torsdag 14 maj 2015

Två pigga pojkar

Det var disputationsdags för Modéus II i går. Modéus I var där också. Lådor med böcker bars in och de hugade plockade åt sig exemplar (som de aldrig kommer att läsa...) Folk från Helgeand fylkades, avlagda professorer kunde återfinnas liksom en uppsättning avsuttna biskopar. Före detta Johansson och folk från stiftet och så fakultetsfolk, dvs professorer i tjänst, doktorander ( i livssituationen mellan hopp och förtvivlan), respondentens anhöriga och diverse löst folk, jag t ex.

Björn Vikström var opponent och drog till med små skämt i början. Sådant brukar signalera att det blir rått och hårt under disputationen. Det blev det men så stillsamt att man måste vara lite skolad i genren för att fatta att några av invändningarna bar långt. Oklara begrepp och en fråga om kapitel 8 och 9 verkligen behövde höra hemma i avhandlingen, kritik för oprecist språk. Modéus II var inte stark i försvaret. Han höll gärna med. Det ska respondenten göra vid ett tillfälle under disputationen. I övrigt ska den som skrivit avhandlingen träda fram som världsmästare på den - för vad ska respondenten annars vara.

Ibland längtade jag efter min professor, Lars Österlin. Han hade uppskattat delar av oppositionen, som när Vikström tog upp några rader om att argumentera teologiskt (vad nu det betyder) och undrade om det inte är möjligt att teologiskt argumentera för vad som helst. Det är det väl. Vikström jagade också några meningar som antingen var djupsinnigheter eller plattityder. Jag fick för mig att Modéus II inte fattade att Vikström såg hans djupsinnigheter just som plattityder.

Vikström skötte sin uppgift väl och när han tvålat till Modéus II ett par timmar tog han fram handduken och torkade vänligt av honom. Det är så det går till. Godkänd blev han nog, till betygsnämnden hade städslats folk från Danmark, Finland och Norge samt Göteborg. Och när någon disputerar är det inte bara boken som är viktig utan också personen. Det sägs inte alltid, men minns vad den blivande rektorn för Lunds universitet sa till en doktorand: "Det räcker inte att du skriver en bra avhandling. Du måste skriva en bättre." Det är villkoren för dem som inte vandrar den breda vägen. För Modéus II räckte det att skriva en avhandling.

Ska jag brutalt berätta vad den tar upp för problem?
Modéus II tar upp problemet att de som firar gudstjänst är kyrkopolitiskt utan egentligt inflytande. Besluten tar andra om hand. Dessa andra återfinns sällan i gudstjänsten men röstar i allehanda frågor i folkkyrkan. Modéus kunde ha tagit fram vad Erik Petrén och Carl Strandberg i början av 1960-talet skrev om detta problem när de betonade att Svenska kyrkan hade problem med att en mängd människor som inte visste något om Kyrkans tro skulle rösta och fatta beslut. Det är nu mer än 50 år sedan.

Det finns de som undrar över hur Svenska kyrkan ska styras. Modéus II skissar en lösning där man tillhör Svenska kyrkan och sedan antingen en församling eller en gudstjänstgemenskap. Det är koncerntänkets nästa steg och gör EFS-arna hysteriskt glada. Min lösning är en annan: bygg församlingar. Kommer de politiska partierna att finna kvar när det kyrkliga bara blir problematiskt och en börda för dem? Inte.

Modéus II tar alltså upp det problem som någon illuster bloggkommentator återkommande hävdar inte finns.

Öresundståget var välfyllt. Efter ett tag fanns en stol också åt mig. Mitt emot satt två pigga pojkar. Den yngre frågade om jag varit i Irland (eller på, man kan säga bådadera, tror jag) hur gammal jag var och fick besked. De hade bott i Irland två månader och den äldre gått i skola där.Så utbytte vi fortsatta informationer typ "hur gammal heter kommer du ifrån?".

De kringsittande lyssnade. Pojkarna skulle med sin mamma till Kalmar och Öland och vi identifierade släktingar de hade på Öland för rätt kvickt fick jag bekänna att jag varit präst i Kalmar och på Öland. Jag drog några skrönor också till pojkarnas häpna förtjusning. Att min mamma haft chaufför, livvakt och egen pistol impade, förstås. Jag hann inte säga att min yngsta dotter också haft chaufför och livvakt ett par år. Att jag skjutit robot trodde de först inte - men det har jag. Fick beröm för träffen också. Den äldre pojken dansade men inte foxtrot. Det tyckte jag var bra. Dansar man foxtrot, måste man dansa med gamla kärringar i 40-årsåldern, påpekade jag tjänstvilligt, "Hallå där!", sa pojkarnas mamma.

Det är nästan äckligt hur folkligt gemen jag kan vara. Man skulle kunna tro att det är spelat. Inte kan väl högkyrkliga präster vara folkliga. Mä geneito! Bort det!

Väl hemma kastade jag mig över införskaffade ostar från Ost-Bengtssons i Lund. Jag köpte ost mest för att hålla en tradition vid liv. Högkyrkliga är ju så traditionsbundna.

