fredag 26 januari 2018

Halland

Sverige köpte Halland. Allt det andra som var före detta Danmark har vi snott. Krigsbyte. Men Halland är hederligt köpt och betalt. Från Halland kommer väl fortfarande potatisen som förvandlas till chips för att ange en fördel med köpet. Three Hearts är en annan. Per Gessle en tredje? Och så bor där en uppsättning trevligt folk. Inflyttat naturligtvis. Från Sverige. Några trevliga hallänningar har dessutom flyttat från Halland. Jag vet inte vad det säger, men något säger det.

Från begåvade inlägg i kyrkostyrelsen kan inget återges. Det är liksom förtroligt där. Ja, vad ska det annars kallas? Sekret? Så mycket bättre blir det då när man i Hallands Nyheter får en inblick i centerns Ulla Rickardssons tankevärld. Hon prisar den nya kyrkohandboken. Hon skriver inte rent ut att den är en Guds egen gåva till Svenska kyrkan, men i sak framstår förhållandet så.

Nu fanns det ju en uppsättning reservationer. Rickardsson påpekade att jag skrivit de flesta. Jag svarade i Hallands Nyheter att jag skrivit under, men att de flesta hade Berth Löndahl som upphovsman. Rickardsson i Hallands Nyheter 23 jan ger besked: "En grundläggande kunskap är ju att de dokument man skriver under får man ta ansvar för, vem som än skrivit dem."

Nu var inte detta vad min upplysning avsåg. Jag ville värja mig genom att återge vad som sagts i kyrkomötet om en administrativ miss och jag ville inte ha allt erkännande för dessa värdefulla texter, som Berth Löndahl skrivit. Då tror stackars Rickardsson att jag, den i sammanhanget blygsamme och sanningsenlige, försöker smita från ett ansvar. Alls icke. Jag kan stå för mina underskrifter och jag kan stå för att jag räddade utskottsordförande och sekreterare genom att skriva på. Men jag fattar också hur Rickardssson tänker. Fel, nämligen! Nämnde jag att hon hör till Centerpartiet? Hon tror tydligen inte att man kan hävda en mening som avviker från hennes, eller? Och hon tänker oanständigt, som skulle jag smita ifrån ansvar (politikerhållning) när jag vill att rätt ska vara rätt (vetenskaplig hållning, fotnoter och allt det där).

Jag frågar om man får avvika från Rickardssons hållning för hon ger sig på en i debatten flitig kyrkomusiker och ställer frågan:"Hur kan man vara så negativ som Gustav Natt och Dag?" Svaret är väl rätt enkelt. Därför att man läst på. Vad ska man annars tänka? Har kyrkomusikern dolskt suttit och odlat negativism för skojs skull för att sedan ta till "en massa överord och osanningar"? Hon skriver så, Rickardsson, som uppenbarligen är så pass centerpartistisk att hon ska ha med ett c också i sitt efternamn.

Hur har hon skaffat sig kunskap? "Jag har suttit och lyssnat på våra biskopar, de är långt ifrån negativa." Nu borde ni förstå. Men Gustav får det hett om öronen: "Du underkänner församlingars yttrande." Får han inte det? Vet "församlingarna" mer än Gustav om själva beslutsprocessen, kritiken mot den, härvorna i den och det kyrkomusikaliska debaclet? Remissarbete i Svenska kyrkan är vanligtvis detta, att två personer av det lokala kyrkrådet får i uppgift att kryssa sig igenom formuläret och så säger kyrkorådet att det är bra så.

"Det firas fantastiska gudstjänster i våra kyrkor." Rickardsson vet att ge besked. Men hur vet hon det och vad betyder omdömet "fantastiska"? Hon tar i så hon nästan spricker och då finns det skäl att se upp. Det firas en uppsättning usla gudstjänster i Svenska kyrkan också. Vets inte det?

"Svenska kyrkan måste tolka det kristna budskapet i vår tid." Så vilka är då de nya tolkningarna/omtolkningarna? Det har aldrig sagts. Tvärtom har det sagts att det nya egentligen är det gamla i ny dress, inte i ny tolkning. Nu är det nog Rickardsson som behöver konkretisera sig. Vi ska be till Gud vår moder, är detta det nya och en nytolkning? Varför skulle kyrkohandboken då inte upp som en lärofråga med beslut i den ordning som gäller för omtolkning av läran?

"Gudstjänst ska firas på folkspråket och förstås av nya generationer." Här dyker reformationstidens insikt upp. Det betyder att Rickardsson i runda slängar är 500 år efter sin tid! Nämnde jag Centerpartiet i sammanhanget, en säregen kombination av 1500-tal och postmodernism kan man tänka. Vad betyder för den delen att gudstjänsten ska förstås? Av vem? Omedelbart eller av en som i stort firat gudstjänst hela livet och likväl på söndagen kan uppfatta nytt att förstå? Och vad med gudstjänster jag inte förstår – är de i egentlig mening klandervärda eller talar de till mig ändå? Jag menar koptisk morgonmässa i öknen kl 4 på morgonen och svinkallt med ord jag inte förstår.

"Detta är den 8:e kyrkohandboken i ordningen, det visar ju att översyn och revision behöver ske i alla tider." Åtta böcker på 500 år varav en totalt misslyckad, den år 1811. Men logiken i resonemanget? Att det har förändrats i historien, på vilket sätt säger det att revisionen behöver ske i alla tider och främst nu? Men säg att det behövs och förnyelsetakten är i snitt 62 år. 1986 år + 62 visar rent matematiskt ett behov av ny kyrkohandbok år 2048. Vi var 30 år för tidigt ute, eller?

