Domkapitlet i Strängnäs och mer än så!

Jag läste protokollet från Strängnäs domkapitel för att följa ett tillsynsärende mot en pensionerad präst, som begravt en icke-medlem. Kyrkoherden på plats sa nej "i respekt för den avlidnes beslut" medan den pensionerade prästen sa ja och såg detta "som ett uttryck för pastoral omsorg". Det blev en skriftlig erinran för domkapitlet fann att prästen inte bevisat sin förman, kyrkoherden, skyldig lydnad och villigt efterkommit vad hon blivit ålagt". Som pensionär skulle alltså kyrkoherden bli min förman om en familj ber mig ha begravningsgudstjänst? Så har jag aldrig tänkt saken. Kyrkoherden är född året efter det den pensionerade prästen prästvigdes. Prästen har tjänstgjort i församlingen. Kyrkoherden kanske skulle litat på hans pastorala omdöme?

Jag läste protokollets andra paragrafer också och häpnade. Det handlar om behörighet och yttrande för tjänster. Domkapitlet har kriterierna "mycket lämplig" och "lämplig" för tjänsten. Ibland används formuleringen "kan komma ifråga", förstår jag. Är man omöjlig heter det att man "inte motsvarar sökprofilen".  Vi tar yttrandena - och jag anonymiserar namnen: "JA är en erfaren och ansvarskännande församlingspräst som vill utvecklas och utveckla. DK är öppen, strukturerad, stabil och lyhörd .... längtar han nu att verka i en församling." Eller AB som "är strukturerad och samtidigt entusiastisk engagerad", BMM som "är en ofta anlitad förrättningspräst ... relationsskapande och strukturerad". HS har "bred erfarenhet" och han "har hög arbetskapacitet och är prestigelös." Nu kommer ett något längre sammanhållet citat: "NL har en önskan att få inrikta sig på vuxenarbete och utveckla sin teologiska kompetens. Hon beskrivs som rak, ärlig och engagerad. KM har erfarenhet från andra kyrkliga traditioner. Hon är en ödmjuk och tålmodig person som är pedagogiskt erfaren."

Ingenting av detta - allra minst spådomarna om framtid - kan domkapitlet veta. Makten över yttrandena sitter hos en blomsterspråkande byråkrat, som styrs av sin erfarenhet eller av sina antipatier eller av sina sympatier eller av sina förutfattade mening, man kan inte riktigt veta. Men det kan alltså inte domkapitlets ledamöter heller. Och vad får det kyrkoråd som ska anställa ny präst egentligen för hjälp. Vad innebär "andra kyrkliga traditioner" om inte att hon kommer från någon frikyrka? Och vad har de sökande för formella meriter, sådant som finns på papper, och dokumenterade erfarenhetet? Protokollet återger ingenting av detta.

Vad skrev man på blomstrande språk om den kyrkoherde som domkapitlet konstaterar att det inte finns några hinder att säga upp?

Vi lever i ett land där det på papperet sägs att befordringskriterier är skicklighet och förtjänst. Hur kan det komma sig att jag i min rigiditet tror att detta grundlagsfästa ersatts av ett annat kriterium: den välsmorda truten och de välsvarvade fraserna?

Nu återstår bara att vänta på protokollet från Västerås domkapitel efter omdopet. Laila Bagge Wahlgren berättade på sin blogg att sonen Liam är döpt en gång i USA men nu döptes han i Svenska kyrkan. Mamman hade frågat Liam om han vill det. Det ville han. http://blogg.mama.nu/lailas-blogg/2012/06/07/planera-ett-dop/ På Lailas blogg kan man se bilder från dopet. Aftonbladet återger att detta var Liams första svenska dop.
Komminister Mats Nyholm från Västerås, omdöparen, vederdöparen, blir förstås ett tillsynsärende för domkapitlet efter detta. Och domkapitelsprotokollet blir intressant läsning.
Det var tydligen allmänt bekant att Liam var döpt och kunde alltså inte döpas konditionellt. Detta är ett regelrätt omdop. Mamman har själv berättat att sonen är döpt i USA.
Präster som praktiserar omdop i Svenska kyrkan avkragas väl? Är det kontraktsprosten Alsterlund som för frågan till domkapitlet eller har biskopen själv läst Aftonbladet?