17 kommentarer:

  1. Om jag nu skall ansluta mig till Gustaf Björck och vara felfinnare – 'mä genoito' (optativ) heter det.

    SvaraRadera
  2. Vad heter "bort det" nuförtiden? "Naturligtvis inte". Får jag (för en gångs skull) rekommendera en artikel i Dagens Seglora: http://dagensseglora.se/2014/02/27/bort-det/

    F.ö. minns jag doften hos Ost-Bengtssons än idag, efter fyra år i Lund och snart tjugo år därefter. En gång köpte jag en hel halva Wästerbotten. Den var god men dryg...

    SvaraRadera
  3. Det är synd att "chalila", "mä genoito" har "drunknat" i en mångfald formuleringar i B 2000. Jag har inte kollat SFB. Med hjälp av en konkordans kan man följa Pauli "mä genoito-teologi". Han vågar ställa de besvärliga frågorna och avvisa dem när det är nödvändigt. Aposteln Paulus är ju en gammaltestamentlig teolog eftersom det gamla förbundet inte är föråldrat (geraia) utan bara gammalt i kronologisk mening (palaia). Därför säger han "Jag har samma Ande som i Skriften (Ps 116) Jag tror därför talar jag. En annan formulering är snubblande lik mä genoito och då tänker jag på Jungfru Marias ord "genoito moi". Det är bättre att hålla sig till Fiat mihi eller som Paul McCartney "let it be" eller vaför inte "kidebarächa"?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nya Folkbibeln (2014) har genomgående: "Verkligen inte!" Den första Folkbibeln (1998) växlade mellan olika uttryck, som: "Nej, inte alls", "Nej, aldrig", "Naturligtvis, inte!"

      Radera
  4. Se där, för nästan 3 miljoner kronor fick Växjö stift en medioker produkt som blivit ointressant redan innan stiftnomenklaturan har läst dedikationen!
    Antony

    SvaraRadera
  5. Tack för disputationsreferat. Kan han få ett bättre (dvs sakligt kritiskt)?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur så bättre? Detta var en visserligen pigg, käck och munter version, men dock en sakligt träffande beskrivning.

      Radera
  6. Den som med de flesta inte hittar en högmässa denna dag kan få en del påminnelser om vad som är fokus via Tidegärdsappen.

    SvaraRadera
  7. Om problemet som Modeus II lyfter upp är att de som deltar i gudstjänstfirandet inte har del i beslutsprocesserna, så visste väl alla initierade det förut. Det var väl också syftet med införandet av partipolitiken i systemtet. Men frågan är väl om avhandlingen tydligt och ovedersägligt klargör att så är fallet. Det är i så fall värt en hel del.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bäste +Biörn, det krävdes väl knappast en avhandling för att konstatera att den sekulära strukturen har makten i Svky (vilket Modéus II har gjort till en kostnad om nästan 3 miljoner kronor), utan att varför det ser ut som det gör, vilka makter som härjar och hur man förgör dem (vilket nog är alldeles för sent?)!
      Om detter den postkristne, ickematerialistiske sportbilsfantasten, stiftchefen nästan ingenting!
      Antony

      Radera
    2. Om detta skriver...
      Antony

      Radera
  8. Man kan ju hoppas att biskopen med disputationsfölje makar sig ivåg till Kalmar på nationaldagen för att umgås med gudstjänstfirare och gudsfolket på den lokala Jesusmanifestationen.
    Men det kanske är alltför folkligt för en biskop i SvK?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog en alldeles för kristen manifestation, så den nye stiftchefen skulle inte känna sig "hemma"!
      Antony

      Radera
  9. "...som de aldrig kommer att läsa..."

    Sådant har också jag skämtsamt antytt till disputerade vänner, och mötts med bestämda avvisanden: Nej, avhandlingen läses, citeras och betyder mycket för forskningen och i förlängningen för samhället.

    Ser vi här en anledning till den upprördhet som ofta möter DS? Alltså klarsyn och rättframt uttryckande av vad denna klarsyn innebär?
    - Farligt stuff i en värld som smörjs av lögn och hyckleri?

    Lars Jensen

    SvaraRadera
  10. +Biörn,

    -Kan man verkligen hävda att "partipolitiken" har införts i systemet? Och jag som trott att det kallas allmänna och demokratiska val.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. I allmänna och demokratiska val kan man antingen låta vilka nomineringsgrupper som helst ställa upp - vilket visade sig bli politiska partier - eller tillåta nomineringsgrupper endast för ändamålet, vilka delvis kunnat komma att ligga nära allmänna politiska partier. Den här gången är Du överkänslig, Bengt Olof.

      Radera
  11. Vill bara som vanlig enkel Efs-are till protokollet tillfoga att Modéus avhandling, sådan den här refererats, i intet avseende gör mej "hysteriskt glad".

    Men jag talar förstås bara för mej själv, inte för alla Efs:are. Och en egen närläsning skulle kanske verkligen utlösa hysterisk glädje. (Hysteriska skratt skulle väl dock tas illa upp av den biskoplige författaren?).

    SvaraRadera