Nu gick det snabbare att ersätta 1942 års handbok och skillnaden mellan då och nu var att önskemålet om förändringar var tydligare då och kompetensen uppenbarligen bättre. Det var 44 år mellan kyrkohandböckerna. Med den takten hade vi fått en ny kyrkohandbok år 2030. Så vilket var motivet nu? Själva behovet av en mindre gudlig handbok, en som är avpassade efter en medlemsmajoritets behov av MTD-religion? Jag antar det. Så då kan jag bara konstatera vad vi alla vet: Det är rätt att göra uppror! Det finns många jag inte tänker låta mig kommenderas av. Så var också min förste kyrkoherde tidigare stiftsadjunkt hos Yngve Brilioth. Jag vet vad Svenska kyrkan rätteligen har att förvalta.


58 kommentarer:

  1. Bloggardag! Sverige har inte "snott" Skåne och Blekinge! Sverige har befriat dessa områden från det kungadöme som bl a brände kyrkor, skövlade och stal, t ex i Småland.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Befriat?!

      Jojo, smaken är som baken - olik - och det är ju alltid segraren som skriver historien. Dags ärlighet är befriande (!) och personligen hade jag hellre varit danska.

      Radera
    2. Varför finns det ingen befrielserörelse inom de ockuperade områdena? Har snapphanarna helt dött ut. Vore jag skåning eller bleking eller hallänning nog ville jag hellre ha Köpenhamn som huvudstad och Margrethe II som statsöverhuvud! SRK

      Radera
    3. Danskarna kan nog tänkas ta emot Skåneland, under förutsättning att Malmö och större delen av Köpenhamn omges med elstängsel och bildar en isolerad enklav likt Gaza.

      Sverigebilden:

      https://jyllands-posten.dk/debat/blogs/mortenjensen/ECE10151601/den-sande-historie-om-sverige/

      Boende på Limhamn

      Radera
    4. SRK, jag tvivlar på att Danmark vill ha tillbaka det sydsvenska afro-arabiska kalifatet?
      Antony

      Radera
    5. Nåja, brände och brände. Ronneby blodbad torde vara känt, där både kvinnor och barn fick stryka med för Erik XIV:s legoknektar (oftast importerade) för att inte tala om "hjältekonungens" bränning av Vä, m.m.
      Samma kålsupare!
      Skönt att de tiderna är förbi.
      Pelle S. (hallänning f.d.smålänning)

      Radera
  2. Halland, ja. När Carl Axel Petri, vars bortgång uppmärksammats här på bloggen, skulle forma en ny kammarrätt i Jönköping, var det fråga om vilka områden som skulle föras dit. Han föreslog då att han, utöver vad som redan var bestämt, också skulle få Halland på 30 år.

    SvaraRadera
  3. Halland är också ett av de sista fästena för högkyrkligheten!

    -Det nämner inte den blygsamme och sanningsenlige i sin kommentar. Men så ingår ju det vackra landskapet, vilket dock inte - som mitt eget - kallas "Sveriges trädgård". Den benämningen har vi ensamrätt på i Blekinge, där högkyrkligheten i dag, såvitt bekant är, kan räknas på handens ena fingrar, om dessa skall beskriva antalet prästvigda som omfattar högkyrkligheten. Nu sätter jag inte detta på pränt i något slags aversion mot dem, som omfattar den blygsamme skribentens och, exempelvis, signaturen HH:s teologiska hemvist. Jag konstaterar bara faktum.

    Verkligheten tränger sig alltså på. 1993 var tryckåret för den sanningsenliges bok, "Kyrklig splittring" - ett förvisso gediget arbete med syftet att påvisa vilka splittrarna var, fastän de i själva verket inte var splittrarna.

    Boken är en berömvärd prestation av författaren. Men mindre berömvärd beskrivning av verklighetens splittrare. För övrigt har jag inte sett någon kyrklig splittring i Blekinge.
    Finns den i Halland?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Giriga politikers obegränsade inflytande över kyrkstyret är ett djävulens och ondskans verk. /John

      Radera
    2. Nej, det kan han absolut inte. När det kommer till definitioner och innehållsförståelse brukar herr Dike tystna helt. Fråga honom i stället om tuttinnornas välsignande (p)åverkan. /John

      Radera
  4. Bengt Olof, kan Du definiera högkyrklighet så vi vet vad Du räknar?

    SvaraRadera
  5. BOD,

    Konstaterar bara faktum?

    Ja tänk om det vore sanning och om du sedan funderade över eventuella orsaker till detta faktum. Kan det vara samma anledning som till att det inte finns en enda apologet i någon "högre" ställning inom SVeK?

    Alltså ett medvetet agerande från er sk "folkvalda". Folkvalda? En stor del utsedda av sekulära partier andra som liksom du mer eller mindre myglat dig till en position inom POSK där du stoltserar med att bl.a motarbeta deras program för att just förhindra det absurda i att rent sekulära grupperingar kan utse tom uttalade ateister i sk "förtroendeposter" inom såväl KS som KM.

    Att du tycker det är rätt ja det visar mest hur en politruk resonerar och vilka hans drivkrafter är.

    //HH

    SvaraRadera
  6. Har svårt att förstå hur BOD:s utläggning knyter an till det skrivna i dagens blogg...
    Arg kyrkomedlem

    SvaraRadera
  7. Arg kyrkomedlem,

    han nämner ju Halland och Halland nämndes onekligen i inlägget. Att sedan BOD inte ser någon kyrklig splittring i Blekinge - det gör han väl ingenstans? Det oavsett om det handlar om häxor eller bara "kättare". Ja det skulle möjligen vara om han försöker förstå vad kyrkfolket menar och tycker men dessa träffar han ju sällan i de sammanträdesrum där han tror sig representera en Kristi Kyrka men hittills mest lyckats med konstverket att nedlägga verksamheter som skulle kunnat beivra sekularisering och allmän gnostisism.

    Han tycker väl att han är duktig därvidlag som sparar ett antal miljoner men har ingen tanke på att spara där miljonerna verkligen förslösas . Dvs om man vill främja en Kristi Kyrka på jorden. Årliga utlägg på ca en kvarts miljard bara i helt sekulära KM där varje KM bara driver SVeK än närmare kollaps ,än närmare ren sekularisering styrd som det är avsekulärapartiersomtomharmageattsättainrena ateister i KM.

