torsdag 19 september 2013

Annars är vi utlämnade åt dumhet

Statsrådet Elisabeth Svantesson ska man uppenbarligen se upp med. Hon har varit med i Livets Ord i Uppsala. Hon fick frågan varför hon gick med där, hörde jag. Hon svarade att det var en privat fråga som inte hade med arbetsmarknadsministersysslan att göra. Hon kunde förstås ställt en fråga: "Kan man bli journalist utan genomgången intelligenstest?" Journalister tänker nämligen att folk är idioter och därför kan man i högsta och bästa syfte ställa vilka korkade frågor som helst - för så frågar Nisse i Bagarmossen. Det har fördelen med sig att en journalist kan vara snäppet dummare och maskera sin egen dumhet som omsorg inte bara om allmänheten utan också om yrkesskickligheten. Det kan liksom inte bli dummare.

Lilla tanken att vi har grundlagsfärsta fri- och rättigheter drabbar inte. Man får utan vidare vara med i vilken församling man vill och bara om det politiska livet är sjukt skulle det vara något politiskt problem. Hur dumt är det inte att låta en mediebild av Livets Ord 30 år tillbaka styra förståelsen hur det var och hur det är?

Kristofobin är verklig och kanske välmotiverad. Men nog är det lite besvärande för den som vill vara en lärjunge att det hittills bara är några få utvalda som drabbas av bannstrålen. Livets ordare, homofober, kvinnoprästmotståndare, abortmotståndare och lite mer i den genren. För domen över dessa är väl lite djupare sett domen över kristen tro och hur eller hur så skulle väl mer binda samman de kristna med varandra än med de för tillfället politiskt korrekta eller politisk normgivande?

Detta kanske bara var lappri. Jag hörde RFSU:s ordförande kommentera att statsrådet var abortmotståndare. Visserligen  sa statsrådet att hon stod bakom svensk lagstiftning - hur man kan det, men låt gå. Men det räckte inte. Hon hade sagt att frågan var "komplex" och det visste RFSU:s ordförande berätta att den inte var. Den var enkel. Den handlade om kvinnans rätt till sin kropp.

Ett stycke matthet griper en. Det talas om allas lika värde - vilket värde har fostret i rondskålen i jämförelse? Om rätt till min kropp - vem har det? Säg det till cancertumören också! Säg det till min åldrande kropp: "jag har rätt till min kropp och du kropp ska vara frisk och fräsch, så mycket du vet det, och tjäna mig väl!" Och då har jag inte ens snuddat vid tanken på att barnet INTE  är en del av mammans kropp.

Jag har haft en del annat att stå i - men aborteras foster med gomspalt? Vad säger de fullt friska som opererats - är livet dem kärt eller hade rondskålen varit ett alternativ och ett alternativ andra bestämt? Vad säger sjukvårdspersonalen - har det i något fall, ett enda, hänt att fullt livsdugliga foster aborterats?

Jag är emot gällande lagstiftning - och jag tycker man måste uppfatta all lagstiftning som rätt preliminär, den är inte huggen i sten och inte mycket att stå bakom. Men ska vi lagstifta om abort kunde vi väl ha en lag som tillåter abort men inte på ofödda? Abort skulle vara tillåten från födelsen upp till 15 års ålder. Argumentet förstår alla. Med en sådan abortlagstiftning skulle trilskande treåringar liksom struliga tonåringar saklöst kunna slås ihjäl och då hade man i alla fall ett begripligt skäl. Mamman frågar: -Har du inte med dig Kalle hem från affären? -När, han bråkade så om godis, så jag var tvungen slå ihjäl honom." Med en sådan höjd abortgräns kanske alla barn skulle bli snälla. Det vore väl en bonuseffekt värd att slå vakt om?

Jag är emot ljugandet i abortfrågan också. Det skulle bli möjlighet till legala aborter eftersom aborterna utfördes under riskfyllda omständigheter ändå, hette det. Vill någon påstå att 30-35 000 foster årligen aborterades illegalt på 1960-talet?

