Jan Frithiof är fd kyrkoherde i Ljungby, Kronobergs län, fd domkapitelsveteran, fd kyrkomötesledamot mm mm. Han ser blid ut. Han uppträder belevat Han hör till de lågmält omtänksamma. Men låt inte lura er. Han är farlig för han är hederlig och en sån där omtänksam som kan tänka. Han tar tid på sig och tänker några varv - men så händer något. Som nu.
Ni minns kanske lagmannen Jörn Jacobsson, domkapitelsledamot i Lund. Olofsson och Salander spanade lite på honom år 2011 när de var överstelöjtnanter, kunde jag berätta.
Parentes: För en halvtimme sedan ringde överste Salander. "Jag förstod att du vaknat", inledde han. Salander satt i bil på väg till norra Öland efter att på uppdrag flackat mellan London och Washington ett par varv och hade annan tid i kroppen, sa han, vilket betydde att han kunde få mycket gjort på efternatten. Hans fru bestämde att nu får det bli en rejäl vilopaus, hyrde hus på norra Öland så nu har de vecka här, Skördefesten inklusive. Slappardagar med promenader, läsning, slötittande på tv när Öland höstar. Salander meddelade att med lite flyt skulle han hinna till högmässan i Högby. Han skulle lite senare ringa och meddela översten Olofsson att han - enligt bloggkommentatorer - inte finns. Det är det ultimata för folk enrollerade i säkerhetstjänst. Salander hade roligt. När folk får veta hur det är, tror de det inte och de tror inte att säkerhetsfolk plockar fram relevant information. Likväl betalar de skatt för kalaset. Slut på parentesen.
Tillbaka till Jacobsson. Det var han som förhörde kyrkoherde Jan-Erik Appell när Appell av Lunds domkapitel skulle förklaras obehörig att utöva prästämbetet i Svenska kyrkan. Han ville utröna Appells föreningstillhörigheter och önskade att Appell skulle lämna Svenska kyrkan, för då var alla problem med att få honom obehörig lösta.
Jan Frithiof anmäler nu till både JO och JK det inträffade. En svensk domare agerar polis, åklagare och domare i ett ärende som får väldiga konsekvenser. Detta är rättsvidrigt. Och en domare begår brott mot grundlagen. Vi har föreningsfrihet i vårt land - och Kyrkliga förbundet, Johanneskoinonian och Missionsprovinsen är föreningar, inte registrerade trossamfund.
Professorn i straffrätt Kerstin Berglund har, som ni kanske minns, påpekat det olämpliga i att en domare utreder, skriver förslag till beslut och fattar beslut i domkapitlet. Frithiof menar nu att lagman Jacobsson gjort sig skyldig till "ett synnerligen allvarligt tjänstefel och därigenom skadat förtroendet för det svenska domstolsväsendet". Och den erfarne domkapitelsledamoten konstaterar också att den som anklagas inför Jacobsson inte haft rätt till något biträde.
Jacobsson har väl problem, får man hoppas. Men det har Svenska kyrkan också. För Jan Frithiof sätter fingret på den ömma punkten, att Svenska kyrkan inte har någon rimlig rättsordning.
Går Jörn Jacobsson fri? JO och JK är inga kompisdomstolar. Och ingendera har något intresse att hålla Svenska kyrkan om ryggen eller sopa de kyrkliga skandalerna under matten. Det här kan bara bli intressant att följa.
Saken kommer säkert att uppmärksammas inte bara av Kyrkans Tidning, vår viktigaste kyrkliga nyhetsförmedlare. Norra Skåne har väl all anledning att ta upp saken liksom Kristianstadbladet för det är där Jacobsson dömer. Kan nordskåningarna ha förtroende för domstolsväsendet i Hässleholm, det är den lokala frågan. Jackeléns domkapitel går väl inte riktigt oskatt ur det hela heller. Hur agerade hon själv i fallet? Omtänksamt? Teologiskt reflekterande? Eller mer av modell Panzer, Stahl oder wenigstens Eisen?
Som sagt, underskatta aldrig Jan Frithiof.
Jag frågade en gång domarledamoten i domkapitlet som utövar tillsyn i mitt stift vad hans arbetsgivare tycker om det faktum att han deltar i en privatdomstols arbete. Jag fick inget svar, men enligt en annan ledamot hade frågan rubbat domarens cirklar
SvaraRaderale
Rättsröta är ett begrepp som kom på 50-talet i samband med keijne-affären eller var det heijne? Hon som i sitt valspråk (det passar med avseende på det politiska) inte vill göra skillnad på människor gör det ändå i praktiken eftersom den politiska agendan styr över den teologiska credendan. På samma sätt är det i Lunds domkapitel eller skall vi även ta med Eckerdal i Göteborg. På något sätt liknar vi mer och mer TEC, men den vägen leder bara till de många rättstvisterna och en krympande kyrkogemenskap.
SvaraRadera"...Panzer, Stahl oder wenigstens Eisen?" - Det kan väl bara inte vara vår nästa ärkebiskop som så passande och vänligen apostroferas i dagens bloggpost??
SvaraRaderaFörmodligen är tyskfödda Antje mer än hjärtinnerligt trött på dylika små, oskyldiga skämt?
-Unter heiklen Umstände zuerst denken und mit Vorsicht herantreten!
Föreningsfrihet och åsiktsfrihet är grundlagar inom Sveriges rike.
SvaraRaderaGrundlagen inom kyrkan är väl bekännelseskrifterna?
Nu tyckte ju Luther och Melanchton i Confessio Augustana att det inte var de som avvikit från fädernas lära, utan RKK. I grunden så var det ju inte kyrkoskiljande som önskades utan en återgång till ett rätt bruk (kyrkoordning) av tron.
SvK har ju inte på något sätt kunna peka på vari trons bruk skiljer sig hos Missionsprovinsen etc. De har en annan ordning i ämbetsfrågan och utnyttjar inte de senaste liturgiska möjligheterna.
Att avkraga en pensionerad präst för att denna närvarat vid sina söners prästvigning hos missionsprovinsen var väl det yttersta beviset på brist på ekumenik (bevistar du en annan Luthersk gudstjänst än SvKs blir du avkragad!) och förakt för föreningsfriheten.
Nu blev inte Jan-Erik Appell avkragad för att deltog som assistent vid sina söners prästvigning av biskop Arne Olsson. (Då hade Göteborgs domkapitel varit tvungen att avkraga ett par, tre präster, och det mäktade det inte med – svenska myndigheter är förvånansvärt ofta fega.) Det var i stället när han började ansvara för gudstjänsterna i S:t Johannes koinonia/församling i Gratia Dei. Svenska kyrkan är mån om sitt monopol!
SvaraRaderaHeja Jan Frithiof!
SvaraRadera