lördag 2 april 2016

Är dom stygga mot Åke?

Biskopen i Skara gör ett nytt försök att redovisa hur han tänker om Gud i tidningen Dagen.
http://www.dagen.se/debatt/åke-bonnier-allt-gott-kommer-från-gud-1.705521

Han blir motsagd på studs. Vi ska inte kalla kampanjen "Tråka Åke!" Och kanske inte kampanj heller. Men det finns frågor att ställa. Kanske mest om den där upptagenheten med "religion".

Givet att det är alldeles riktigt att Guds gode Ande är verksam utanför Kyrkans ram, alltså där det finns godhet och barmhärtighet, och det håller jag för sant, så drar Åke slutsatsen att det borde "betyda att Gud på olika sätt möter i andra religioner."
Kunde det inte vara lika sant att Gud möter människor oavsett religioner eller brist på?
Är det inte på sitt sätt begripligt om människan är skapad till Guds avbild och om aposteln har rätt i sak, att det är i honom vi lever, rör oss och är till? (1 Mos 1:26, Apg 17:28 för att rycka en vers ur sitt sammanhang). Det är ett faktum som Paulus kan knyta an till för att människor ska övertygas om evangelium och hårdfakta som uppståndelsen.

Påven fick till det att vi alla är barn av samma Gud.
Kanske Frasse där var lite oprecis. Den lutherska ortodoxin, tror jag mig veta, var tydligare: Alla människor är Guds avkomma, för vi kommer från Gud och livet är heligt, men i dopet blir vi Guds barn. Alla kan inte be Herrens bön. Det visste de första kristna ,som körde de odöpta på porten innan de bad den bönen - med avsikt att de som kördes på porten efter katekumenatet skulle döpas och bli det de längtade efter. Ingen stor sak i detta dock. Judar är lite mer inne än andra, men om alla gäller att de förlorat något och körts ut ur paradiset.

Är det alltså lite finare att vara jude eller muslim eftersom biskopen skriver om dem än en vanlig hederlig Svensson, en som i vårtid sätter rumpan i vädret i trädgårdsbestyren eller sköter sin båt med en älskares omsorg? Alls inte. Och biskopens prio borde vara trädgårdsentusiasten och båtägaren, för fortfarande är de medlemmar i Svenska kyrkan, även om de inte riktigt löst koden. Men de gör gott i sina vardagssysslor. På olika sätt möter Gud dem också om de inte fattat, att kyrkklockans helga maningsljud, kallar syndare till Gud. Detta är en insikt som gör det allvarligt att vara församling. Kalmar FF möter Jönköping Södra idag. Jag skryter inte med att barnbarnet Hugo är bollkalle, men saken kan nämnas. När KFF spelar, spelar laget för staden. Vi bär så många med oss när vi firar högmässa. Det gör det viktigt med högmässa för mångas skull också när det är få i kyrkan. Och på Kycklingplan i Kalmar sitter vid matchstart idel människor som Gud skapat och älskar. De kanske är viktigare än religionsdialog? För en biskop i alla fall.

Åke skriver att ingen religion till fullo kan uttrycka Guds storhet.
Var får han allt ifrån? Vem har påstått detta? Inte ens Jesus, som bekant.
Biskopens anspråk borde vara att Svenska kyrkan till fyllest uttrycker Guds storhet, så pass att människor som kommer till högmässan är med i Guds rikes sammanhang och får den nödvändiga informationen om Gud och Guds verk inför den kommande veckans bestyr. Tillräckligt mycket för att leva på det och dö på det och därefter förvånade förstå mera av det de hört. Vi vandrar i tro inte i åskådning, för att vara apostolisk.
Menar biskopen något annat?

