torsdag 8 mars 2012

Tolerans och öppenhet

Tolerans och öppenhet fortsätter Kyrkans Tidning att slåss för. Just det. Slåss för. Inte stå för. Våld ska det vara. Men är det riktigt sant? Är Kyrkans Tidning obekväm när kyrkan sviktar? Eller är Kyrkans Tidning offer för en grandios självbild som gör att tidningen just inte gör det som den tror att den gör?

Kyrkans Tidning ska också "göra det tydligt varför kyrkan är så viktig i Sverige 2012". Förutsätts inte här det som skulle bevisas - för egen del kan jag tycka att Svenska kyrkans faktiska oviktighet alltmer blir ett personligt problem. Jag gillar inte att vara en förlorare och när jag sitter i de olika kyrkliga styrelserna kommer ibland insikten över mig att detta är ett sällskap förlorare. Lite annorlunda känns det i församlingen, det medger jag gärna. Men Jonas Bromanders material ger väl inte bilden av en viktig kyrka, eller har jag missat något?

Kyrkans Tidning återger några sidor om tidningens modiga slagsmål för tolerabns och öppenhet. Rubriken på en nyhetsartikel blir variation på tema: "Tvinga folk att reflektera", säger en präst. Tvånget som metod. Jag säger då det.

Nu vet jag ju att Kyrkans Tidning aldrig granskar den maktutövning som kommer de kyrkliga minoriteterna till del. Löftesbrottens och svekens Svenska kyrkan klarar sig. Makteliten blir uppburen. KG Hammar blir fin. Yrkesförbudens och prästvigningsstoppens kyrka klarar sig utan granskning. Så var det 1982 dår Svenska kyrkan påstås ha varit "en helt annan". Är det verkligen så? Inte vet jag, som ska få åka på stort sammanträde i Borgholm och Ledningsgrupp därefter. Det känns faktiskt inte som om Svenska kyrkan just nu är så viktig som det sägs. Och det beror nog på att den inte är det. En kyrka som fuskar bort sin av Gud givna kallelse blir faktiskt inte viktig.

7 kommentarer:

  1. Att kämpa för att framstå som politiskt korrekt och relevant. Är det särskilt modigt? Nej, det är bara opportunt!

    Att vandra i Kristi efterföljd och bära världens smälek. Det är modigt!

    Makteliten och Kyrkans Tidning har gjort sitt val.

    SvaraRadera
  2. Jag såg Teolog-ÖB på TV härom veckan i ett nyhetsprogram.
    Hon orerade om att kyrkans innersta budskap var "det djupt mänskliga".
    Tolerans och öppenhet kan kanske sägas vara djupt mänskliga, men är det verkligen det som bekännelseskrifterna säger är kyrkans innersta budskap?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hon har rätt i att kyrkans budskap är "det djupt mänskliga" – men hon letar inte på rätt ställe. Den enda sanna människan är Jesus, Guds Son som blivit människa, som "har prövats på alla sätt och varit som vi men utan synd", som "lärde han sig lyda genom att lida", som är den enda som har levt upp till det äkta mänskliga, att vara Guds avbild. Den kyrka som glömmer bort Jesus, kommer på sin höjd med "det ytligt mänskliga".

      Radera
  3. Är inte ett av de avgörande problemen att Svenska kyrkan numera vurmar så starkt för de passiva medlemmarna att de aktiva blir ett hinder. Man är rädd för tydlighet i de frågor som man tror kan skrämma bort, som dopets nödvändighet mm, samtidigt försöker man vara PR-strategisk och komma med utlåtanden på den allmänpolitiska arenan för att vinna sympatier.
    Arma kyrka där de som firar gudstjänst är ett problem och där en biskop emeritus är glad om det finns ett enda guldkorn i en gudstjänst (enligt KT).
    Etiketter och nedsättande epitet har blivit ett problem först nu när det drabbar mälardalseliten. Att kyrkan övat upp sin förmåga i detta hänseende i åratal på grupper som nu är marginaliserade är inte ens ett problem. Hyckleri och dubbelmoral.
    Göteborgare

    SvaraRadera
  4. Tolerans och öppenhet fortsätter Kyrkans Tidning att slåss för. Pyttsan!!

    Det har inte stått ett ord om Biskops Eckerdals bannbulla i Kyrkans Tidning (åtminstone inte i webbupplagan). Ett bottenrekord i intolerans i svenska kyrkans historia. Som fått berättigad uppmärksamhet i en mängd tidningar.

    Men kampen och intoleransen mot de kyrkofromma ska nog förbigås med största möjliga tystnad.

    SvaraRadera
  5. SveK-skeppet sjunker. Nu inför pensioneringen får du väl hoppa över till det stora antika skeppet, som aldrig kommer sjunka.

    Välkommen!

    SvaraRadera
  6. -Oviktig, sa Bill.
    -Inte av någon större vikt, sa Bull.

    -Ger lön åt måånga anställda, sa Elaka Katten Måns överslätande och eftertänksamt.

    Per S

    SvaraRadera