fredag 28 december 2012

Jeremiad

Jag drar väl min jeremiad varje år vid den här tiden. Det kan bero på den dysterhet som sprider sig när folk anlägger en allvarlig begravningsentreprenörmin och önskar "Gott slut!" Men det kan också bero på idog läsning av gudstjänstutbudet.

Det ska - om Gud vill - bli 2013. I Växjö domkyrka är det gemensam högmässa med biskop Johansson kl 11. Till den sammanlyses alla gudstjänster i Växjö men också från mer avlägset belägna församlingar ska det dras till Växjö. Ormesberga 20 km bort, Lammhult 40 km och Öja (med återöppnad kyrka), kring 10 km. Gånger två. Man ska hem också! Förr i världen fanns det faktiskt gudstjänst hemmavid. Lammhultsborna är 2000. Någon av dem skulle kunan tänka: Det är som om man sa till stockholmarna att på nyårsdagen är det gudstjänst i Södertälje och till dem som bor i Ronneby att gudstjänsten firas i Karlskrona.
I Kalmar sammanlyses församlingarnas gudstjänster till domkyrkan. Jag kan ändå inte låta bli att påminna om hur vi arbetade för våra småkyrkor.
Dörby och Hossmo ansluter, det är tätorterna utanför Kalmar.Kommer de 5000 kyrkotillhöriga därifrån allihop, blir det trångt i domkyrkan.
Så greppar jag Ölandsbladet På norra Öland har två församlingar inga gudstjänster på Nyårsdagen, på södra är det tre församlingar som står gudstjänstlösa. Varför?
Naturligtvis är det några som utestängs från gudstjänst på nyårsdagen. Gamla, konfirmander, barnfamiljer t ex.

Antagligen är bedömningen att folk inte kommer. Kundperspektiv opch resursanpassning alltså. Men firar inte Kyrkan - på något sätt oberoende? Och om gudstjänsten är så grundläggande för allt vad vi gör - ska det inte med viss radikalitet märkas? Det hör till det där med att göra skillnad, att vi firar gudstjänst på sön- och helgdagar. Om folk vårdar sin baksmälla, hänger framför tv:n, går en hel dag i morgonrock, trynar i bingen eller vad de nu gör, borde detta enkla förhållande inte vara ett argument för gudstjänstutglesning, eller?

En äldre prästman å annan ort konstaterade telefonledes i går att han förgäves sökt en högmässa i nejden i allhelgonahelgen. Det var två möjliga dagar, tänkte han. Pyttsan. Det var dyrkan vid förfädernas gravar som gällde. Han satt i skogen. Det var inte ens så fromt som för biskopssonen Borgenstierna (70 år), som i vart fall fylldes av andakt när han var ute i skogen och på avstånd hörde kyrkklockornas klang.

Jag är faktiskt, trots allt, lite förvånad över det självklara lokala nedmonterandet av folkkyrkan och av det som tidigare betraktades som basala element för en folkkyrka. Jag kanske också är lite förvånad över att folk inte kommer rusande och säger: "Vi har blivit lurade. Det var ju alls inte så att ni som kallades högkyrkliga ville bryta ner folkkyrkan. Det var ju de som kallade sig 'folkkyrkliga' som var de nedbrytande. Ni hade ju rätt. Hur ska vi nu kunna soulangera er för det?"

Mellandagsrean får vara. Den började på Juldagen, såg jag. Men Juldagen är ingen mellandag. Det är själva Dagen. O tempora, o mores! Läs Kommunistiska Manifestet och fatta hur och varför alla heliga värden vräks omkull. Men läs också Annika Borg på Kristen opinion. I tre avsnitt av Åttonde budet har hon beskrivit Seglora Smedjas kampanj mot henne och hur smedjan kan arbeta nätverksbaserat. Själva metoden är densamma som i den s k Sandahlskandalen - och bidragsgivarna håller käft.
Det börjar bli tid att inte bara granska den materiella basen för smedjans verksamhet utan också vilka personer som bakom kulisserna ger sin support, intresserade av att vi i det kyrkliga ska hållas med en Slägga smedja, som slår mot allt man ogillar. Intresset ljuger aldrig eller alltid. Vilka har intresse av Seglora smedja, som, ser jag, förkortas SS. Några är det. De plockar medel ur gemensamma kassor för att nå sina syften. Vilka är de?