Så blir Åke filosof.
"Motsägelsefulla påståenden behöver inte nödvändigtvis innebära att bara en part har 'rätt'.
Vi prövar.
"Biskopsfamiljen Bonnier har sommarstuga på Öland." Rätt eller fel? Rätt.
"Biskopsfamiljen Bonnier har inte sommarstuga på Öland." Rätt eller fel - eller ska vi börja tolka vad som avses med "sommarstuga", med "Öland" och vad begreppet "har" innebär samt kvalificera begreppet "biskopsfamiljen Bonnier" samt komplicera begreppen "rätt och fel"? I sak dock fel. Den enkla meningen utgör sanningen. Familjen har en sommarstuga på Öland.

Vi prövar vidare:
"Biskopsfamiljen har en sommarstuga i Värmland eller krokarna däromkring." Rätt eller fel?
Gör sommarstugan på Öland att de inte kan ha ett hus till? Självfallet inte. Men påståendena är inte faktiskt motsägelsefulla . Man kan ha flera hus.

Är det så med alla påståenden?
Nej, somliga påståenden utesluter andra - och det är den här sortens påståenden som blir viktiga och inte bara sällskapsspel.
Gud är Fader och Son och Helig Ande. Rätt eller fel?
Allah har en son. Rätt eller fel?

Åke proklamerar en vetenskaplig sanning.
"Bibelvetenskapen måste få höra ihop med tolkning och förkunnelse till glädje och uppbyggelse för oss som lyssnar."  Måste inte vetenskapen stå helt fri? Har inte Åke vänt på tågordningen? Det är rimligtvis förkunnelsen som måste höra ihop med tolkning och bibelvetenskap? Det var kanske så han tänkte. Förklaringen till åttonde budet, ni vet.

Åkes avslutning blir lite oprecis.
Med skäl kan man fråga vart Jesus tagit vägen och varför fokus ligger på det vi ska göra. Är de vi må göra inte redan gjort på ett mycket bättre sätt? Vänder inte Gud sitt ansikte till oss när vi välsignas i söndagens högmässa? Det Åke skriver låter fromt men när man läser det flera gånger blir det för varje gång mer svårbegripligt för att inte säga obegripligt och mödosamt:
"Må vi då alla på lika och olika sätt vända oss hän mot Gud i tro och tillit och kärlek till Gud som alltid är större och i kärlek till våra medmänniskor och oss själva."

31 kommentarer:

  1. Det går inte att vara både biskop och pk. Att hela tiden hänvisa till att Gud är större blir bara tröttsamt och intetsägande. Varför inte förtydliga? Jesus säger:Fadern är större än jag. Han säger också: Den som ser mig ser Fadern.
    Om vårt hjärta fördömer oss är Gud större än vårt hjärta och vet allt.

    SvaraRadera
  2. "Har inte Åke vänt på tågordningen"?

    Jaha, med kabusan som första vagn och dragloket som sista vagn - Ja, det blir till att tågsettet kör in på stickspåret istället för huvudspåret - Och på stickspåret kommer stoppbocket, och det hela brakar åt fanders...

    Man blir mörkrädd för dessa lärda "Herdar" med deras doktorshatt i olika ämnen men som har aldrig fått klart för sig om den Tre-Enige Gud som vi skall älska över allting annat. Jag tycker faktiskt väldigt synd om Åke - Han har fått det "ännavänt" - den stackar'n...Bättre vore det om han såg sig om för annan lämplig tjänst!

    Magdalena Isaaksson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men den styggheten ska inte Åke bestås att han har doktorshatt!

      Radera
    2. Med så många vackra ord och så stor otydlighet ligger Han säkert bra till att bli näste ÄB.

      Radera
    3. ÄB blir han knappast, han är bara två år yngre än sittande.
      Kh på landet

      Radera
    4. Och till råga på allt är hen han.
      /Sub versus/

      Radera
    5. Alphadeltagaren2 april 2016 kl. 22:35

      Är det inte han som har valspråket "Ge JESUS äran"? Kan man bli ÄB då?

      Radera
  3. Jag hörde en god predikan för tjugo år sedan. Predinanten undrade varför vi var så upptagna med att försöka hålla oss så mångt bort från Gud som möjligt utan ramla ur hans famn.

