Kritiserad kyrkresa

"Utvalda präster" (finns det några andra? DS) ska få åka till Israel. Jag vet inte riktigt hur det är med utvaldheten. Prästerna söder om Kalmar och prästerna på södra Öland ska fara iväg tillsammans med kyrkporådsordförandena och tala strategi med biskopen. Två kyrkopolitiker i Södermöre har reserverat sig. Det ska jag strax återkomma till. Problemet är, som jag ser det, att det mesta slirar.

Visst kan man tala strategier och visst kan man resa med biskopen till Israel. Nu har det för prästerna begärts stipendier från Oscar Sjöfors fond. Den är en donation till förmån för manliga präster samt kristendomslärare i Växjö stift och utdelar ena året pengar till utsmyckning av kykor, det andra resestipendier. Avsikten för Oscar Sjöfors var att dessa rersor företrädesvis skulle vara resor till Det Heliga Landet. Prästerna skulle skaffa sig mer kunskap om bibliska platser och förhållanden, helt enkelt. Avsikten var inte att stödja strategikonferenser. Det kan man betala med utdebiterade medel, inte gåvomedel destinerade till annat.

Biskopen är ändå i Jerusalem när resenärerna kommer. Han kan ge resenärerna några timmar en eftermiddag (eller en förmiddag?) Att upprepa påståendet att man har en strategikonferens med biskopen är att tänja på sanningen. Vad har man egentligen?

Kostnaden för en vecka är 180 000 för elva personer, säger kyrkoherden Graaf. 52 000 har man fått från fonden. Men bara för de manliga prästerna förstås. Oscar Sjöfors var inte anhängare av 1958 års reform. Det triggar till en reservation. En Allan Johansson säger till tidningen Barometern: "Bidraget går bara till manliga präster, vilket är diskriminerande. En kvinnlig präst är med men hennes resa betalas av oss." Johanssons slutsats blir att resan inte är i linje med en demokratisk folkkyrka.

Nu var väl lektor Sjöfors alldeles fri att bestämma vem han vill ska få hans gåva. Man kunde tänka sig att alla varit glada och euforiskt betalat den kvinnliga prästens kostnader i insikt att X antal präster fått rejält med pengar för sitt deltagande. Om det nu stod klart vad man åker till. Strategikonferens är inte vad Oscar Sjöfors tänkte sig - och inte heller vad som söktes av fonden. Där talas det om en resa till Israel. Det är först när man kommer till lokalplanet och det ska kyrkokommunmala medel till som det talas om strategiarbete. Från stiftet söktes först strukturpengar - och stiftsstyrelsen sa nej. Det var då jag upptäckte att man sökte pengar till samma konferens med olika argument, beroende på vem som skulle betala.

Behövs då inte strategikonferensen? Jo, sannolikt. Är det inte bra om präster och förtroendevalda vidgar sina horisonter genom besök i Jerusalem? Det tror jag det. Som Oscar Sjöfors också tänkte. Men blandandet av argument - dribblandet - stör mig. Saken finansieras i Södermöre genom att man plockar från olika konton. Det stör uppenbarligen reservanterna - som kanske inte reserverat sig utan mer skrivit en protokollsanteckning, tidningsreferatet är oklart på den punkten. Det kan bero på att plockandet gått administrativt till och inte varit ett beslutsärende. Jag vet inet. Administrativt kan en del företas, som vi alla känner till. Det står emellertid alldeles klart de skrivande uppfattar att programmet mer ser ut som en ordinär turistresa i Israel för det finns inte mycket tid avsatt till samtal om srukturförändringar. Då kommer väl skattefogden och taxerar fölr nöjet, fruktar jag.

Kanske är det så som kritikerna menar. Kanske inte. Men kyrkoherde Graaf försvarar konferensen. Man arbetar fram en pedagogisk modell som man ska arbeta med i framtiden, får vi veta. "Det är inget konstigt med det, så arbetar man ju inom de flesta företag eller inom regeringen." Det sista var bra. I Södermöre och på södra Öland arbetar man som regeringen. Resultatet blir en pedagogisk modell som man ska arbeta med i framtiden. Kanske är det inte konstigt. Fast lite. Och turerna kring det hela ter sig faktriskt också konstiga.