    Nå, nu märks inte skillnaden så mycket då majoriteten knappt kan räknas som kristna ens om de av politruker utsetts till biskopar och som påpekats tidigare -ingen apologet i ngn som helst beslutande befattning tillåts inom SVeK.

    //HH

    //HH

    SvaraRadera
  8. Som alla ser: provokatören BOD gav upp redan i förmiddags. Förmår inte ens förklara ett enkelt begrepp som högkyrklighet. /Berit

    SvaraRadera
  9. Rickardsson verkar inte ha insett att 8% av församlingarna var positiva till det första handboksförslaget. Så den som i samma anda och med samma argument kritiserar förslaget gör det i gemenskap med församlingarna, inte i på andra sidan barrikaden.
    "Högsta möjliga kvalitet" har dragit ett löje över Antje Jackelén för hela nya handbokens livstid.

    Jag undrar f.ö. hur Rickardsson ställde sig till idéförslagen till nytt partiprogram för C när det föreslogs att legalisera polygami?
    Var hon negativ till det nya förslaget?

    SvaraRadera
  10. Ack, ja. Jag gitter knappt kommentera den nya förfärliga kyrkohandboken något mer...

    Ni behöver bara bläddra bland tidigare inlägg hos BloggarDag, samt vissa av kommentarerna, så ser ni hur han, jag och några andra dryper av kritik mot den kätterska handboken.
    Jag kan dock tillföra ytterligare ett perspektiv: varje (lärotrogen) gudstjänst i Svenska kyrkan inleds i "(Guds; [med SEMIKOLON i så fall]) Faderns och Sonens och den Helige Andes namn". Detta markerar förstås att det är en kristen gudstjänst som firas, men också att gudstjänsten som firas i Herrens namn TILLÄGNAS Honom. Ur "neutralt" perspektiv syftar gudstjänst till att interagera med och försöka påverka till sin fördel det eller de gudaväsen som respektive religion bekänner. Ur kristet perspektiv stämmer det också, även om man nog inte skulle uttrycka sig så; vi traditionella kristna skulle nog säga högtidlighålla och helighålla Herren, vår Gud, och få del i Hans nådemedel, försoningen och återlösningen, för att till sist (efter den jordiska döden och Herrens återkomst) få vara med Gud till evig tid. Eller något sådant...

    Min poäng är i vart fall att gudstjänsten tillägnas gudomen. Det är alltså inte vi arma syndare som äro i fokus, utan vår Gud som vi "interagerar med".
    Hur kan man vilja tillägna självaste Herren, vår Gud, en icke-högtidlig gudstjänst som DESSUTOM är lärofientlig? Vi hånar Honom genom att sätta oss själva i fokus (antropocentrism) och tycker oss vara förmer än den kristna trostraditionen och trosläran.
    Vi kommer att tilltala Honom fel; Gud skall inte vara Herre och Konung och definitivt inte "han" (nähä, vad är han då? Skall vi följa Bibeln så noga att vi I LITURGIN måste säga bägare och inte kalk, måste vi väl följa Bibeln också i fråga om gudsbegrepp?), vi kommer att tvingas säga den heliga (och inte Helige) Anden, och, ja, ni vet, se tidigare inlägg, som sagt. Anden måste i kristen tro vara en "han", snarare än en "den" som han är i den vetenskapligt korrekta Bibel 2000, eftersom Anden som Hjälparen benämns "han" och dessutom är en person i treenigheten. En person är inte en "den", och den nicæno-konstantinopolitanska trosbekännelsen är tydlig: "Den Helige Ande, Herren och livgivaren".

    MTD-religion, absolut, det tror jag är korrekt (tyvärr). Men jag tror också att den immanens som jag skrev om i kommentaren 8 januari 15:57 och 19:36 (http://www.bloggardag.blogspot.se/2018/01/hjartinfarktstimulantia.html) har oproportionerligt stort inflytande. Se även 23 januari 14:46 (http://www.bloggardag.blogspot.se/2018/01/rapplinge-bo_22.html). Men visst, förvisso, det ena utesluter inte det andra. Dessutom är det kanske snarare så att folk i gemen låter ett avkristnat immanent "något större" (det vi "normala" kristna menar som Gud) komma till uttryck i MTD-religion. Eller vad säger ni som har orkat läsa ända hit?

    Ung präststuderande (bra, nu har jag signatur!)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även utan signatur känns en stil relativt lätt igen, i varje fall om textproven är större. Men bra att signatur nu finns.

      Och svaret på din avslutande fråga blir givetvis - jovisst! /smun

      Radera
    2. Källa till påståendet att den Helige Ande som Hjälparen är en "han": Joh 14:26 (syns bäst i Bibel 2000). Ur vetenskapligt språkligt perspektiv är Anden en ande, vilken som helst, och benämns därför "den". Men i kristendomen är han en "han" och behöver därför benämnas "den Helige Ande" i gudstjänsten. Båda varianterna är för övrigt möjliga i Nya Testamentets originalspråk grekiska.

      Om jag var lite otydlig vill jag förtydliga att det för mig är självklart att Gud är Herre, Fader och Konung. Han är NOG också en "han" som den Heliga Skrift ju faktiskt säger.

      Ung präststuderande

      Radera
    3. Nu förhastade jag mig; jag skulle säga att Gud är en "han", och definitivt inte en "hon". Inte en "hen" heller, för den delen. Om någon undrar över detta går det bra att läsa Skriften.