Den modiga Dagens Seglora ligger i vintervila. Har ni saknat publikationen?

17 kommentarer:

  1. Busenkelt! När det BUDLÖSA evangeliet sprids " kom som du är" och ingen förändring påbjuds " arbeta på er frälsning" eller när tillbedjan framför korset eller hänvisning till det passerade korset förkunnas utan att ge PÅ korset, då finns ingen anledning till fler gudstjänster. Det började med utanpåtron som klistrades på människan med en förenklad försoningslära och sedan kom tingeltangelkyrkligheten följt av det sociala evangeliet som fick sin efterföljare i introvert nonsens med frälsarkransar. Hjulen rullar! Just det rullar! Så länge det andliga livet och diakoni inte hålls samman och fotatvagningssakramentet ringaktas kommer intet ske. Budlöst blir brudlöst! Och det beror på att första och andra budet ringaktas med tredje som följd av ringaktande. Också i mycket fromma sammanhang kan man läsa och höra hur första och andra budet inre följs. Om inte det hos kyrkans eget folk blir en ny kärlek till buden blir det inget av det hela. Hjulen rullar på. / Magnus Olsson

    SvaraRadera
  2. Ha förtröstan om kyrkans framtid - fluktuat nec mergitur! Och: Kyrkan och Kristenheten är så mycket större än sura nätkommentarer och - kampanjer!

    SvaraRadera
  3. Vad beträffar Lammhult, sades det redan för fyrtio år sedan, att ingen längre besöker Svenska Kyrkans gudstjänster. De talrika och välmående frikyrkorna i möbelriket talar sitt tydliga språk. Av många skäl är det nog inte så tacksamt att vara präst i frikyrkobygd. Numera har prästerna inte ens folkbokföring att pyssla med. Det gör nog ingen större skillnad med sammanlysning till Växjö. Inte ens om den skulle bli permanent.

    Församlingsbo i Asa

    SvaraRadera
  4. Ja, nedmonteringen av folkkyrkan går allt snabbare. Är det den utvecklingen kyrkans folk har önskat sig?
    Många i kyrkan har därför anledning besinna orden att som man bäddar får man ligga!

    Folkkyrkoanhängare

    SvaraRadera
  5. Åh katten, förkortas Seglora Smedja SS? Då blir jag genast mer välvilligt inställd. Som anglofil är jag barnsligt förtjust i gamla Jaguar-bilar, som hette SS Jaguar innan han-som-inte-får-nämnas gjorde bokstavskombinationen lite pinsam att behålla. Ungefär som när min gamla morfar Anton bytte bort efternamnet Nilsson i början av 1900-talet.

    Skämt åsido. Om folk inte kommer till kyrkan på söndag, får vi väl anlägga just kundperspektiv. Samling med portabel predikstol och dragspel utanför stadens köptempel vid öppningstid klockan 11?

    SvaraRadera
  6. För att vara rättvis bör man dock komma att de flesta av församlingarna nog firat nyårsbön på nyårsaftonen. Denna kan, om den inföll efter kl 18, räknas som en del av nyårsdagens firande. Det hela bottnar väl främst i att nyårsdagen numera även i kyrkan tänks innebära ett firande av det nya året och inte av hur Jesus omskars och fick sitt namn på den åttonde efter sin födelse. Detta faktum kan vi i oför sig beklaga, men knappast bortse från när vi räknar hur många gudstjänster som firas vid nyårshelgen.

