Fallet Jonsson

I UNT fanns Mats Jonssons insändare den 8 mars. I mer än tio år har han varit ute i kylan. En gång var han legendarisk församlingspräst i Stenhagen men manövrerades bort. Bedömningarna är av det standardiserade slaget: "samarbetssvårigheter" och "eget race". Att han verkligen var prästen på plats tillsammans med folket i stadsdelen, det har man alldeles missat. Facket har fått klara besked av Uppsala domkapitel. Mats Jonsson räknas till de olämpliga. Det kan man på sitt sätt förstå. En man som fått rätt i domstol och därmed skadestånd, kan inte vara annat än olämplig - nämligen om man ser till deras intressen som domen gick emot. Och de har väl vänner ...

Att den femte av Mats Jonssons efterträdare nu kastat in handduken i Stenhagen är en sak. Att kyrkorådet får besked att tjänsten ska tillsättas genom omflyttning av tjänsteinnehavare är en annan. Den möjligaste av förklaringar är väl att Mats Jonsson inte ska få tillfälle att söka tjänsten.

För några år sedan, när tjänsten i Stenhagen var ledig, sökte Mats. Intressant i sammanhanget är att ärkebiskop Weman försett honom med ett intyg som passligt kom bort i hanteringen. Detta att försnilla handlingar när man vill ställa till det för någon har, visar det sig, "blivit en inte ovanlig sedvänja".

Mats Jonsson ska alltså ha klart för sig att han är olämplig oavsett vilka meriter eller psykologiska test på samarbetsförmåga som han kan redovisa och denna olämplighet ska alla andra också vara medvetna om. De som aldrig varit ute i den verklighet som var Stenhagens, kan bedöma. Handläggarna vet. Och Arbetsdomstolens dom för snart sju år sedan, kan arbetsköparen frankt förklara sig strunta i. "Det betyder att både vetenskap och juridik står sig slätt mot en massiv folktro och kafferumsprat."

Antagligen analyserar Mats Jonsson situationen rätt. I Svenska kyrkan ser vi nu en hierarkisering som innebär att bara hos cheferna ska det finnas initiativkraft, information och makt. Det betyder att de osäkra cheferna måste trycka ner kompetent personal. Samarbete betyder i verkligheten "underkastelse", inser man. Mats konstaterar: "Det optimala samarbetet är väl då det som man levererar när man obduceras..."

En man som gör den sortens konstateranden blir naturligtvis ett hot för den skrämda organisationen. Medge dock att det är underligt att AD:s dom är klar men de kyrkliga organen fortsätter likväl med sitt resursslöseri och ser inte till att Mats Jonsson med den begåvning Gud har gett honom blir till nytta.

Åren går. Mats är född 1948 och hamnar i matrikeln under rubriken "Övriga präster och diakoner". Biskop Persenius sover kanske inte så gott om natten om han tänker på saken? Inte ärkebiskop Hammar heller - eller ärkebiskop Weman. Hur det är med ärkebiskop Wejryds nattsömn vet jag inte, men man kan hoppas det bästa. Att den är dålig, alltså.