Danmark med mera

Da nmark ska få en ordning med könsneutralt äktenskap. De borgerliga partierna är oeniga men bara Dansk Folkeparti är helt emot. Det betyder möjligtvis att det blir fri röstning i några partier, dvs enskilda folketingsledamöter kommer att vara fria att rösta emot även om partiets majoritet bestämt sig för att rösta ja.

I Kristeligt Dagblad konstaterades att det könsneutrala är en trend i Europa. Ett par kommentatorer varnar och menar att vi inte får ändra på naturens ordningar. Det man nu håller på med gör barn förvirrade om sin identitet. Det kanske då ska ses som ett frihetstecken när små flickor klär sig i rosa prinsessklänning? Och var inte jämställdhetens poäng att man duger som man är - och vågar vara den man är? Han och hon - inte hen, alltså. Göran Skytte jagade i SvD i går försöken att skapa den nya människan. Den sortens projekt brukar skattefinansieras. Tid för granskning och debatt alltså. För kristen tro med sund skapelseglädje som grundhållning kanske det här med kön skulle vara värt att dra en lans för? Gud skapade människan, till man och kvinna skapade han henne. Kyrkan har stått upp för ratio, förnuft, byggt universitet och skolor och lärt folk tänka. Det är ett arv som borde förplikta. Påven vet det. Han manar till kamp att försvara äktenskapet så att det inte förvrängs från sin sanna natur. Är det för Svenska kyrkan verkligen självklart att påven har fel? Varför det, i så fall?

Tillbaka till smörrebrödens förlovade land. Kyrkoministern Sareen har en majoritet av biskoparna emot sig när han lägger fram en ny äktenskapslag. Partnerskap sa de ja till år 1997. Äktenskap nej. De ser kyrkoministern köra över kyrkan med ett lagförslag som är ett hastverk. Det har skrivits samman utan föregående utredning. Nu är danska biskopar statstjänstemän så oavsett vad de tycker, kommer de att utarbeta en ny vigselordning. Det kommer innan midsommar, sägs det. De biskopar som börjar föra debatten om inte den danska folkkyrkan borde sluta viga folk, har en poäng. Själv tippar jag att vi om några år får civiläktenskap - men först sedan den nya äktenskapssynen marknadsförts. Så i Sverige och därefter i Danmark. Då blir det först registrering i något kommunalt organ och sedan praktfulla bröllop i det kyrkliga - men ceremonier utan rättsverkan. Danmark hade förstås i kontinetal ordning kunnat komma före oss med civiläktenskap men inte när biskoparna som statliga tjänstemän skriver ny kyrkohandbok!

Sedan kommer en ny tid, det gör det alltid, då människor kommer att fråga vilka dårar som styrde vår. Det blir frågan i Danmark och frågan i Sverige. Hur kul är det att i en framtid få sin samtid utskåpad som en tid för galningar? Jag funderar. "Det verkar inte roligt alls" är den preliminära ståndpunkt jag intagit. Bästa att skriva sig fri även om det kan tyckas vara lite beräknande, som ville man ställs sig in hos framtiden.