      Ung präststuderande

      Radera
    4. Ung präststuderande - I Din generations ögon är jag sannolikt en gammal stofil, men - Ditt inlägg fyller mig med hopp! Jag har dessutom - för mer än femtio år sedan - lämnat SvK där min (sedan länge avlidne) far var präst. Samtidigt blir jag tveksam inför en del av det Du skriver. T.ex.: "Anden" är i Gamla Testamentet femininum (på hebreiska: ruach) och i Nya Testamentet neutrum (på grekiska: pneuma); vad spelar det då för roll att Anden är maskulinum på latin? I min kyrkas - och i den latinska kyrkans - liturgi säger man "I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn", utan att skjuta in "Guds" som ju riskerar att förknippas med Fadern ensam. Jag betvivlar inte att den nya kyrkohandboken är kättersk, men - fortsätt och fördjupa gärna Dina studier så att Du ännu bättre förstår hur och varför! En gammal man ber om Din förståelse för detta mästrande!/Paul

      Radera
    5. Varför vill ni protestanter förleda den unge studenten att tro på något han aldrig kan bli. Hur tror ni att han kan bli en luthersk "präst" i ett postkristet MTD-samfund som saknar apostolisk succession? Det är antingen naivt eller elakt att förleda unga män att tjäna i det nygnostiska samfundet, vars gudom heter Mammon!
      Antony

      Radera
    6. Jag skulle vilja påstå att det finns en balansgång här. Gud är Fader, Son och Helig Ande. Men människan är skapad till Guds avbild, till man OCH kvinna.

      den Lea

      Radera
    7. Till ung präststuderande: släng inte bort ditt dyrbara liv på en så meningslös uppgift som arbete för svenska "kyrkan". Du kan med stor sannolikhet inte räkna med att på långa när ha arbete och försörjning ditt arbetsliv ut. "Medlemmarna" försvinner f n med en hastighet av 200.000 per år (inkl avlidna). Om högst 25 år finns därför bara ett fåtal kvar utöver de 25.000 "förtroendevalda" giriga parasiter som då kommer att slåss som gamar för att roffa åt sig de sista arvodena. I takt med minskningen blir behovet av anställda självfallet mindre och mindre. Det märks redan idag och kommer att märkas ännu mer framöver. Församlingar och stift kommer att slås samman eller helt upphöra med stora personalminskningar som följd.
      Bäste unge vän: Bluffen svenska “kyrkan” är sedan flera årtionden dokumenterat en av Sveriges absolut sämsta arbetsgivare med ett otal konflikter och personalutköp bakom sig. Gå inte in i denna häxkittel! Lär av andras misstag och bittert bortkastade arbetsliv! En del av dem möter du här på denna blogg. Använd i stället ditt dyrbara liv till något vettigt som du tycker om att göra och kan utvecklas i med glädje och framtidstro! Vänd definitivt ryggen åt falsariet svenska “kyrkan”!
      Livet är fullt av möjligheter! Ödsla inte bort dem! Använd dem! Må Gud välsigna din dyrbara framtid! /John

      Radera
    8. smun (Anonym) 26 januari 19:24:
      Trevligt att höra.

      Paul (Anonym) 26 januari 20:09:
      Det värmer mig att du fylls av hopp av mitt inlägg. Det sporrar min insikt att det är rätt väg att gå, apropå Antony och John som menar att jag bör göra annorlunda (se kommentar nedan).
      Vad gäller den Helige Ande skall jag säga att jag uppskattar responsen för att fundera vidare. Som biskop Bo Giertz skrev: "den kristna tron är så outtömligt rik och djup, att ingen enskild människa under sin livstid kan fatta den fullt och helt" (Giertz, Bo, okänt utgivningsår. "Grunden. En bok för konfirmander om salighetens grund, medel och ordning", SvK:s diakonistyrelses bokförlag, nuvarande Verbum, 15:e uppl. 152:a tusendet, sid. 110).
      Men likväl skulle jag nog säga att en ande, vilken som helst, är vad som språkligt sett (grammatiskt) är femininum, neutrum eller dylikt, och att detta styr Bibel 2000 i översättningen, medan den kristna treenighetsläran gör gällande att Anden som person ingår i treenigheten, varpå han/hon/den inte är en ande, vilken som helst, som exegeterna menar att Anden är i de bibliska texterna, utan Guds gode Ande. Jag hade en lärare i gammaltestamentlig exegetik som sade just detta, att man måste skilja på de grammatiska formerna av olika ord och trosläran som byggs ovanpå.
      Men min text till trots är jag öppen för att ändra mig om det vore befogat. Jag är dock inte intresserad av att bejaka liberalteologi och MTD-idéer.
      Vad gäller "Faderns och Sonens och den Helige Andes namn" håller jag helt med dig. Skall man sätta "Gud" framför uttrycket måste detta kombineras med kommatecken, i stil med "I Guds, Faderns och Sonens och den Helige Andes, namn" eller med semikolon efter "Guds". Frågan är hur man uttalsmässigt får till det.
      Tack, jag ämnar fortsätta mina studier och uppskattar ditt mästrande.

      Jag kommenterar Antony, den Lea och John i kommentar här nedanför.

      Ung präststuderande

      Radera
    9. Antony (Anonym) 26 januari 22:03:
      Jag har kommenterat som "Anonym 27 januari 22:59" här: http://www.bloggardag.blogspot.se/2018/01/hort-om-hitler-forut.html och kan tillägga följande: "Samtidigt [som det du skriver] finns den 'riktiga' (traditionella) teologin någonstans där bakom; det handlar 'bara' om att få präster och kyrkliga makthavare att inse tjusningen och sanningen i den teologin och bejaka detta, vilket tyvärr tycks svårt. /.../ Dessutom behövs det rättroende präster i Svenska kyrkan" (Anonym 23 november 2017 17:04, http://www.bloggardag.blogspot.se/2017/11/heresier.html). Men jag skall väl inte påstå att jag är rättroende; det får Herren avgöra.

      den Lea 26 januari 22:53:
      Absolut, jag instämmer.