    En biskops uppgift borde vara att använda sina ord för att dra människor närmare den uppståndne Jesus Kristus, inte att försöka innesluta judar och muhammedaner i sin uppfattning om Guds rike.

    Det kan vara möjligt att Gud är nådig mot människor med andra religiösa trosupöfattningar än de som kyrkan mejslat ut i trosbekännelserna.

    Men varför chansa när nu Jesus Kristus har uppstått?

    När får vi se +Åke predika om den absoluta sannangshalten i 1 Kor 15?
    Kommer judar och muhammedaner att säga Amen till denna sanning?
    Likväl som Paulus säger att värt hopp står till att Jesus har uppstått pch att vi är de mest ömkansvärda om han inte gjort det, gäller inte även det omvända att de som inte tror att kristus har uppstått är de mest ömkansvärda bland människor?
    Vilken av de två grupperna tillhör +Åke och till volken av dem leder han sina åhörare?

    SvaraRadera
  4. Är detta konstruktiva omdömen om en biskop?

    -Så snart en av kyrkans biskopar framträder offentligt i medierna, öppnas denna bloggs kritiska munnar som på beställning, varpå datortangenterna formulerar känsloutbrotten i beska, syrliga och helt onödiga texter.

    Ett slags automatisk produktion av underbetyg! Som ovan: vad har biskop Bonniers sommarvistelser med kyrkan och kristendomen att göra? Och, en annan slutsats, att biskopen bör söka sig ett annat jobb.
    Är det bloggrösten som bestämmer, att han skall avskedas?

    Någon blir "mörkrädd" av biskopens åsikter. Då måste vederbörande vara lättskrämd, minsann! En annan finner Bonnier vara pk, och att han därför ej kan vara biskop. Osv.

    Man behöver sannerligen inte dela Bonniers åsikter till minsta kommatecken för att finna slika omdömen om honom både onödiga och oborstade. Och att ställa spetsiga teologiska frågor med kritisk - ej med vänlig - avsikt till biskopen som om denne skulle vara oförmögen att svara på dem, är med förlov sagt dumt.

    Jag och, är jag övertygad om, många med mig på denna bloggs kommentarsfält skulle bli mycket glada om syrliga och sarkastiska personomdömen, varav 99 procent avser biskopar och förtroendevalda i Svenska kyrkan, hädanefter ersätts av konstruktivt och viljeinriktade förslag till att stärka kyrkans och kristendomens ställning i vårt land - alltså ett bidrag till en stark och bred missionsoffensiv.

    Välkommen med sådana!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alphadeltagaren2 april 2016 kl. 17:27

      Det verkar inte som att Åke Bonnier har som prio att stärka kyrkans och kristendomens ställning i vårt land. Hans uttalande(n) måste väl betraktas som någon slags antimission.

      Radera
    2. Det konstruktiva kan bestå i att predika över 1 Kor 15 och det unika anspråket i Jesu uppståndelse.
      Vi kanske t.o.m. får höra något sådant från BOD och +Åke?

      Radera
  5. Nä nu blir det bassning, det här inlägget sa ingenting mer än att det ville vara kritisk mot Åke Bonnier. Vi kan börja med det "oprecisa": "Alla människor är Guds avkomma, för vi kommer från Gud och livet är heligt, men i dopet blir vi Guds barn." Jahapp. Det lät ju verkligen oflummigt och bra. Eller bara hemskt. Kan man få höra den bibliska bakgrunden till detta, där Jesus talar om att dela in små barn på detta sätt?

    Du citerar sedan Bonnier som skrev ""Bibelvetenskapen måste få höra ihop med tolkning och förkunnelse till glädje och uppbyggelse för oss som lyssnar." och du frågar sedan retoriskt "Måste inte vetenskapen stå helt fri?" Och missar då poängen att det vår tro som måste få hänga ihop med tolkning av vetenskap och då följer förstås det motsatta också. Det är en rentav illvillig tolkning att mena att Bonnier avsåg att vetenskapen skulle förhålla sig på ett visst sätt gentemot tron.

