Man kan på nätet läsa Kyrkolivsutskottets betänkande 2011:9. Motionärerna ville ha "ett dikussionsunderlag eller liknande" när det handlar om skolavslutningar iu kyrkan och detta bifaller utskottet. Så har ocklså lobbyisterna som kallar sig "De ungas kyrkomöte 2011" gett sitt stöd. Ingen har frågat hur många som var på detta kyrkomöte, hur de valts och vilka de representerar - men det är detaljer i marginalen uppenbarligen. Här vandras så bibliskt i tro, inte i åskådning. Vi ska tro att de är många, insiktsfulla och framtid!
Vad ska diskussionen handla om? Utskottet redovisar läget: Den 1 juli 2011 trädde en ny skollag i kraft. Den tillåter inte några konfessionella inslag i den kommunala skolans undervisning och utbildning. Nähä. Då är saken klar. En präst, som kallas in, ska väl inte kunna uppfattas som något annat än ett konfessionellt inslag - på samma sätt som en imam skule uppfattas så? Och själva kyrkorummet liksom "Den blomstertid nu kommer"!
"Det finns ändå möjlighet att förlägga skolavslutningar till kyrkan" - ja, möjlighet eller risk. Förutsättnmingen är "att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron". Detta betyder för varje insiktsfull materialist att lagtsiftaren vet 1. att stora och mysiga lokaler råder det brist på - men kyrkorna finns och 2. mysighetsfaktorn kan utnyttjas. Hur kul är egentligen detat att höra för en präst som haft ett hundratal skolavslutningar både i kyrkor coh skolaulor? Skötte vi uppgiften så uselt? Tänker prästen dystert.
Saken är emellertid klar och handlar mindre om uselt genomförda uppgifter och mer om principer. Vid skolavslutningen ska inslag som bön, trosbekännelse och välsignelse inte förekomma. Men detta är precis sådant jag som präst ägnar mig åt i kyrkorummet. Saken är eländig. Vem skulle vilja säga till en bilmekaniker att han/hon får vara i verkstaden när folk kommer dit - men inte laga bilar? Och hur skulle en yrkeskunnig bilmekaniker uppfatta den saken? Som kränkande.
Vad ska sålunda diskuteras? Lagstiftaren har bestämt sig - och därmed oss.Jag har som präst ingenting på den kommunala skolans avslutningar att göra. Det är situationen. Skolan har gjort slut med Kyrkan och varför ska de kyrkliga då springa kring, som tonåringar som vägrar inse läget? Visserligen var det den svenska kyrkans prästerskap som såg till att det blev skola för folket - men denna lilla omständighet glömmer vi just nu.
Nu kommer diskussionsmaterialet att beslutas om, en grupp som jobbar med det tillsättas och sedan ska alltså diskussionen börja. Hur lång tid tar det? Och jag tänker:De politiska partierrna röstar igenom den aktuella skollagen och röstar sedan fram frågan om "ett diskussionsunderlag eller likvärdigt material". Det är lite sjukt. Bara det förhållandet att de kyrkliga vägrar inse situationen är sjukare. Sekulariseringen ska genomföras. Det är i grunden det politiska programmet i landet.
Snarare: Sekulariseringen ÄR redan genomförd.
SvaraRaderaDetta är en senkommen anpassning till ett reellt läge. Religionsbytet har realiter skett för någon generation sedan. Egentligen redan under andra halvan av 1700-talet. Med kosmetika och förfalskning har en sorts namnkristendom hållits vid liv. Ibland rentav blommat. Och liksom mitt blomsterkörsbärsträd utanför köksfönstret fyrar den avlövade kristendomen malplacerat av en och annan oväntad och vacker blomma inför vinterns ankomst. De troende är nu så få, att man liksom i Egypten kan vinna cred, stöd och lugn i samhällskroppen genom att göra sig av med resterande kristendom. Det är ju ändå den överväldigande majoriteten som räknas. Och visst skulle denna majoritet ännu några generationer kunna bringas att vara tolerant, fördragsam och positivt intresserad. Men sekularisterna är högt placerade, välutbildade, tongivande och hänsynslösa. Här liksom islamisterna i Egypten. Och de kristna så få och stämplade med utgånget bäst-före-datum här liksom i Egypten.
Till detta kommer, att vi genom muslimsk invandring och inhemsk högre nativitet för muslimska familjer kommer (och måste) hjälpa upp sekularisternas och de namnkristnas bristande vilja och förmåga till reproduktion. Ungefär en tredjedel av de tända liven släcks av läkarehand i dagens Sverige. Och ändå finns väl preventivmedel?? Om Adolf Hitler gett Führererlass om något dylikt, hade historiens dom över detta himmelskriande (nej, himlen tror man numera inte på...) brott mot mänskligheten varit hård. Och den ofrånkomliga framtiden heter inte syndaflod, utan islam. Snarast på gott än ont. Ateister och radikala sekularister noga betraktade, menar jag. Och nog kan en muslimsk majoritetskultur få lite stopp på sexuell exploatering, liksom annat drogmissbruk? När nu SvK tycks välsigna knulltält på Pridefestivaler och accepterar skolornas sexualundervisning modell RFSU?
Det är nog inte bara KM-ledamöter och biskopar som är ryggradslösa slappsvansar. Utanför en liten, aktivistisk, lätt fanatisk krets inväntar Sveriges sista kristna lugnt slutet. Visst. det tar några generationer till. Men det kommer. Inte skrika! Inte känna oro! Inte protestera! Inte gnälla! Bara sov i ro!
Framtiden finns på annat håll, du lilla kristna skara.
Per S
Per S
Att du inte vet vilka som utgör "De ungas kyrkomöte" visar på en tämligen stor arrogans. Förbundsordförande Johan Berkman stod i talarstolen - åtminstone på fjolårets kyrkomöte - och redogjorde för att det var Svenska kyrkans unga som stod bakom remissvaren, och att han och flera andra ur förbundsstyrelsen skulle finnas tillgängliga under veckan för frågor och diskussioner. Likaså i finns styrelsen där i år. Det är bara att fråga dem om du har några funderingar kring innehållet.
SvaraRadera