      John (Anonym) 27 januari 01:23:
      Ja, vad skall jag säga? Det ligger mycket i det du skriver, och det är något att fundera över. Samtidigt finns den "riktiga" (traditionella) teologin någonstans där bakom; det handlar "bara" om att få präster och kyrkliga makthavare att inse tjusningen och sanningen i den teologin och bejaka detta, vilket tyvärr tycks svårt. Men jag tror mig vara kallad av Herren att verka för Hans folk och kyrka och jag vill tro att Herren ingriper i världen; Han måste kunna vända Svenska kyrkan rätt igen. Utsikterna är sannerligen dåliga, och kanske tar jag på mig ett ok jag inte borde, precis som du tycks mena.
      Men jag vet inte riktigt vad jag annars skulle göra. Dessutom må vi betänka att det finns en (kyrklig) värld utanför denna blogg där ALLT minsann inte är så dystert som man får intrycket av ibland när denna blogg och dess kommentarer läses. Dessutom må vi kunna fästa oss vid att tron på Gud och Hans förbarmande är centralt. Skulle vi tappa tron vore läget annorlunda. Men då behövde vi inte fundera över dessa frågor, ty då funnes ju ingen Gud att tjäna rätt (eller fel).
      Dessutom uppskattar jag att fira gudstjänst och ägna mig åt kristenliv med medkristna. Men tack för uppmaning och välönskan. Gud signe er alla! Jag får fundera vidare. Men inte just nu; tiden rusar när man skriver alltför långa kommentarer, och nu måste jag i säng så jag orkar upp till högmässan. (Så väl att kyrkan ligger rätt nära där jag bor.)

      Vaka över oss, Herre, himmelske Fader, och bevara oss för allt ont, både till kropp och själ. Giv oss nåd att i denna natt tryggt vila under ditt beskärm. Och när omsider vår sista afton kommer, låt oss då få insomna i din frid, att vi må uppvakna till din härlighet.
      Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre.
      [Följt av Fader vår, "gamla", naturligtvis]
      Amen.

      Ung präststuderande

      Radera
  11. Man undrar stilla var Ulla R firat de fantastiska gudstjänsterna. Är det inom sitt pastorat och i så fall, har man använt handboksförslaget, så hon vet vad hon försvarar?

    SvaraRadera
  12. Det är ju många som har varit kritiska mot kyrkohandboken, men jag har inte hört att de kritiska till exempel anfört att det ska vara absolut förbjudet att fira annat än en fullständig högmässa, såvida inte det inte finns någon präst, att det inte är tillåtet att hålla på att mixtra med med gudstjänstordningen som gäller för dagen, strikt reglerat, regler för påskveckans gudstjänster (absolut förbud mot klockor och instrument på långfredagen osv). Genom att man får göra lite som man vill (även om det nu finns godtagbara varianter) innebär redan det ett förfall som gäller också med HB 1986.

    Om man sen väljer de rent heretiska varianterna som krav blir det ju ännu mer tydligt hur det står till.

    Jonas M

    SvaraRadera
  13. Det är inte bara i Svenska kyrkand det är allvarligt. Det är väldigt allvarligt i Sverige nu. Skarpt läge kanske man skulle säga.

    Bloggardag säger "Från begåvade inlägg i kyrkostyrelsen kan inget återges. Det är liksom förtroligt där. Ja, vad ska det annars kallas? Sekret?"

    Semidemokrati kanske. Det kallar kända Barbro Westerholms f d generaldirektör vid Socialstyrelsen och numera Riksdagledamot, son Johan Westerholm läget idag när folk skall tystas inför valet.

    Johan Westerholm, S, är ingen vek man. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund. Numera redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna. Därför låter det mycket illavarslande när han nu i dagens ledare skriver

    "Jag får redan nu tacka er läsare för den tid som varit, så länge jag har den möjligheten och så jag inte glömmer bort det. Ert stöd har varit lika ovärdeligt som nödvändigt."

    Att Sverige är mycket illa ute uppmärksammas i hela världen.

    https://ledarsidorna.se/2018/01/kronika-sverige-riskerar-att-utvecklas-till-en-semi-demokrati/

    http://katerinamagasin.se/systemkollaps-ar-strypt-yttrandefrihet-och-alla-manniskor-som-krossas/

    http://snaphanen.dk/2018/01/25/finsk-tv-vad-sjutton-hander-i-sverige/

    m flera med flera...

    SvaraRadera
  14. Märkligt? Har jag än en gång blivit censurerad, gällande mitt svar till den unge (man?) som studerar?!
    Antony

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, ingen censur men inget inlägg heller.

      Radera
    2. Bäste dr Sandahl jag ber, igen, ödmjukt om förlåtelse för min anklagelse. Det hade nog "hängt sig" någonstans?!
      Antony

      Radera
  15. Jag blir så trött av att läsa Dikes kommentarer. De är nämligen utan substans och fördjupningar. Ingen analys här inte - den demokratiska folkkyrkan är ju så bra och utan fläck. Varför har du inte ansträngt dig att försöka definiera högkyrklighet t ex. Svaret är nog tyvärr alltför uppenbart: du kan det inte!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Instämmer helt! Hög tid att vakna, moderator Sandahl! Berit

      Radera
    2. Perax,

      -Om Du blir trött av att läsa mina texter, finns ett enkelt sätt att förbli vaken: låt bli att läsa dem!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    3. Ett ännu bättre alternativ: Låt bli att skriva dem! Berit

      Radera
    4. Bästa alternativet!

      -Det bästa alternativet, Berit, är att Du struntar helt i dem!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  16. En annan om Dike. Han säger sig veta hur många högkyrkliga präster det finns i Blekinge. Alltså har han en dold definition om vad som utmärker dessa. Är de enl hans förmenande de högdragna, stela, ritualitiska prästerna? Det är tragiskt om Dike aldrig har stött på en folklig högkyrklighet som utmärks av gudstjänstglädje och stor delaktighet. Mässor där prästen inte är ”soloartist” utan många andra har ansvar för olika delar. Dyre BOD, det är hög tid att upptäcka dessa oaser medan de fortfarande finns. Innan den politiserade kyrkan har strypt dessa friska tillflöden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Högkyrkliga efterlyser definitioner på sin egen teologiska familj!

      -Jag kritiseras i ett par inlägg för att inte ha definierat högkyrklighet. Som om frågeställarna inte själva kan svara på detta. Som om fotbollsdomaren frågar utomstående om domarreglerna i hans arbete på planen.
      Frågan till mig är förstås föranledd av det faktum att den återstående högkyrkligheten ser sig själv som den ende bäraren och uttolkaren av Bibeln och apostlarnas texter.