    Vidare, vad menar du med "Allah har en son, rätt eller fel?" Allah betyder Gud så jag antar att du menar rätt, men å andra sidan "har" Gud en son eller är sonen Gud? (Jaja, treenighetsproblematiken igen.)

    Du skriver vidare: "Är det alltså lite finare att vara jude eller muslim eftersom biskopen skriver om dem än en vanlig hederlig Svensson, en som i vårtid sätter rumpan i vädret i trädgårdsbestyren eller sköter sin båt med en älskares omsorg? Alls inte." Tala om att avsiktligt missförstå här, Dag! Varför håller du på på detta sättet? Men jag ska försöka förklara så pedagogiskt jag kan. Det finns en stor oro och spänning i världen mellan muslimer, judar och kristna. I det sistnämnda fallet krigar vi inte och vi begår inte terrorbrott men hatar, det gör många av oss, och det hatet drabbar både god som ond muslim. Det finns inte samma spänning mellan kristna och sekulariserade trädgårdsskötare. Eller har du läst sida upp och sida ner med hat från anonyma kommentatorer mot trädgårdsskötare? Oavsett terrorbrott så finns muslimhatet där och senast i går läste jag om "den onde juden" på en högerextremistisk sida (som jag dock inte brukar besöka). Jag tror att Bonnier försöker få oss att inte hata i en tid där hatet ligger nära till hands. När trädgårdsskötarna blir hatade på samma sätt kanske det finns skäl att skriva då?


    Sedan: "Åke skriver att ingen religion till fullo kan uttrycka Guds storhet.
    Var får han allt ifrån? Vem har påstått detta?" Ganska många har påstått detta Dag, mer eller mindre, men ofta mer.

    Så till din sista slutkläm. Där formulerade sig Åke utan anmärkning vill jag bestämt påstå, medan jag använder dina egna ord genom att skriva om hela ditt inlägg: Det Dag skriver låter fromt men när man läser det flera gånger blir det för varje gång mer svårbegripligt för att inte säga obegripligt och mödosamt.

    SvaraRadera
  6. Förslag till kommande bloggpost: Kan man vara trogen Jesus Kristus och tillhöra en kyrka där pluralism råder även om trons fundament? Analysen kan gärna göras längs linjerna A/Svar enligt förnuftet B/Svar enligt Skriften.

    (Om man vill vara i SvK måste man acceptera läget. Åke Bonnier är uppenbarligen en del av läget.)

    SvaraRadera
  7. Stiftchef Bonnier är sannerligen ett övertydligt bevis på det postkristna samfundets intellektuella och teologiska kollaps!
    Antony

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan man i rådande situation som biskop i SvK göra så mycket annorlunda och bättre än Åke gör? Han har visst medialt genomslag och uppskattas av många. Dum förefaller han inte att vara, inte heller okunnig.

      Dessutom är det sympatiskt att ha hus på Öland:-)

      Lars Jensen

      Radera
    2. 1/ Är det intellektuell kollaps (oförnuftigt/inkonsekvent/ogenomtänkt) att vara öppen för reinkarnation? Svaret är NEJ. Det beror på vilka grundantaganden man gör i sin religion.

      2/ Är det intellektuell kollaps att mena att Bibeln (eller påven) är rättesnöret för kristen tro och vara öppen för reinkarnation? JA. Dessa två - Bibeln/påven och reinkarnation - går inte ihop.

      Så eftersom varken Bibeln eller påven är biskop Bonniers (eller SvK:s) högsta rättesnöre bör man nog akta sig för att kalla det för intellektuell kollaps. Vi måste respektera andras rätt att ha annan tro.

      Radera
  8. Antony,

    -I Dina ögon kanske. Men jag ber Di ej överskatta Din representativitet för folket.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  9. Frasius,

    Vi måste respektera andras rätt att ha annan tro.(?)

