Midsommarafton var jag för upptagen för att ge mig hän åt Sveriges malligaste morgontidning och den "Dagens debatt" som möjligtvis är "Dagens" men sällan eller aldrig debatt utan ukaser ovanifrån. Själv satt jag förstås på midsommarafton med ett batteri brännvinsflaskor framför mig samt hoar av öl. Olämpliga sånger sjöng jag nog också. Kristen opinions idoga medarbetare fick sin midsommarafton förstörd och Sofia Lilly Jönsson på Fjärde väggen nödgades använda en god del av midsommaraftonen till att på sin blogg reflektera över vad hon läst. Ovetande och gladlynt dröjde det till Misommardagens kväll - inte afton! - innan jag läste och skrattade gott.
Det lustiga var både infallsvinkel och ärende men också vilka undertecknarna av aktstycket var. Eva Brunne, Anne-Louise Eriksson, Elisabeth Gerle, Anna Karin Hammar och Antje Jackelén. Poängen var att vi måste visa respekt för rätten att vara annorlunda. Fint folk hade undertecknat Två biskopar, en forskningschef, en adjungerad professor och en som bara var teologie doktor. Prästvigda var undertecknarna. Poängen var att försvara omskärelse av pojkar. Kristen opinion misstänker också att den kyrkliga överheten vill misstänkliggöra ifrågasättarna. Undertecknarna presenteras som "representanter för Svenska kyrkan" - hur då? Mer än vilka andra? Är vi inte 7 miljoner medlemmar?
Nå, jag satt där med mitt batteri av flaskor och mina hoar och hyllade "en slags svenskhet". De skrev så: "Det är midsommar och vi hyllar en slags svenskhet." Betyder det att danskarna vid samma tillfälle på Sankt Hans aften hyllade "en slags danskhet"? Det kanske den tyska biskopen och de två skåningarna bland undertecknarna kunde fundera över?
Det lustiga fortsatte. Annika Borg var snabb med att påpeka att Brunne utan jäv i domkapitlet hanterat en anmälan av Hammar mot just Borg - och frågan gällde omskärelse av pojkar. Jag säger inte att rättsosäkerheten är lustig - men underhållningsvärde har det när systemen spricker upp inför en häpen allmoge. Sofia Lilly Jönssons kärnfulla konstaterande att hon som nybliven gudstjänstfirare "fann kyrkan ockuperad av en intellektuell kortslutning och historielöshet i kombination" kan man tugga på en stund.
Carl Gustaf Olofsson läste jag också. Han vill att jag ska kvalificera tro respektive otro. Själv har han en existentiell tro. Hans tro får en "frälsande" kvalitet: "När den existentiella tron har utvecklats till att medvetet bejaka synen att kärlek och förnuft kan utvecklas till bärande och gränsöverskridande krafter såväl i det egna livet som i varje människas liv är den identisk med den frälsande tron". Tja, vad ger ni mig för det? Tron tror på tron. Det är det hela. De har det nog inte för lustigt hos Humanisterna, fattar jag.
Jag tror på Jesus och det är den tro som den olofssonska familjen hade och som han på samma gång gör upp med, tar avstånd från och försöker hantera. Fides qua är vad han behåller. Tron som tror. Men frågan gäller Fides quae - vad den tror eller vem den tror på.
Så roligt det är med kristen tro som befriar mig från självupptagenhetens navelskåderi (människan som incurvatus in se, inkräkt i sig själv) så att jag får se den Osynlige och se Guds verk i denna värld. Men egentligen - så trist med det som produceras av det fina folket och hamnar i landets malligaste morgontidning när så många borde lockas in i det trons sammanhang som bygger - bygger upp. Det sammanhanget är också en intellektuell gemenskap - vi får stå samman med dem som tänkt och tänker. Så ska nog en gudstjänstfirande församling uppfattas vara - till dess motsatsen bevisats. I den gemenskapen är ingen utlänning eller ens invandrare, ingen jude eller grek, ingen man och kvinna - och omskärelsen som gällde pojkar är nu dopet - som gäller alla och lika.