      Skillnaden i bibelsynen mellan högkyrkligheten och Svenska kyrkans folkkyrkosyn finns ju också men skall inte uppförstoras.
      Den utan jämförelse största splittrande frågan är givetvis den om kvinnliga präster, vilken ju i sig också bottnar i den föregående.

      Kan den frågan övervinnas, dvs att kvinnor så småningom accepteras som präster, kommer termen högkyrklighet att både förlora sin laddning och sin splittrande karaktär.

      Jag nämnde i en kommentar häromdagen Dag Sandahls bok "Kyrklig splittring", där författaren alltså inte gärna ser sin och den övriga hörkyrklighetens roll i det han kallar splittring, en splittring som vid bokens tillkomst var mer synlig och även utgjorde ett faktiskt problem.

      I dag är problemet påtagligt reducerat - genom att det kommit att bli mer ett tidsproblem än ett reellt och verkligt för Svenska kyrkan.

      Exakt statistik saknas förstås (jag har exempelvis länge efterlyst missionsprovinsens siffror) över hur många som fortfarande håller fast vid att kvinnor inte skall få prästvigas. Men det är en krympande skara jämfört med antalet vid ovannämnda boks tillkomst.

      Det som också präglar högkyrkligheten är ett slags offer- och martyrskap. Dess företrädare känner sig utrensade, utfrysta, förföljda och ovälkomna. Förklaringen till detta är dock mer psykologisk och kollegial än sakligt och juridiskt grundad. Den bottnar delvis också i att företrädarnas självinsikt delvis saknas i den meningen att de vägrar se sin egen skuld i det som skulle kunna gå att lösa.

      Det finns mycket mer att tillägga. Låt det här också bli betonat, att ovanstående enkla översikt ingalunda bottnar i min personliga ovilja eller brist på respekt för den tro och övertygelse, som högkyrkligens bärare personifierar. Tvärtom är samvetet och övertygelsen centrala komponenter i såväl prästrollen som i varje enskild och tänkande persons vardag.

      Men vad som tyvärr ibland saknar i tillräcklig omfattning hos de högkyrkliga är realism och ödmjukhet. Även de lever ju i ett samhälle, där verkligheten på ett förkrossande sätt i denna den starkast splittrande frågan talar emot dem.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    2. Högkyrklig är alltså lika med alla som inte håller med Dig om vad som definierar en Kyrka…? Eller är man högkyrklig genom att vara MOT kvinnliga präster, abort, vigsel av samkönade och oandligt dravel från oomvända? Var befinner sig då gammalkyrkliga och lågkyrkliga? Var placerar Du laestadianer, Lutherska Bekännelsekyrkan, ELM-BV, Kyrkliga Förbundet osv…? Är alla dessa enligt Dig ”Högkyrkliga”…? Tycker Du att vi alla ska definiera oss själva, då Du genom en egen teoretisk definition har definierat Dig själv i Svenska Kyrkan/Folkkyrkan genom att hävda att trosbekännelsen läses, sålunda har Du Ditt på det torra…? Min definition av mig själv utgår ifrån det jag anser vara minimum av krav att ställa på mig själv och andra, och det är inte att vara EMOT det och detta, utan att vara FÖR att Guds Ord rent och klart förkunnas, och sakramenten förvaltas efter Kristi instiftelse. Är Du inte med på detta, då saknar Du och jag det ”GEM” som håller ihop oss, saknar ”GEM-enskap”, och då är det inte fruktbart att samtala vidare.

      Radera
    3. Jag saknar lyssnandet och ödmjukheten hos Dig, Christer!

      -Din ton är högljudd, Du ställer krav på människor, anser att vissa sådana skall uppfyllas i kyrkliga sammanhang, och Du dömer med svepande hand ut budskapet i vår svenska folkkyrka och Du går upp i semantiskt högt varvtal när Du ber mig detaljerat specificera skillnaderna mellan små inomkyrkliga rörelser i stället för att vidga perspektivet och se det som förenar kristenheten.

      Ditt inlägg synes vara resultatet av delvis ilska och temperament, där Du - som så många andra på denna spalt - per definition underkänner Svenska kyrkan.

      Attityden, Christer, är både vansklig och olämplig, särskilt för en präst. En sådan, förstår Du, bör hellre böja nacken inför andra och lyssna än att höja huvudet över dem och docera.

      I Din text skymtar jag också en arrogans mot dem, som inte delar Din åsikt och där trådarna också går fram till Svenska kyrkan.

      Men högt röstläge, ovilja att hålla öronen öppna och framförda eller outtalade, krav på medmänniskornas kyrkliga åsikter och antal gudstjänster samt upprepad kritik mot Svenska kyrkan, kan aldrig dölja verkligheten i denna kyrka: förankringen i Kristus och att kyrkan inga andra gudar har än Honom!

      Du viftar bort min återkommande hänvisning till Trosbekännelsen, som vore den lättviktig eller betydelselös. Men den kommentaren visar Din svaghet i argumentationen - och Dina medkritikers som likt malande kvarnar i på förhand digitalt inställda program underkänner vår folkkyrka.

      Höj därför blicken över nästippen, käre vän, och se perspektiven; vad nyttar detta slags anfall med ärtbössor mot vår riks. och folkkyrka, om kampen mot ondskan, sekulariseringen och mörkrets krafter skall vinnas?

      Är det via ärtbössan, tillika vänd mot Din - vad jag förmodar - egen kyrka, som Du gör en insats för Kristi kyrka? Är det sådan aktivitet Du vill ha som Ditt eftermäle?

      Jag hoppas att Du en dag, Christer, kommer till insikt om att Dina prästresurser kan användas på ett mycket bättre positivt och framgångsrikt sätt. Kritisera gärna Svenska kyrkan men ställ Dig också helt och fullt till kyrkans förfogande, om Du av personliga skäl har möjlighet till detta. Svenska kyrkan hälsar med värme och tacksamhet Dig i tjänst för Kristi budskap och med Missionsbefallningen som den alltid gällande ledstjärnan!
      Om Du nu tänker polemisera mot, och kritisera, mig så var vänlig och upplys oss om vad som är fel i det jag här har sammanfattat. Tack!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    4. Utifrån bloggpostens ämne och dess förlängning är jag ”urskåning” (minst 4 generationer), och betraktar mig därmed som halvdansk. Jag står därför på barrikaderna vad gäller ett befriat Skåne, där det mycket väl kan anläggas en vallgrav vid smålandsgränsen norrut - så att de på TV från Tjockhult som inte ens i olika rapporter mm har en aning om att Skåne existerar och kapar kartan vid smålandsgränsen vad gäller väderprognoser etc faktiskt slipper ifrån oss här nere, - på det att vi må slippa den farsot som kallas 08-or, och som med alldeles för mycket pengar förvandlar hus efter hus här till ”Eternellhus” (torkade eterneller i fönstren 11 månader av 12) och släckta byar, då ingen infödd Skåning har en så stinn pengabörs som de norrifrån kommande som ”vill ha ett sommarhus på Österleeen”.

      Vad dessutom är för handen ang definition på vad som faller under BOD:s uttjatade och föga specificerade begrepp ”HÖGKYRKLIG” , (som givit flera kommentarer men inget svar från DIKE då han inte kan greppa begreppet), kan jag väl till densamme som med öppen famn välkomnar mig som präst in i Svenska Kyrkan, säga nej tack. Jag har efter mer än 30 års prästtjänst inom SveK (varav minst 10 år som kh) fått respass, för att jag inte länge var beredd att stödja en verksamhet som har föga eller inget med Herren Kristus att göra. Så jag kan väl säga att det av mig omtalade GEMET saknas, och att BENGT OLOF DIKE och jag inte delar samma tro, inte omfattar samma religion. Trist – men så är det. Fundamentet är nämligen inte detsamma på långa vägar. Och därmed är en dialog i denna fråga via en blogg meningslös.

      Att Du sedan BOD svarar mig EXAKT kl 10.00 när kyrkklockorna ringer till gudstjänst i Din hemkyrka är inte speciellt trevligt. Låt mig hoppas att Du har giltigt förfall i form av t ex sjukdom, och att anledningen inte är ointresse. Jag kom inte till kyrkan idag då jag sitter mitt i en sk säsongsinfluensa, men så har jag ju lika många mil till kyrkan som Du har kilometer.

      Radera
  17. Jag tänker att man hellre vill se en mindre kyrka än att tillåta att vi tänker, tror och uttrycker oss olika. Kyrkan är så paradoxal. När man talar om mångfald, att alla är välkomna så blir det så ofta tvärt om. Det blir ännu lägre i tak. När man slipar av kanterna på stötestenen för att nå fler, når man färre (de redan anställda). När man talar om folkkyrkan som om det vore folkets, finns där en ännu tydligare solitär struktur. Paradoxalt? Regnbågsrörelsen har sina poänger, tanken på att alla är välkomna. Paradoxala paradoxalitet: Det är en grupp som man måste komma åt och ställa sig i den tidlösa kören som pekar finger och det är judarna. Kanske inte tänkt som antisemitiskt, men konsekvenserna blir absolut det. Googla pride Chicago, eller ta en funderare på kombinationen präster+socialdemokrater+prideparad. Det är så sorgligt. Sagt utan att vara någon större Israelvän. Vi slår oss för bröstet med det stora medlemsantalet. Frågan är vad vi har och vad vi lämnar efter oss. Ta en tur och spana in dopträden som finns i en del kyrkor. Vad säger antalet prismor om framtiden? Så paradoxalt: Hellre en mindre kyrka och rätt åsikter och man är verkligen beredd och betala för det. Kyrkan är de troendes och döptas gemenskap, men ska du ta dig fram i detta sammanhang så måste du har rätt åsikter. Du blir inte biskop, kyrkoherde eller arbetsledande om du har en syn på äktenskapet som gällande mellan man och kvinna. Ändå sitter där så många präster som i vigningslöftena brottas med krocken mellan varsamheten mot medmänniskan och att vara ordets förvaltare. Skulle någon av Visbykandidaterna det minsta yppa sin brottningskamp så kommer den per automatik vara ointressant. Bloggen handlade om handboken. Tänker att allt hänger ihop.

    SvaraRadera
    Svar
    1. -Nej, jag vill se en större och växande kyrka!

      Den anonyme ovan är inte ensam om slutsatsen, att kyrkan måste bli mindre, dvs avfolkas och därmed avlövas.

      Är det så den anonyme tolkar Missionsbefallningen: att INTE gå ut och göra alla folk till lärjungar?

      Varje medlem/person som lämnar Svenska kyrkan är en stor förlust för den. Den som hävdar motsatsen gör sig till tolk för kyrklig likgiltighet och passivitet. Men denna dystra och obegripliga filosofi tycks bygga på antagandet, att budskapet blir starkare och bättre ju mindre kyrkan blir. Stor kyrka är svagt budskap. Liten kyrka är starkt budskap, dvs bra kyrka.

      Nonsens! Och nu kommer själva nöten för den som förfäktar den lilla kyrkans tro och budskap att knäcka:
      -Var Svenska kyrkans budskap, tro och trosgemenskap svagt, torftigt, PK och allmänt ointressant INNAN 1958 års beslut om kvinnliga präster tog, då kyrkan omfattade mer än 95 procent av svenska folket och gudstjänstdeltagarna ofta fyllde katedralerna?

      Vilken semantisk specialtång använder ni för att knäcka denna nöt och försvara argumentationen om den krympande kyrkans budskapsmässiga överlägsenhet?

      Anonym ovan kan börja. Sedan får vi se hur logik och konsekvens försvaras av dem, som gärna framhäver det lillas överlägsenhet och det storas tillkortakommande.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    2. "Varje medlem/person som lämnar Svenska kyrkan är en stor förlust". Nåja, jämför Upp. 3:16!/Paul

      Radera
    3. "Varje medlem/person som lämnar Svenska kyrkan är en stor förlust för den."
      Jag kan till viss del hålla med, men med vissa tolkningsföreträden.
      Varje person som lämnar Svenska kyrkans gudstjänstgemenskap är en stor förlust för den kyrkan.
      Varje person som lämnar Svenska kyrkans gudstjänstgemenskap är en stor förlust för den personen.

      Men jag har inte riktigt förstått vilken förlust en individ gör om man slutar vara medlem i SvK?

      Jag lämnade gudstjänstgemenskapen i SvK 1995 och medlemskapet 2005.
      Jag undrar när BOD anser att jag eller SvK gjorde en stor förslut och vid vilket årtal?
      Förlust för mig, 1995 eller 2005?
      Förlust för SvK, 1995 eller 2005?

      Radera
    4. Hej. Osäker på om det är mig Bengt Olof refererar till. Som layouten ger är det mig, men som Beng Olof svarar så är det inte till mig.
      Slutsatsen att kyrkan måste bli mindre... Hur får du till den slutsatsen utifrån det jag skrev? Vad jag skriver är att kyrkan krymper otroligt fort. Min slutsats är att det är en jäkla katastrof (redigera gärna språket).
      Missionsbefallningen tolkar jag att vi skall gå ut och göra just alla folk till lärjungar. Min poäng är att kyrkan är så paradoxal. Vi talar som om vi försöker nå ut när vi egentligen sitter och babblar med varandra. Även det en enorm katastrof. Jag tror jag skrev tvärt emot vad Beng Olof drar för slutsatser hela vägen igenom. Därför ber jag verkligen om ursäkt att jag nämner dig i detta svar då jag tror att du refererar till någon annan anonym. (Sen gilla jag ju det lillas överlägsenhet, peppande på något sätt, typ senapskornet, David och Goliat, den tynande veken, att visemännen nästan hittade rätt bland sina stjärnor och böcker men att de snubblade på mållinjen: De gick till det stora palatset när de egentligen skulle gå till ett sketet stall och nu blir jag osäker på hur långa inlägg man får skriva. Men som sagt, jag ber om ursäkt om Bengt-Olof refererar till någon annan anonym.

      Radera
  18. BOD: köp dig en en prästinneklänning och svassa runt i därhemma! Jag tror du kommer att må mycket bättre av det än att häcka här på bloggen varenda dag. Här har du lite att välja på: http://www.casualpriest.com/trikaklanningar/
    Berit

    SvaraRadera
  19. BOD är mest intresserad av Svenska kyrkan som en religiös intresseförening, som ABF, PRO eller något annat. Så rädd är man för att förkunna evangeliet för att det kan bli en stötesten för alla. Talar man om att Jesus inte är kravlös utan ställer höga krav, talar om att abort är synd och att vi ska omvända oss från synd kanske det är tusentals som lämnar kyrkan men de är ändå inte troende.

    Jonas M

    SvaraRadera
  20. Det är synd om BOD. Han verkar anse att han står för realism när han i själva verket inte känner till hur illa ute SvK är i många församlingar där prästen mest kåserar och inte predikar om frälsningen genom tron på Kristus. Dag har helt rätt i sin analys att Jesus knappast tillåts vara alla människors Herre och Frälsare. Det tydligaste beviset på detta är (s) valmanifest inför 2017 års kyrkoval. Att trosbekännelsen fortfarande läses i gudstjänsten är gott och väl, men hur många instämmer i själ och hjärta vad som sägs där? Jag vill ingalunda ironisera, men om t ex BOD skulle våga göra en enkät om den kristna trons fundaments bland folkkyrkans medlemmar skulle han med all säkerhet bli förvånad över hur tunn fernissan är och hur stor okunskapen är. Han kan ju börja med M Winberg och Rickardsson i Halland som ändå säger sig representera folkkyrkans medlemmar. Att beskylla högkyrkligheten för bristande realism är i sanning att kasta sten i det glashus man själv sitter i!

    SvaraRadera
  21. Jaså, det låter så nu!

    -Nu ifrågasätter Perax mottagandet av Trosbekännelsen genom att förringa dess värde. Men visar inte bekännelsen Svenska kyrkans fasta förankring i Kristus!

    Jo, högkyrklighetens realism kan på goda grunder ifrågasättas, då dess företrädare tror att svenska folket kommer att acceptera en kyrka utan kvinnliga präster.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nåja, om man ser på siffrorna för gudstjänstbesök verkar svenska folket knappast heller fästa sig vid en kyrka MED kvinnliga präster. Men BOD kanske bara bryr sig om att de betalar...?/Paul

      Radera
  22. Vad svenska folket accepterar är totalt ointressant. Der enda spelar någon roll är sanningen och vad som är den kristna tron. Om nu svenska folket vill ha kvinnliga präster men om det inte är i enlighet med Jesu beslut att endast utse män till apostlar ska man givetvis inte bry sig ett dugg om vad svenska folket tycker i frågan.

    Jonas M

    SvaraRadera
  23. En kyrka utan folk?

    Jonas M struntar i folkets uppfattning. Skall alltså prästen predika inför tomma bänkar?

    En kyrka utan folk, Jonas?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Bengt Olof, om det är folkets val att lämna Herren Kristus så blir det så. Då är folket bara att beklaga.

      Radera
    2. Jaså, Elisabeth, är inte också prästen och kyrkan att beklaga?

      BENGT Olof DIKE

      Radera
    3. Inte Kyrkan, Bengt Olof. Kyrkan, dvs. Kristi kyrka, lämnar aldrig Kristus. Om däremot prästen gör det är han också att beklaga. Prästen är också ännu mera beklagansvärd om det är han som förlett folket att lämna Herren Kristus.

      Radera
  24. Om prästen är ensam kan han läsa mässan utan predikan.

    Jonas M

    SvaraRadera