    Det låter bra men dra ut konsekvenserna!. Visst kan jag respektera en muslim men om jag ber om en präst att leda söndagens gudstjänst och fär en imam så har jag blivit lurad och har verkligen inget behov av att tala om att respektera andras tro...

    Självklart, om någon menar sig inte kunna dela kyrkans tro och bekännelse är det hans eller hennes sak och något jag har att respektera även om jag vägrar avstå från min skyldighet som kristen att försöka visa dem vägen till Kristus.

    Däremot har jag som kristen ingen skyldighet at respektera dem som lovat i sina prästvigningslöften att hålla sig till bibeln och bekännelsen och sedan inte gör det utan predikar och lär något annat.

    Rakryggat om än tragiskt vore att den präst biskop som finner att han inte längre kan dela kyrkans tro och lära meddelar detta och lämnar sin tjänst.

    Skrämmande är tendensen att se prästsysslan som vilket 'arbete(?) som helst. Ett kneg där man dessutom säger och torgför vilka ide'er som helst bara de är PK-anpassade och stöds mer eller mindre av SVeK's styrelse, dess politruker.

    En prästs ansvar ligger inte gentemot SVeK och dess styrelse utan mot Gud och det av Gud instiftade ämbetet.

    Ditt resonemang betyder i förlängningen att danska kyrkan gjorde fel när de avkragade den präst som frankt förklarade att han visserligen personligen var ateist men eftersom han skötte sitt jobb som präst och sa de rätta sakerna..

    Ja, enligt Dig behöver man inte ens säga de "rätta" sakerna .Det gäller att respektera andras tro och dess rätt att hysa vilken åsikt de vill...

    Undrar om Du verkligen skulle mena det i praktiken. En Bonnier i predikstolen som förklarar att nu har tiden kommit att lägga ner alla mossiga gamla ide'er och bråte som olärda apostlar tjafsat om...

    Nu gäller det att plocka fram det bästa(?) ur alla religioner och den vägen skapa en enad kyrka?

    Ja, varför kalla det kyrka ens?