    SvaraRadera
  7. Ss eller vad man nu kallar sig. Kanske vore gs bättre (gårdagens seglora) eller fs (fjolårets). Det är intressant att läsa om hur Annika Borg behandlats av Ss. Det kanske är en belastning att heta Borg efter det ger associationer till Tonio Borg. Fortfarande är McCarthyismens guilt by association verksam hos vissa. De som företräder ett pragmatiskt sanningskriterium riskerar att bli besatta av ännu värre andar. Vi måste återgå till att fira högmässa, men det kanske är som det nya förslaget till sjungen begravningsbön säger att vi skall se vår synd. Tidigare bad vi: lär oss att dagligen dö från synden. Kanske är den medvetenheten Seglora vill lära oss. Ss skulle då betyda Seglora syndamedvetande, men det är bara en from förhoppning. Den som vill vara modig blir lätt övermodig och kanske högmodig (pride) snarare än tålmodig och saktmodig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken tålmodig och ödmjuk kommentar! / Magnus Olsson

      Radera
    2. Dö döden förrän du dör så dör du icke Döden. (N P Wetterlund)

      Radera
    3. Bra citat, det känner jag till. Men döden betyder dock bara döden. Livet är något annat, så vad ville du säga med ditt citat. / Magnus Olsson

      Radera
    4. Att "lär oss dagligen dö från synden" är bättre än att "hjälp oss att se vår synd" som det nya förslaget lyder. För övrigt tack för Dina kommentarer på bloggardag. Jag läser alltid vad Du skriver.
      Allt gott önskar jag Dig och därmed inte bara ett gott slut utan även ett gott nytt Herrens år2013.

      Radera
    5. Var N P Wetterlund den präst som frånträdde ämbetet och vars moder kallades "den rättfäridga Borkan"?/Jansenist

      Radera
    6. Det håller jag med om Thomas. Att blott se är att komma till Jesu kors och slänga fram sina synder och be honom städa upp som han vore blott en städare, den tillräknade rättfärdigheten som gör syndaren fastlåst i sin synd och skapar en lära som blir en avgud, utan den omvandlande kraften som kommer ur uppståndelsen efter himelsfärden. När det inte är påsk i krubba och Golgata görs de till pjåsk. Btrf jansenistens fråga : ja, men modern som lärde honom Andens lag, kallades väl bolkan om jag minns rätt. / Magnus Olsson

      Radera
  8. Ja vad gör Seglora smedja nuförtiden. Kanske något av det som bloggen nämner.

    1. Vårdar sin baksmälla
    2. Hänger framför tv:n
    3. Går hela dagen kring i morgonrock
    4. Trynar i bingen
    5. Nåt annat

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad andra gör på jullovet är väl inte det viktigaste?

      Saknar du den andliga gemenskapen finns ju möjligheten att bjuda in grannen till en oikos, cellgrupp eller husförsamling. Kalla det vad du vill, bön tillbedjan, dela Ordet är väl ännu tillåtet?

      Man kan få änglar som gäster. Vi har flest ensamhushåll i vårt land. Lika viktigt som att vi engagerar oss i volontärarbete "jul i gemenskap" - kanske bjuda in en granne på en skinkmacka och berätta varför vi firar Jul. Då har man inte intresse för vad grannen gör, mera för hur grannen "har det"...

      Radera
  9. Tänk dig in i den keltiske mannens situation. Det är tidigt 1000-tal och som vanligt tillbringade familjen denna långa natt i hemmet livrädda att elaka förfäder skulle hemsöka dem. Men så uppmanar plötsligt prästerna från den nya religionen sina anhängare att uppsöka gravarna och be för själarna, just denna magiska natt då portarna till dödsriket stod öppna. Kanske var det så att barndomens plågoandar hade en del att sona bortom graven innan de kunde passera pärleporten och inte hade tid att spöka. Även idag kan denna tradition kanske ljusna de avlidnas minnen och ge sinnesro

    SvaraRadera