Jaja. Vi har läst Galaterbrevet. Vi är fria och fria från att behöva bry oss om ukaserna ovanifrån. Vi kan fortsätta samtala med varandra, helt enkelt, och sedan förstå när vi inte behöver samtala mer.
"incurvatus in se" betyder "inkräkt i sig själv" – strålande nyöversättning!
SvaraRaderaAtt Annika Borg måste jagas med alla medel, beror naturligtvis på att hon är en avfälling. Hon skulle kunna tillhöra klubben, men i stället har hon åsikter (om än inte i omskärelsefrågan) som hör hemma hos 'de andra', och är fräck nog att inte bara framföra dem, utan också utpeka det dolda nätverket. Med sådana gör makthavare processen kort.
Vad Tyrckfelsnisse kan komma på...
RaderaSekulära regler gäller i vårt land. Dessutom har större delen av vår befolkning anknytning till Svenska Kyrkan.
SvaraRaderaDen sekulära uppfattningen att vi inte skall lägga oss i människans sexuella prefferenser är helt i sin ordning. Alltså sekulärt är det helt i sin ordning och man skall låta bli att dissa. Kyrkan har svårt att hålla sig till sin bibel - helst omtolkar man i sekulär riktning. Många biskopar är väl jäviga på den punkten.
Men vad är det som gör att Svenska Kyrkan förändrar-förvränger sin uppfattning om vad GT anser i frågan?
Fokus på Fikus passaR INTE IN I BILDEN.
Det är väl fullkomligt glasklart att ateisterna valt förbud mot omskärelse som en fråga att driva av strategiska skäl. Man behöver inte anstränga sig särskilt mycket för att måla upp en nidbild; den sekulariserade mannen på gatan fyller snabbt i bilden av 'religiösa' som barbariska och misstänkt perversa. Vare sig man lyckas driva fram ett förbud eller inte vinner man säkert propagandapoäng. Att Borg, som jag tror annars är bildad och begåvad, lät sig luras in i den leken var bedrövligt. Även om någon skulle tycka (jag har svårt att tro att Borg gör det) att judisk trosutövning inte behöver ges samma frihet och respekt som vår, borde man om inte annat av ren självbevarelsedrift inse att den agenda som börjar med trakasserier mot judar och muslimer snart fortsätter med trakasserier mot kristna (förbud mot barndop? mot att ge barn icke religiöst neutrala namn? mot klockringning? . . .).
SvaraRaderaSå om man ser debattartikelns grundärende som att rida spärr mot omskärelseförbudsivrarna är det så rätt det kan vara. Jag själv (snäll som jag är) välkomnar att man vill göra en god insats. Svagheten, som även "Fjärde väggen" pekar på, är att ärendet lindas in i girlander av innesnack och inneattityder och inneåsikter. Resultatet blir att man öppnar en väldigt bred front för allehanda motståndares eldgivning. Och i mindre engagerade iakttagares ögon eventuellt en viss nedsolkning av en god sak.
Ovanstående kommentar (den kl 18:57) var det jag som skrev. Det var inte meningen att vara "unknown".
SvaraRadera"Carl Gustaf Olofsson läste jag också......" Omedelbart efter den passus du citerar från ”Kapitel 6. Existentiell tro” sammanfattas trosanalysen:
SvaraRadera"Den genomförda analysen formar en tydlig bild som säger att det inte är den teistisk-metafysiska tron utan vad som här kallas den existentiella tron som möjliggör en livsprocess som handlar om ‘hjärtats öppnande’. Den visar också att det är den existentiella otron som utgör grunden för en livsprocess som leder till ‘hjärtats förhärdelse’. Den teistisk-metafysiska otron framstår som i det närmaste betydelselös för denna tragiska livsprocess."
Antydan till seriösa argument mot de slutsatser som sammanfattas i detta stycke hade varit klädsamt i stället för raljant nedlåtenhet. Dessutom tycker jag att du grovt trivialiserar detta med ”fides qua” och ”fides quae”.
Eftersom jag inser att min person och det jag står för håller på att tona bort i din värld så har jag tagit tillfället i akt att skriva en lite mer mångordig text på "Gustafs videoblogg" innan tystnaden åter lägrar sig. Rubriken är "Konsten att trivialisera. Kommentar till ny blogg av Dag Sandahl"