    //HH

    SvaraRadera
  10. Tack för ditt svar, HH. Dina invändningar är viktiga. Jag menar dock att vi kristna både ska respektera andras rätt tro som de vill och inte tolerera att andra tror annorlunda. Här ligger absolut en spänning, och du har rätt i ditt inlägg – på sätt och vis. Men vi behöver skilja på hur vi agerar i samhället och hur vi agerar i kyrkan. I samhället ska vi respektera andras rätt att ha sin tro. Men i kyrkan ska vi inte respektera andras rätt att ha sin tro!
    Du skriver: Visst kan jag respektera en muslim men om jag ber om en präst att leda söndagens gudstjänst och får en imam så har jag blivit lurad och har verkligen inget behov av att tala om att respektera andras tro. Precis! I samhället respekterar vi muslimers rätt att ha sin tro (så länge som den inte är ett hot mot vårt samhälle), men i en kristen kyrka är Islam villfarelse och hädelse, och kristna ska verka för att muslimer ska omvändas.
    Ditt resonemang betyder i förlängningen att danska kyrkan gjorde fel … Nej. Danska kyrkan rår över sin egen tro och bekännelse. Enligt den kristna tron är prästämbetet just ett ämbete som prästen kallas till av Gud. Att vara präst är inte ett jobb som man sköter mellan 8 och 17. Präst är att vara i tjänst hos Gud dygnet runt med hela sin varelse. Heder åt Danska kyrkan på denna punkt!
    Däremot har jag som kristen ingen skyldighet att respektera dem som lovat i sina prästvigningslöften att hålla sig till bibeln och bekännelsen och sedan inte gör det utan predikar och lär något annat.
    Här kommer vi fram till en viktig punkt. Vem avgör innehållet i prästvigningslöftena? Jag påstår: Det är varje kyrkas ensak att definiera innehållet av prästvigningslöftena. Sådana löften innebär att prästkandidaten förbinder sig att följa den kyrkas lära som han eller hon prästvigs för. (Bibeln - och därför såklart även jag – är emot kvinnliga präster, men nu för vi ett generellt resonemang. Därför skriver jag ”han eller hon”.)
    Individen avgör inte själv vad dessa löften innebär. Förvisso avgör individen vad han/hon lovar för egen del, men prästen avgör inte vad samfundet lär. (Denna princip är densamma oavsett om det är pastorstjänst i en kyrka utan ämbete eller prästtjänst i en kyrka med ämbete.) Ett exempel: Om man accepterar pastorstjänst i EFK ska man inte döpa barn, det strider mot EFK:s lära. Om man kommer fram till att barndopet är bibliskt ska man därför lämna sin pastorstjänst i EFK.
    Likadant om en pastor tror något som strider mot EFK:s lära, men inte observerar detta när han accepterar pastorstjänsten, utan blir varse detta först senare. Pastorn ska även då lämna sin tjänst i EFK. Det är EFK, inte pastorn, som bestämmer vad troheten mot Bibeln innebär för EFK:s del. Pastorn avgör vad troheten mot Bibeln innebär för pastorns del.
    Alltså: Det är SvK som avgör och tolkar vad prästvigningslöftena innebär. Jag påstår: Ingen av SvK:s biskopar har brutit mot sina prästvigningslöften. Biskoparna är tillsammans med läronämnden de främsta uttolkarna av vad Svenska kyrkan lär!!!
    På samma sätt har ingen av EFK:s pastorer brutit mot sina pastorslöften (i den mån de förekommer) om de lovar att hålla fast vid Bibeln och [ändå] inte förrättar barndop. Men barndopet är ju bibliskt, kanske någon invänder. Javisst, men när vi lever samman i samhället måste vi bortse från vem som har rätt. Vi måste tolerera och till och med försvara EFK:s rätt att ha en baptistisk dopsyn och kalla det att hålla fast vid Bibelns undervisning. Vi har religionsfrihet och vi vill ha kvar den. Vi kan inte objektivt i samhället fastslå att det är lutheraner som är bibeltrogna och inte pingstvänner.
    Respektera därför liberalernas rätt att ha sin kyrka. Låt SvK kyrkan tro som de vill. Respektera denna deras rätt. Den som inte håller med kan ju lämna SvK och sluta sig till ett annat samfund. Det finns faktiskt alternativ.
    Kunde inte Dag redovisa på vilka grunder han står kvar i SvK, trots att han inte tror som SvK? Det vore intressant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant inlägg, Frasius, som jag i huvudsak kan instämma i. Dock undrar jag hur du ser på det förhållandet att Svenska kyrkan ändrar sin tro och sedan anklagar dem som står fast vid sina prästvigningslöften för att ha brutit mot just dessa. När man lovar att hålla något vet man ju vad man har att hålla sig till. Ett löfte som innebär att man lovar att hålla allsköns stollerier som biskopar i framtiden kan komma att hitta på är inte rimligt.

      Radera
    2. Alphadeltagaren6 april 2016 kl. 07:40

      Fast då blir man enligt uppgift inte anständigt begravd eller överlåten. Det verkar som att SvK har ensamrätt på det. Knepigt.

      Radera
    3. Elisabeth. Med den senaste tidens avslökande så har SvK bytt ut "Jag är med er alla dagar till tidens ände" mot "SvK är med dig alla dagar till du skriver något olämpligt på facebook."

      Radera
    4. Ja, Peter T, så är det. De enda gånger jag ångrar att jag gått ur Svenska Kyrkan är när jag hade velat vara medlem för att kunna gå ur. Och - med tanke på dagens bloggpost - kan jag ju säga att jag gick ur just för att jag tror. Inte av några av de av Sjöberg uppräknade skälen.

      Radera
    5. Elisabeth,
      Har prästvigningslöftena i SvK ett väldefinierat innehåll? Nej, svarar jag. För hundra år sådär (jag kan kolla närmare hemma i kväll) lades formuleringen "efter bästa förstånd och samvete" till just för att markera att det råder en relativ frihet. Jfr t.ex. Djävulsstriden, där pastor Nils Hanneerz förnekade djävulens existens.
      (https://sv.wikipedia.org/wiki/Djävulsstriden)

      Prästvigningslöftets innehåll definieras alltså av SvK, inte av prästen, och betyder inte att man måste tro som diverse biskopar men att man accepterar systemet (att man kan lära litet som man vill). Domkapitlen avgör gränserna.

      Radera
  11. Frasius

    Ja, jag skrev citat: "En prästs ansvar ligger inte gentemot SVeK och dess styrelse utan mot Gud och det av Gud instiftade ämbetet."

    Du skriver , citat: "Enligt den kristna tron är prästämbetet just ett ämbete som prästen kallas till av Gud. Att vara präst är inte ett jobb som man sköter mellan 8 och 17. Präst är att vara i tjänst hos Gud dygnet runt med hela sin varelse."

    Vi tycks alltså vara i sak eniga men vi drar tydligen olika slutsatser av vad det innebär.

    edan rent praktiskt så måste man nog tolka i högsta grad fakta "välvilligt?" om man hävdar att ingen biskop brutit sina prästvigningslöften med tanke på alla de exempel vi radar upp på rena heresier och på beslut tagna där man tom medger att man går emot den apostoliska undervisningen och den bekännelse som man då- som jag påpekat åtskilliga gånger falskeligen påstår sig vara bundna av. En slutsats man också kan dra är att politiskt utvalda biskopar och med en läronämnd som kan käras över om de inte lyckas vränga bibeln så att den blir PK är ingen garanti för något av värde.

    Du jfr med den profana värden, men gör det fullt ut då. I mitt yrkesverksamma liv har jag skrivit under olika policy-papper. De ändras ibland, ganska ofta faktiskt men då ställs man inför valet att acceptera den nya policyn eller avgå med sedvanliga arbetsrättslagar. Aldrig att någon skulle kunna få för sig att jag som skrivit under säg policy A skall kunna "dömas" efter policy "B" som jag inte skrivit under.

    Sedan , tycker jag , tydligen till skillnad mot Dig att det hedrar DS att försöka kämpa inom nuvarande SVeK och den vägen få SVeK att leva upp till vad den påstår sig vara.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. HH,

      Vad är "policy A" respektive "policy B"? Jag undrar om det verkligen finns två policyar? Det får du visa i så fall. SvK har i mer än hundra år haft policyn att präster får predika litet som de vill. Tro till exempel inte att präster vigda före 1958 avgivit några annorlunda prästlöften. (Redan före 1958 fanns det många präster som förespråkade kvinnliga präster.)

      Radera
    2. HH,

      Apropå DS kvarstående:
      Under vissa förutsättningar är det hedrande att stå kvar och kämpa, men under andra förutsättningar är det så att den kämpande faktiskt är på fel ställe.
      Det borde väl därför vara prioriterat att utreda under vilka förutsättningar det ena eller andra gäller?
      (Jag efterlyser med jämna mellanrum bloggposter från DS om detta, men har inte sett så mycket ännu. Jag väntar med spänning.)

      Radera
  12. Frasius,

    ja och djävulsstriden är väl om nägot ett exempel på att inte ens följt regeln ""efter bästa förstånd och samvete" såframt vi inte menar att en präst vet bättre än Jesus? Att det inte skulle strida mot bibel och bekännelse - ja att inte domkapitlet kommer fram till en sådan slutsats säger en hel del men just inget smickrande.

    Denna paragraf är ändock en i sig "vettig" paragraf om den hanteras som tänkt , dvs att ta hänsyn till att vi alla är människor och som sådana kan av oförstånd eller bara av "slarv" råka uttrycka oss illa.

    Förneka direkta bibliska utsagor eller medvetet och många gånger efter massiv kritik vidhålla sådana påståenden / utsagor kan näppeligen gå in under den kategorin som klausulen avsåg.

    Liknande med gummiparagrafen.. och annat av KM beslutat. En sådan paragraf kan verka oskyldig och påminner mig mest om de olika policy-papper jag som anställd tvingats skriva under. Nya för varje gång policyn ändrats men man ska ha klart för sig att det är en paragraf ovärdig en kyrka som bl.a kallar sig luthersk ty det var just mot detta att RKK försvarade alla brott mot skriften med vad de olika kyrkomötena beslutat.

    Att det sedan i praktiken visat sig att denna gummiparagraf av domkapitlen tillämpas så att en präst som menar att skriften och bekännelsen är det som styr och att ett -beslut som helt klart- notera detta -helt klart- tom domkapitlet har medgett detta någon enstaka gång går emot skriften och bekännelsen som alltså SVeK, visserligen falskeligen, men dock hävdar sig vara bundna till omöjligt kan gälla oavsett om det passerat KM och dess mestadels okunniga och ofta sekulariserade ledamöter.

    Framförallt inte kan vara skäl till avkragning -möjligens till avsked eftersom de inte vill ha en ärlig präst.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, HH, dessa ord insattes i prästlöftena för att markera att präster skulle få predika efter eget huvud. Under andra halvan av artonhundratalet blev kritiken mot de konservativa (bibeltroende) allt starkare. Den hade börjat under tidigt 1700-tal, men nu kom man i majoritet. År 1903 fick prästlöftena på biskop Gottfrid Billings förslag följande lydelse "Viljen I efter bästa förstånd och samvete rent och klart förkunna Guds ord så som det är oss givet i den heliga skrift och så som vår kyrkas bekännelseskrifter därom vittna?" Denna förändring skedde klart och öppet för att markera att man inte hade en "juridisk" eller "lagisk" syn på Bibeln och bekännelseskrifterna, utan tvärtom en "evangelisk", d.v.s. att prästen inte är bunden av Bibeln. Innebörden är INTE att prästkandidaten förpliktigar sig att förkunna i enlighet med Bibeln och bekännelseskrifterna!
      Som ledamoten Boethius framhöll i kyrkomötesdebatten 1903: "Det sades här i slutet af förmiddagens sammanträde tänkvärda ord om att vår folkkyrka måste erbjuda en stor latitud för olika uppfattningar. Ja, det är just detta, som är hennes raison d´être såsom folkkyrka"

      HH, om du inte tror mig, så läs "Den lutherska bekännelsen i Sverige" av S Erlandsson. Den finns att köpa på forlag.biblicum.se

      Radera
  13. Frasius,

    man måste nog läsa och förstå texten som en viss potentat läser bibeln för att anse att detta innebär fritt fram att förneka Jesu egna ord..

    Eller kanske inte.. När Jesus debatterade med djävulen sa han inte -nej, nej du har missförstått / misstolkat nej han sa det är ock skrivet.. Djävulen är läskunnig

    Jag tror inte vi kommer längre men tack för tipset. Jag antar att Du med S Erlandsson menar Seth? Honom respekterar jag/

    MVH
    //HH

    SvaraRadera
  14. HH,

    Självklart håller jag med om att prästeden ser ut att betyda något annat. Men historiens (hur det gick till när den infördes) och nutidens (hur domkapitlen bedömer) vittnesbörd tycker jag visar med all tydlighet hur det förhåller sig.

    Och om jag har rätt så är många lurade av liberalerna att pumpa in sina pengar i en kättersk kyrka. (Pengarna är en sak, det som är värre är att man satsar sina krafter och sitt liv. Men det fick jag inte in i allitterationen.)

    Jag tror nog inte heller att vi kommer längre här och nu, men läs gärna Seths skrift.

    Vänliga hälsningar
    Jakob Fjellander

    SvaraRadera