Nu finns inget ställföreträdande kyrkligt förnuft. Abortfrågan är en samhällsfråga men den är rimligtvis fortfarande en komplex fråga och Kyrkan kan bidra till samtalet om frågan genom att tala om vad en människa är. När det heter att frågan är enkel, finns det en intellektuell skyldighet att tala om det sammansatta, komplexa. Annars är vi utlämnade åt dumhet.

Betalas statliga subsidier till RFSU? Har vi ingen Riksrevision värd namnet - för inte ska väl våra skattemedel gynna pretentiös dumhet? Har jag nu egentligen pläderat för våldsamma skattesänkningar? Det är bäst jag slutar nu, förstår jag.

16 kommentarer:

  1. Bertil Werkström var en bra äb, men han misstog sig på Ulf Ekman. Det var då mycket lätt för den mer liberale Hammar att i svenskkyrklig tradition (se Bibelsyn och Bibelbruk) låta konservativa lutheraner bilda eget. Hammar kunde då fortsätta att ägna sig åt liberal kyrkoförkrympning. Nu gläfser liberalfascisterna för att bevaka sina självproducerade dogmer. RFSU nöjer sig inte med skolans sekularisering utan den skall sexualiseras.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Nu gläfser liberalfascisterna för att bevaka sina självproducerade dogmer."

      Mycket bra formulerat, Thomas! Huvudet på spiken!

      Och sedan undrar "man" varför alltfler av dagens barn och unga "mår dåligt".

      Radera
  2. Till och med de aborterade protesterar mot systemet genom att vägra dö. Bara i USA uppskattas det finnas 44000 (http://www.theabortionsurvivors.com) som överlevde sin egen abort.

    /Micke

    SvaraRadera
  3. Helena Edlunds blogg i ämnet kan också rekommenderas för läsning: http://helenaedlund.blogspot.se/2013/09/110-elisabeth-och-alla-vi-andra.html
    /Per H

    SvaraRadera
  4. På många sätt anser jag, att nuvarande abortpraxis är bra. Därigenom försvinner på lite sikt befolkningen i vår del av världen. Den är ändå inte så mycket att bevara. Ny, frisk, tillflyttad underklass får i stället sköta nödvändig befolkningstillväxt/ekonomisk tillväxt och efter eget skön reproducera sig. På köpet får vi en arbetarklass, som fortfarande är hungrig och arbetsvillig, en bristvara i massutbildningens tid.

    Ljugande är också klokt. Varför skulle man inte må bra, om nu det mesta går överstyr? YOLO!

    Tystande av misshagliga sanningssägare, som ofta är präglade av utanförperspektiv, kanske rentav omodernt kristet sådant, (En gynnsam faktor för ökat aspektseende, f ö.) är också klokt. Någon kunde till äventyrs råka lyssna till dessa avvikande "Greuelpropagandisten". Olyckan i samhällsbygget skulle då öka.

    Nej. Vi lever i den bästa av möjliga världar!

    D S borde veta bättre, än att peta i infekterade sår.


    Tant Svart


    SvaraRadera
  5. Varför inte låta alla få tillfälle att abortera sina åldrande föräldrar?
    Där kan man vara ganska säker på att kroppsliga ofullkomligheter förr eller senare kommer att uppstå.
    Fram för en abortgräns (uppåt) på 80 år!

    LG

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kommer, LG, det kommer.

      När snart sagt varenda människa är positiv till något så sjukt som abort är steget inte långt till aktiv dödshjälp. Det finns riksdagsledamöter som verkar för att det ska införas. De förleder med fina ord om den enskildes rätt men vi som känner djävulen vet var det slutar. Det har också visat sig, i något land där rätt till dödshjälp införts, att äldrevården försämrats. Och det är inte konstigt. Varför bemöda sig med att ta väl hand om den som fortsätter att leva på pin kiv?

      Människors hjärtan är förstockade. Det visste vi i och för sig men man blir ändå väldigt förstämd när man ser vad de häver ur sig när abortfrågan kommer på tal.

      Radera
  6. Sanslöst givande att mest varje morgon läsa vad du skriver.
    Var snäll fortsätt! Blottlägg dumheterna.

