

    Billigare? Javisst. Men demokratiskt? Nej, ingalunda. Dessutom faller ju konstruktionen på att biskop Biörn således vill plocka bort stiftsfullmäktige.
    Dock är hans påpekande att högkyrkligheten inte har ett enda teologiskt ansikte riktigt. Problemet är bara att alla dess ansikten pratar med samma mun i val- och demokratifrågor, dvs pratar inte alls om dem.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  11. + Biörn Visby emeritus28 december 2013 kl. 17:34

    Även Svenska kyrkan levde i över 1000 år utan stiftsfullmäktige. Kyrkor världen över gör det.Också präster liksom biskopen i domkapitlet är valda fast på annat sätt. Att präster och diakoner är väl representerade är bra. Det är de som gör jobbet.
    Efter tolv år med stiftsfullmäktige kan jag inte se vad det är bra till. Ett par år kom jag med, av misstag, i kyrkofullmäktige i Uppsala. Absolut meningslös institution. Hembygdsrörelsen eller Riksidrottsförbundet vore bätte att låna mönster från än kommunsystemet. Enklare, billigare, mera demokratiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eftersom jag var ledamot av stiftsfullmäktige i Visby tid under biskop Biörns tid kan jag inte annat än ge honom helt rätt. Minns ett långdraget sammanträde bland flera som började kl.09.oo och slutade kl.16.oo och till större delen bestod av meningslöst käbbel med tanke på de få ärende som behandlades.

      Bernt Fransson

      Radera
  12. Jag står på samma sida som biskop Biörn när det gäller demokrati inom Svenska kyrkan. Vi har i vårt land en väl utvecklad demokratisk modell, som tillämpas av fackföreningar, ideella rörelser, intressesammanslutningar, bostadsrättsföreningar o.s.v.: De gemensamma sakerna avgörs vid medlemsmöten. Vid sådana lokala möten väljs också delegater till distriks- och riksmöten. Så fungerade det länge också inom kyrkan – kyrkostämma – och så kunde det ju vara på nytt.

    Finns det något som är tveksamt ur demokratisk synpunkt i vårt land är det väl hur, åtminstone somliga, partier fastställer sina listor för valen. De ordnar medlemsomröstning, men denna behöver styrelsen inte följa, utan kan sätta samman listan som det passar den.

    (Jag har inte längre behörighet som präst i Svenska kyrkan, men eftersom jag fortfarande är medlem och betalar min kyrkoavgift, anser jag mig ha rätt att komma med synpunkter.)

    SvaraRadera
  13. Visst kan man diskutera behovet av stiftsfullmäktigeförsamlingar, vars arbetsuppgifter ibland kanske känns få och delvis obehövliga. Jag erinrade bara om att biskop Biörn å ena sidan vill se dem som utnämningsorgan för domkapitlen men, å den andra, avskaffa dem. Den ekvationen är ju omöjlig.

    Demokratifrågan i kyrkan är flera (hög)kyrkliga debattörers akilleshäl. Nästan undantagslöst ifrågasätts nuvarande system utan att genomtänkta alternativ läggs fram (Biörns tanke möjligen undantagen,men också den mynnande ut i en reduktion av den enskilde tillhöriges/medlemmens inflytande).

    Men demokratin i den kyrkliga beslutsorganisationens uppbyggnad och styrning är viktig och får inte ses över axeln. För högkyrklighetens företrädare (och här generaliserar jag med avsikt, Biörn) kommer den dock alltid i andra hand. Skälet är,kort uttryckt, att det inte går att rösta om Guds ord. De är beständiga över sekler, decennier,år och veckor.
    Men i kyrkovalen röstar vi faktiskt inte om teologins utformning; vi klargör vår uppfattning om hur den kyrkliga beslutsorganisationen skall styras, vad man (ekonomiskt) skall satsa på, hur församlingsarbetet skall utformas, vilken kyrkoavgift som skall tas ut, vilka kandidater vi anser bäst kan förvalta de gemensamma tillgångarna, osv. Om inga val rörande allt sådant - och mycket därtill - hålls, blir det ju i praktiken kyrkoherden ensam som fattar besluten i församlingen. Sedan påminner jag om det som alltid är särskilt högkyrklighetens ständiga mantra: att det är den "gudstjänstfirande församlingen" som skall ha avgörande inflytande, dvs i praktiken bli den cirkel där kyrkoherden står i centrum för beslutsfattandet.

    Men i Guds folkkyrka skall ingen grupp på förhand prioriteras, betraktas som - just det - förmer än andra. Kyrkan finansieras av alla (som är tillhörigaa den), alltså även av alla dem som inte går i gudstjänsterna. Kyrkan tillhör alla, symbolisera så oerhört mycket i samhället och skall vara en boning för alla i glädje och sorg. Kyrkan kan inte "monopoliseras" av en grupp.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svenska kyrkans beslutande församlingar har ändrat Svenska kyrkans lära, som vi inte borde kunna rösta om. Du lever med en idealbild av kyrkan som inte finns.

      Radera
  14. Varför man inte kan styra Svenska Kyrkan som man styr folkrörelsesverige övergår mitt förstånd. Även föreninfar, inom t.ex. idrotten, som hanterar komplexa organisationer och stora pengar klarar detta med årsmötesvalda styrelser.

    Alla föreningsaktiva vet förståss att inte alla medlemmar dyker upp på årsmötet eller stämman. Ibland kan närvaron vara nedåt 10% och det är naturligtvis ett problem om så få deltar i beslutsprocessen.

    SvaraRadera
  15. Anonym och Populisten,

    I så fall har läran förändrats efter klartecken från läronämnden: Svenska kyrkans samlade biskopskollegium. Är kollegiet teologiskt undermåligt, och vilka vet i så fall mer och bättre?

    Varför föreningsmodellen skulle vara bättre än allmänna val, förstår jag inte. Blir demokratin starkare av den? Naturligtvis inte, tvärtom!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  16. Demokratien må vara det viktigaste o "borgerliga val", men i kristna
    sammanhang finns det viktigare STORHETER.

    SvaraRadera
  17. Men Sven Andersson,

    varför sätter Du den fina kyrkliga demokratin MOT "storheter". Utesluter det ena det andra?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera