söndag 12 november 2017

Kyrkofromhet

Det kommer ett rakt besked i slutet av denna bloggpost och ett sorgligt först.

Joachim Holmgren, tidigare kyrkoherde och nu begravningsentreprenör, är död. Han var född 1963 och då är man inte särskilt gammal i år. Tycker jag i alla fall. Han var sjuk, mer än jag visste. Han var några år OAS-rörelsens ordförande (om det nu heter så eller kanske något frommare) och flera år präst i Värnamo. Jag höll av honom. Alltför sällan förde vi de djupare samtalen, men det hände och jag ser problemet, att präster ofta är ensamma eller sitter i de små sammanhangen fast de är präster i samma stift. Kristen tro är gemenskap och Jesus sänder ut lärjungar två och två. Må Joachim vila i frid till uppståndelsens morgon.

Joachim hörde till en spiritualitet där det karismatiska och det allmänkyrkliga hålls ihop. Det är nog den smala lyckan för människor i Värnamo att detta fanns för det kunde knyta an till det pietistiska i väckelsefromheten utan att förfalla till identitetslöshet. Det var kyrklig karismatik, dvs också dogmatiskt medveten. Det är mycket som ryms i en autentisk Ecclesia Svecana. Också den där konstiga kulturkristendomen, den som visste att kyrkoherden var med i Högerpartiet och höll på andliga värden i idealistisk mening, formad av ungkyrkorörelsen som kyrkoherden var. Korset stod tecknat på fanan! När denna psiritualitet förlorar sig själv blir den borgerlig religion och då kan begreppet borgerlig uppfattas bokstavligt. Problemet är att utflödet av den borgerliga religionen blir en demokratisk folkkyrkotanke där demokratin tas om hand av politiska partier. Denna folkkyrkosyn formaliserade sig på 1950-talet genom de s k socialetikerna och blev ideologi för kyrkokommunala.

Det fanns en annan folkkyrkotradition, en som professor Gustaf Wingren stod för. Han ägnade sig gärna åt avgränsningar, Gustaf. Dels mot pietismen, dels mot högkyrkligheten. Det som nubter sig märkligt är att hans avgränsningssyn slår igenom och till sist leder till något gemensamt mellan de kyrkokommunala och de teologiskt folkkyrkliga. Alliansen är nog falsk men kyrkopolitkskt gångbar och dengör rent hur med mycket.

Gustafs front mot pietismen var slagruta. Han ville en kristen tro öppen för världen. Den fann han mest i Danmark. Att högkyrkligheten i mycket begränsad mening var pietstisk, upptäckte han nog aldrig även om mötet med lektor Erik Petrén borde ha gett några insikter. Mot högkyrkligheten kunde han annars stå upp eftersom högkyrkligheten hade en ämbetsteologi. Denna uppfattade han vara ett utflöde av det engelska imperiet. Överraskande? Inte för den som visste hur Gustaf vandrade i Lundsgård med omgivningar och tänkte de stora tankarna i eget högt professoralt majestät. Sedan utslungade han sina meningar. Ordet är just utslungade.

De flesta såg inte hur högkyrkligheten i södra Sverige kunde föra två arv vidare. Arvet från kyrkoväckelsen på 1800-talet, den som alltså inte blev frikyrklig, och arvet från ungkyrkorörelsen. Det är denna högkyrklighet som förnyar gudstjänstlivet och församlingslivet med strt under 1930-talet och med en slags blomstringstid i efterkrigstiden. Småkyrkorörelse hör till och där fanns de unga och högkyrkliga prästerna, PO Sjögren t ex (som Gunnar Rosendal uppfattade som sin direkte arvtagare). Men fanns det inte en pietism i denna högkyrklighet? Jo, men det blev en pietism i en spiritualitet som var inkarnatorisk och därmed världslig. Detta är denna spiritualitet Svenska kyrkan elit förnekat det svenskkyrkliga folket genom den förda kyrkopolitiken, den med avgränsningar. Jag vet att det är söndag så jag skriver inte mer om den saken.

Låter jag moloken? Välmotiverat i så fall. Arkivstudier om de senaste decennierna i Svenska kyrkan piggar verkligen inte upp. Jag måste försöka skriva färdigt något om detta.

Jag har fått några påstötningar sedan någon falskeligen uppträtt på Bloggardag. Jag tänkte att Bengt Olof Dike ville markera att han firar gudstjänst och fattade inte att denna kommentar var fejk. Ska vi ta lite bloggpaus nu? I veckan som kommer kanske vi får besked som är av värde för läsekretsen så hur gör jag? I går kväll var jag fast beskuten att inte för någon tid publicera några kommentarer alls. Då sjunker besökssiffrorna, men det är alldeles i sin ordning. Vi får väl se hur länge jag ska hålla på med bloggandet. Ska jag uppfattas vara fri när jag lämnar kyrkomötet? När jag vaknade hade jag fattat ett annat beslut. Vi kör som vanligt tills vidare. Dock ogillar jag fejk. Hur tänkte jag när jag vaknade? Alla byråkratmoderater tar bort allt som sticker ut. Här är kanske det enda vildvuxna kommentarsfältet. Det ska bevaras som ett naturreservat. Men gå försiktigt bland alla rara växter.

30 kommentarer:

  1. Gustaf Wingren kunde faktiskt vara tolerant också. Som mycket ung student skrev jag uppsats för honom om de dödas uppståndelse hos gnostikerna och Gustaf Wingren - en jämförelse. Jag blev faktiskt godkänd.

    SvaraRadera
  2. Hej Dag! Helt rätt, Joachim Holmgren var ordf i Oasrörelsen. Inte ngt ”frommare” eller just så ”fromt”.

    SvaraRadera
  3. Sorgligt besked. Joachim blev en vän även om vi inte möttes så många gånger.

    Vad Bloggardags kommentarfältet beträffar så får du här ett förslag från en trogen läsare:
    - ge Dike högst en kommmentar per blogginlägg
    - stryk alla kommentarer som huvudsakligen kommenterar Dike.
    Och detta, hur "informationsbärande" allt detta än är. Den "informationen" har redan nått Bloggardags läsare i övermått.

    Då kanske kommentarfältet kan bli vad det är avsett att vara: en plats där blogginläggen kommenteras.

    SvaraRadera
  4. Tråkigt besked. R.I.P.

    Jonas M

    SvaraRadera
  5. Inget problem!

    -Nej, det är inget problem att utflödet av den borgerliga religionen blir "en demokratisk folkkyrkotanke där demokratin tas om hand av politiska partier", heter det i dagens kommentar om bland annat dåvarande Högerpartiets kyrkosyn.

    Inte alls ett problem, hävdar jag eftersom demokratin i vårt sekulära samhälle bärs upp av de demokratiska partierna. Överförd till den heltäckande folkkyrkan med (då) nästan lika många tillhöriga som det fanns valbara i de allmänna sekulära valen, är kyrkodemokratin naturlig. På vilket annat sätt skulle den ha kunnat realiseras? Dessutom får, som tidigare har betonats här, alla som vill kandidera i fria val, vilket är själva essensen i dem.

    Låt mig erinra om vad det står i Moderat kulturpolitik från 1977 om kyrkan. Bland annat detta:

    "Vår svenska kyrka är en levande kulturell kraft med traditioner från medeltiden. Den representerar såväl ett unikt kulturhistoriskt perspektiv som en aktuell verklighet".
    Och i Moderaternas kyrkopolitiska program från 1987 står exempelvis följande, apropå ibland ironiska kommentarer om partiers ointresse för kyrkans sak:

    "Inför kyrkovalen vill Moderata Samlingspartiet särskilt understryka att Svenska kyrkans viktigaste uppgift är att föra ur DET KRISTNA BUDSKAPET TILL MÄNNISKOR I ALLA DELAR AV VÅRT SAMHÄLLE" (betonat av mig).

    Också påpekandet i programmet, att Svenska kyrkan skall vara en folkkyrka förtjänar nämnas och - ännu mer - följande ord, som kommer en ofta framförd kritik mot "politikerstyre2 på skam:

    "Svenska kyrkan bärs upp av människors levande tro och engagemang. Hon får inte bli ett verktyg för statsmaktens bud och intentioner"

    Vad säger oss dessa citat? Jo, att folkkyrkoengagemanget var starkt och äkta i partiet, att folkkyrkodemokratin var en självklarhet och att kyrkans förankring i folkmedvetandet var stark. Som jag tillåtit mig tidigare erinra om, var detta en accepterad ordning av både kyrkan och dess präster å ena sidan och partierna/samhället/folket å den andra.

    Med andra ord kyrkan och samhället i symbios med varandra. Att detta starka band sedan starkt försvagades genom att kyrka-statäktenskapet sl9ogs sönder har försvagat såväl kyrkans förankring men också skadat samhället, vill jag påstå: här försvann nämligen en tryggt rotad gemenskap.

    Folkkyrkosynen har därför - i motsats till bloggarens beskrivning - aldrig varit en "ideologi" för kommunpolitikerna; de styrdes ju politiskt av sina respektive partiers ideologi. Men synen på folkkyrkan var grundad i den gemensamma uppfattning om gemenskapens och helhetens grundläggande värden:
    kyrkan som en central demokratiskt kraft i samhället.
    Och den demokratiska samhällsförankringen som helt avgörande för en levande kyrka.

    De tu blev alltså ett, kan gemenskapen formuleras efter travestering av en känd fras.
    *En levande kyrka blev en nerv för samhället. Medan ett samhälle, där kyrkan varit en stark aktör för framväxten av bildning, demokrati, goda värden och kristen människosyn, inte kunde eller ville vara separerad från Svenska kyrkan.
    Vie en historieskrivning är alltså samhörigheten väsentlig att förstå, redogöra för och naturligtvis stort värdesätta.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Endast 60 % av de svenska 20-åringarna anser att demokrati är ett system att föredra. I USA är motsvarande siffra under 50 %. Likartat över hela västvärlden. Det är Kina som har framtiden för sig. Kineser är våra framtida arbetsgivare.

      I Väst växer unga upp med ett dysfunktionellt skolsystem, som visserligen är demokratiskt, men som inte levererar. Inte ens demokrati, tycks det.

      Sök den kunskap du vill, som du vill! Det fungerar inte i skolan. Inte heller i kyrkan. Om någonstans demokratin bör portas, är det i Kyrkan, d v s om vi inte talar om kontroll av pengaflöden.

      Reinhold

      Radera
    2. BOD, som Du vet, delar jag inte Din kyrkosyn, men - vad var det som ledde till att det gamla/glömda talet om statskyrkans avskaffande, plötsligt åter blev högaktuellt? Att statskyrkosystemet förlorade sitt stöd bland såväl kyrkfolk som civilsamhälle, och måste avskaffas? För mig svaret självklart: ämbetsreformen. När staten inte godtog kyrkomötets beslut utan ändå genomdrev reformen, skapades en ömsesidig misstro, som slutade med dagens halvmesyr: politikerna kan hävda att kyrkan är fri men ändå behålla makten över den - inte via staten men via de sekulära partierna (som ju alltid kan mobilisera väljare utanför kyrkfolkets krets). Förloraren är kyrkfolket (och kristenheten i Sverige)!/Paul


      Radera
    3. Socialdemokraterna har aldrig hävdat att kyrkan är fri från staten den har bara fått ändrade relationer. Partierna kommer alltid att vara statens representanter antingen för dess regering eller dess opposition.

      Radera
    4. Bengt Olof Dikes citat från det de Moderata kyrkopolitiska programmen från 1900-talet gör att jag bara kan dra en slutsats.
      Moderaternas dåtida kyrkopolitiska visioner har de kraftigt misslyckats med att genomföra. SvK anno 2017 har både visat sig vara "ett verktyg för statsmaktens bud och intentioner" (Äktenskapsreformen 2009) och gett upp ambitionen om att "Svenska kyrkans viktigaste uppgift är att föra ur DET KRISTNA BUDSKAPET TILL MÄNNISKOR I ALLA DELAR AV VÅRT SAMHÄLLE" (svaren vid utfrågning inför ärkebiskopsvalet 2013).

      Så det bevisar bara att verkligheten idag är en annan än den Moderaterna sade sig vilja ha på 1980-talet.
      Om man inte lever kvar i den tiden så ser man skillnaden mellan dåtidens ambition och dagens verklighet.

      Radera
    5. Förlorade inte sitt stöd, Paul!

      -Du bortser uppenbarligen ifrån att kyrkan ville behålla kyrka-statäktenskapet och därigenom hade stoppat skilsmässan, om Centern inte schabblat bort sina kort. Partiet vill ju i grunden slå vakt om äktenskapet och hade vid den känsliga tidpunkten ett riksdagssamarbete med S, vars dåvarande ledare, Göran Persson, också ville behålla kyrka-statäktenskapet.

      Om Centern hade villkorat samarbetet med S med kravet att kyrka-statäktenskapet inte skall rubbas, skulle saken ha varit klar.

      Det finns särskilt en person i Centern som främst skall ställas till svars i sammanhanget. Han var riksdagsman och då ledande kyrkoföreträdare och mycket känd av bloggaren. Jag tror att de båda gillade varandra; i varje fall gillade bloggaren Centermannen, som också var en av de ledande i Ansgarslidens skandal och som en tid därefter försvann - med om inte svansen mellan benen så ändock densamma hängande rakt ned - från såväl KM som riksdagen, där han i sitt hemlän, Örebro, slogs ut av en yngre, kvinnlig stjärna.

      Den en gång så uppburne kyrkomötesledamoten och riksdagsmannen var tydligen inte särskilt mån om sitt eftermäle. det blir ju knappast heller den som spräcker ett tryggt och stabilt äktenskap.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    6. Snälla BOD - Det skeende som Du beskriver, visar ju tydligt att detta "äktenskap" INTE var "tryggt och stabilt". Sluta drömma om gångna tider!/Paul

      Radera
    7. Paul,

      -Om inte ett mer än trehundraårigt äktenskap är tryggt och stabilt, undrar jag hur länge det skall vara för att beskrivas så?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    8. Hur länge ett äktenskap varat säger förstås mycket lite om hur tryggt och stabilt det varit.

      den Lea

      Radera
  6. I många år har jag börjat dagen med att läsa BLOGGARDAG.
    I de allra flesta fall har jag funnit käck och munter infor-
    mation - främst från de kyrkliga fronterna världen över.
    Att många dolda nyheter därvid uppenbarats och analyserats
    har varit en fantastisk tillgång. Sedan jag helt slutat
    läsa alla "dikeskörningarna" har kvaliteten flerdubblats.
    Hur blir det annars med info från, kyrkostyrelse, kyrkomöte
    och allt annat som varit och är i vår arma kyrka???
    Dag, go on så länge Du orkar! Du behövs verkligen!!! /Sven

    SvaraRadera
    Svar
    1. Instämmer Sven. Bloggar-Dag är uppskattat. Vi behöver den information som Bloggar-Dag ger oss.

      Kristina

      Radera
  7. Ingen annan än DU SJÄLV, SANDAHL är ansvarig för att fenomenet Dike kan härja helt fritt på din blogg. Du uppmuntrar honom dessutom ideligen. DU hade kunnat begränsa och moderera betydligt mer. Den gångna veckan är ett paradexempel på hur Dike fräckt ockuperar bloggen redan på morgonen och sedan gör diskussionen till sin. Någon av dagarna handlade i stort sett allt om Dike trots att din bloggtext hade ett annat ämne. Ta gärna en bloggpaus och fundera vad du håller på med och vad du vill men du kan rimligen inte begära att hyfsat bildade och tänkande människor som de flesta är här hur länge som helst ska utstå den gallimatias man möts av. Det räcker med det nu, Sandahl. Vi som läser dina texter vill reflektera över DEM och DINA tankar. Inte över så kallade "förtroendevalda" maktvettvillingars ohämmade verbalspasmer. /John

    SvaraRadera
    Svar
    1. John: Strunta i Dike, han är en narcissistisk nihilist och fullständigt ointressant.
      Antony

      Radera
    2. Käre John, vadan denna, snart sagt, patologiska fixering vid Dike? Inte ens din snälla mamma kan väl anse att dina verbala vomeringar, bidrar till en begåvad diskussion? Varför inte scrolla förbi och få sinnesfrid?//Länsmansdjäveln

      Radera
    3. De läser inte men kräver censur! Hur går det ihop?

      -Flera av de återkommande kritikerna på denna blogg som inte sällan brukar spy galla över såväl mina åsikter som min person, försäkrar samtidigt, att de inte läser mina texter.
      Hur går detta ihop? Därtill kräver de stopp och censur av det, som inte läses och som då - hävdar de själva - inte stör eller påverkar dem.

      Hur går också detta ihop? Om texterna inte läses och ingen bryr sig om dem? Ändock skall de strykas och en för kritikerna obekväm röst tystas.

      Logik är svårt ibland. Och kan, som synes, vara obegriplig, därför att det inte handlar om logik utan om att bara få läsa alltid behagliga budskap som passar som hand i egen åsiktshandske.

      Så, säg inte att yttrande- och åsiktsfriheten är total i vårt. På papperet ja - i praktiken ibland nej!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    4. John

      -Du skriver den 12/11 kl 15.33 att du vill reflektera över Dags tankar.

      -Jaså reflekterar Du, som bara brukar excellera i grova personangrepp och förbudskrav mot icke önskvärda åsikter?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  8. Dag fortsätt skriv. Det spelar ingen roll vad du skriver, men det är kul att kika förbi och se vad folk har på hjärtat. Fördelarna med ett kommentarsfält som ibland lever sitt eget liv är att det också blir en källa för information och annat bra.

    Sedan om Dike, snälla bara bannlys honom. Ingen bryr sig. Jag har inte läst en kommentar av honom på tre år, för har man läst en har man läst alla och de tillför ingenting annat än lite skvalp kring hans namn. Alltid samma visa.

    SvaraRadera
  9. -Kör dom fejk ... säger Bill min kommunikattör,

    -Går Bloggar'n i strejk, avrundar Bull, min teologiske sekreterare.

    -Att stöta på med klag, fortsätter Maja,

    -Behagar inte våran Dag! avslutar Svanslösingen.

    Katterna runt Nathan Söderbloms Plan tycks ha poetisk ådra!

    Elaka Katten Måns

    SvaraRadera
  10. Dag, har du skrivit om det här? Helt sjukt, fick se det precis. Om du har tid över, skriv något tjusigt om Helena.

    http://katerinamagasin.se/att-sta-upp-for-kristna-racker-for-att-fa-sparken-fran-svenska-kyrkan/

    SvaraRadera
    Svar
    1. -Arga katter får rivet skinn, häver Bill, min kommunikattör med vanlig tanklöshet ur sig.

      -Det är inte ens fel att två träter, tillägger Bull, min teologiske sekreterare, och misslyckas med sitt försök att se smart ut.

      -Där e ni felin-formerade! protesterar Maja, som vet hur tjejer kan ha det. Inte nog med att Helena vågar gå mot strömmen, och visa upp sig i fel sällskap som en annan Jesus. Klart att hon inte kan förlåtas då, ens i kyrkan. Å så har hon ju dessutom gjort sig skyldig till det kattastrofalt oförlåtliga - att ha rätt. Då blir dom mulliga kyrkgrisarna av alla möjliga kön vansinniga.

      -Inkompetens omhuldas överallt. Den hotar inte. Kompetens och klarsyn kan däremot inte tolereras i inkompetenta och dysfunktionella organisationer, påpekar Rickard från Rickomberga. Dessutom kan flickan fajtas, och precisionsskriver med AK5 i stället för tangentbord. Sånt hotar syltryggarna. Sandahl har råkat ut för liknande.

      Nu begriper jag inte, så jag drar till whiskasskålen i Antjes garage för lite nattmat.

      Elaka katten Måns

      Radera
    2. Anonym, så här ser det tyvärr ut i dag i Sverige. Det var bra att du uppmärksammade det. Ju fler det är som reagerar och agerar desto bättre. Det skrivs mycket om hat idag. Om dumheter som inte är något hat utan berättigad vrede. Alla måste visa vrede när människor behandlas orättfärdigt och orättvist.
      Jag blir ledsen och och djupt beklämd och vred när jag läser det. Jag hoppas Bloggar-Dag har ork att ta upp det i sin blogg. Och alla andra som har möjligheter att påverka. Helena behöver våra röster. Nästa gång kan det gälla dig eller någon av dina nära och kära. Men det har ingen betydelse om vi känner personen ifråga. Vill vi ha ett civiliserat samhälle så måste alla ta ett ansvar för det.

      Kristina

      Radera
  11. Då fortsätter vi väl sjukdomsstudierna med en snygg sågning av den moraliserande svenska folk/överhetskyrkan, kyrkan med låga trösklar och högt i taket, den relevanta kyrkan som går före, den folkuppfostrande, socialt, politiskt och genusmässigt otadliga kyrkan som levererar. Jag tror många känner igen bilden som tecknas.

    Det närmast lustfyllda sågandet står TD Ann Heberlein för:

    https://ledarsidorna.se/2017/11/hycklarna-i-svenska-kyrkan/

    Lars Jensen

    SvaraRadera
  12. Inte bara bloggare utan även kommentatorer känner igen det. Känslor och tvivel som angriper en. Man bestämmer sig för att inte publicera något mer. Men så händer något som gör att man inte kan tiga för då är man den lilla lort som Astrid Lindgren sa. Och så tar man tag i det igen. Tänk om alla tystnade? Vilket förskräckligt samhälle vi skulle få det. När du vaknade hade du fattat ett annat beslut. Du kör som vanligt tills vidare.

    Och det var bra. Det är vi tacksamma för.

    Tack Dag för ditt jobb. Även om det känns trist ibland så brukar det lätta efter ett tag. Jag vet för jag har tänkt sätta punkt många gånger men så har något hänt som gjort att jag tycker att man inte får tystna eftersom man sviker så många då. Läste just om en äldre dam som riskerar att bli hemlös. En kvinna som jobbat i 53 år och dessutom haft barn att ta hand om. Hon har tre månaders skuld för hyran. Det är förskräckligt vad vi gör med våra landsmän. Hon skrev till statsmissinen i Malmö.

    Demokratia

    SvaraRadera
  13. http://www.skanestadsmission.se/det-kom-ett-brev-fran-monica-69-ar-jobbat-i-53-ar-snart-hemlos/

    ttps://www.document.no/2017/11/10/monica-jeg-har-jobbet-i-53-ar-snart-blir-jeg-kastet-pa-gata/

    SvaraRadera
  14. Tråkigt med F. Joachims allt för tidiga bortgång. Tänker på hans familj och vänner. Må han vila i frid och uppstå i härlighet!
    F Pierre

    SvaraRadera