    SvaraRadera
  7. Jag förstår att frågan är viktig för RFSU Det handlar om rätten till Skörtlevene.
    Men frågan berör ju även andra företeelser tex synen på stora familjer Det är väl bara 5% av familjerna som har fler än 3 barn.
    Socialtjänsten ni vet de som ska normalisera allt ting tycker det är onormalt, barn är inte en gåva för dem utan något man skaffar sig.
    Och Hur är det med synen på Unga mammor? hur ofta förutsätts det att de ska göra abort eller pressas till det av omgivningen? Är det att ha rätt till sin egen kropp?

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Och Hur är det med synen på Unga mammor? hur ofta förutsätts det att de ska göra abort eller pressas till det av omgivningen? Är det att ha rätt till sin egen kropp?"

      För några år sedan lyssnade jag på ett helt underbart radioprogram om unga mammor. De hade varit 16 - 17 år när de fått barn. Den gemensamma nämnaren var att de verkligen älskade sina barn. De ångrade absolut inte att de fött dem, trots alla negativa reaktioner som mött dem.

      För ett år sedan berättade lokaltidningen om en 16-åring som fick barn. Hon ville ha barnet men blev av andra skolungdomar kallad hora. Såvitt mig är bekant håller knappast dagens ungdomar på sig så snacket om hora är ren dubbelmoral. Det är tydligen ok att ha sex till höger och vänster men inte att ta konsekvenserna av det.

      Kan för övrigt nämna att det första som mötte mig när jag blev gravid och tog kontakt med mödravården var frågan "ska du behålla det". Det var i slutet av 1970-talet.

      Radera
  8. Den sena abortgränsen anser jag vara vårt samhälles stora skamfläck! Hur klarar man av att ha en gräns på 12:e veckan i andra länder, ja till och med i grannländerna?
    Abortförtjusningen i fp gjorde (förutom en tossig skolpolitik) att jag lämnade detta parti för att förhoppningsvis i kd hitta en annan uppfattning i abortfrågan. Den finns, men inte i ledningen. Men vi finns som fortfarande debatterar och önskar förändring. Folk som åtminstone vill sänka gränsen och menar att detta är en viktig fråga ska väl inte behöva gå till SD som faktiskt är det enda parti som vill detta? Det som händer nu vid denna ministertillsättning är skrämmande! Vart är vi på väg?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag erinrar mig en granne och god vän, som i ungdomen funderade på att bli gynekolog. Efter några månaders vikariat på gyn, där den nya, lilla vikarien sattes på det av övriga läkare litet över axeln sedda rutinjobbet att på löpande band utföra aborter, hördes det:

      -Dom j-a kossorna är så lata, så dom orkar inte ens ta ett piller eller sätta in ett pessar. En del är här för andra eller tredje gängen på ett år. Fy f-n!

      Min väninna blev aldrig gynekolog och valde annan disciplin och att aldrig sätta barn till världen. Det kändes bäst så.

      Tant Svart

      Radera
  9. Tillägg
    Och att Svenska kyrkan tiger i abortfrågan är en ännu större skamfläck!

    SvaraRadera
  10. En viktig del av vår kallelse är att värna livet i all dess komplexitet. Livets helighet är ett utflöde av det gudomliga livet. Att hota, reducera,förneka eller på annat sätt kränka det mänskliga livet är att göra detta mot Gud själv. Kyrie Eleison!

    SvaraRadera
  11. Thorsten Schütte19 september 2013 20:27

    Jag är sannerligen kritisk mot moderaterna och deras arbetsmarknadspolitik och mot Livets Ord (trots eller kanske just för att jag själv är kristen). Men i dag är risken snarast att man av rädsla att stöta sig med någon bara vågar välja strömlinjeformade och blankpolerade medelmåttor utan tillstymmelse till lik i garderoben för offentliga ämbeten. Då fördrar jag hellre en färgstark, av livet något kantstött person som har gjort misstag, fått sina törnar, men vuxit som människa!

    SvaraRadera
  12. Vi i VFP (verkliga framstegspartiet) tillämpar såväl fri abort som "särskild
    äldrevård". Särskild äldrevård betyder RA80 (retroaktiv abort efter 80).
    Helt genomförd skulle RA80 få ett oerhört uppsving för vår äldrevård, såväl
    som vår ekonomi i Sverige, Sverige fosterfördrivningsland!

    SvaraRadera