fredag 23 september 2016

Läronämnden har nog fel

Jag antar på goda grunder att Läronämnden har fel. Anna Ekström et cons kan inte avfärdas med argumentet om vad som är konstitutivt.
Beslutar Kyrkomötet att införa vigselkrav som vigningskrav, blir det därmed konstitutivt. Konstigare är det inte. Man skulle visserligen kunna säga att löften ska hållas, pacta sunt servanda, men det är så dags i Svenska kyrkan! Det var då det.

Biskop Bo Giertz kunde t ex glad konstatera att ingen ansvarig person i kyrkans tjänst ifrågasatt giltigheten av de löften som gavs 1958 (Kyrka och Folk nr 6, 9 februari 1961, s 4) .
Var dessa löften på sin tid konstitutiva? De försvann genom ett kyrkomötesbeslut. Så enkelt var det.

Inte ens om de rekvisiten för prästvigning skulle förstås som konstitutiva just för Svenska kyrkan  men t ex inte för andra kyrkor i Borgågemenskapen, håller det. De är inte antagna i en sådan ordning som rimligtvis måste gälla för något som ska kallas konstitutivt.

Det nya kravet kan tas på samma enkla sätt.
För den delen finns det massor med präster i Svenska kyrkan som sätter sakramentsförvaltning och vigningar i fråga och gör detta med utomordentligt goda skäl. Svenska kyrkan har aldrig undanröjt dessa skäl eller tagit ett läroavgörande. Biskopen Persenius vet det i vart fall. Kanske inte alla andra biskopar. Jag tar inte upp den fråga som ställs om alla biskopar numera verkligen är biskopar. Ska inte sanningsfrågor om sakrament och ämbete ställas i en reformatorisk kyrka? Jo, men inte här och nu.

Till Läronämndens argument att biskopens vigningsansvar inte får begränsas av villkor av icke-konstitutiv karaktär är endast att säga, att vigningsansvaret har begränsats.
Biskopar som ville viga kv*nn*pr*stm*tst*nd*r* skulle effektivt hindras, dvs deras vigningsansvar inskränkas. Det var när förslag till inskränkningar av detta slag  fördes på tal som salig Hellström talade om en "konstitutionell kris".

När jag skulle prästvigas var det oproblematiskt att en prästkandidat kunde prövas utan att inställningen i ämbetsfrågan kunde utgöra vigningshinder. Detta hinder infördes av andra än biskoparna, om man så säger. Men biskoparna var rätt följsamma. De hade dock inte utvecklat samma grad av tramsighet i argumentationen som de nuvarande, skulle den kritiske konsumenten av biskopsord kunna tänka.

Anna Ekström ska kanske muntras att inte förlora sin frimodighet utan försöka förmå utskottet att läsa läronämndsyttrandet utomordentligt kritiskt.

När socialdemokraternas gruppledare Jesper Eneroth kommenterar i Kyrkans Tidning, menar han, att en ändring passar bra eftersom det är reformationsjubileum 2017.
"Den ständigt pågående reformationen innebär ju att alltid ompröva och ifrågasätta tron och kyrkans budskap."
Detta skulle Luther ha hört.
Semper reformanda är vad saken handlar om - och reformation är något annat än Eneroths reformism. Men kör (S)-linjen då! Vi ska alltid ompröva och ifrågasätta tron och kyrkans budskap. Det är otrons grundhållning, inte den som 1500-talet talade om - "några små missbruk som insmugit sig" och skulle justeras. På några väl definierade punkter i det svenska kyrkosystemets interna katekes hör jag till otrons människor. Och skälen därtill är sålunda goda.

Borde inte motionen stödjas av många om den på felaktiga grunder avförs av Läronämnden?

Ett argument vore att i tidens längd kommer krav på villighet att viga enkönat att smygas in - och längd är i dessa sammanhang en kort tidsrymd.
Lika bra att få det gjort i öppna former så att alla kan veta vad saken gäller.
På så vis kan efter hand fler punkter föras in i kravspecifikationen: prästkandidat ska lova att praktisera köttfri måndag, inte våldta på torsdagar (finns ett särskilt märke att bära då) samt verka för ett bilfritt samhälle.
Ta t. ex. Eva Brunnes argument att ett nytt krav inte behövs eftersom hon aldrig träffat en prästkandidat som inte vill följa 2009 års beslut. Det var en dribbling det. Varför skulle just hon ha gjort det? Fullt så galna är väl inte de hesiterande prästkandidaterna? De går till andra biskopar.

Inte blir det mycket bättre med Per Eckerdals hållning med samtal, dvs exploration i frågan. Avser han att till helhetsbilden av en prästkandidat foga ett ställningstagande i denna fråga? Det saknas stöd för en sådan åtgärd både i 2009 års beslut och i svensk grundlag. Av moraliska skäl kanske det är lika bra att klippa till och legalisera denna exploration trots att den är grundlagsstridig.

Eller bör vi få ett avgörande nu av taktiska skäl?
Vill vi att just denna fråga ska in i kyrkovalet 2017 och bli populism. Som i Norge ungefär. En kraftfull opinion kräver rättning i ledet och rättning i läran. Med det normkritiska förhållningssättet, där tron och kyrkans budskap alltid ska omprövas och ifrågasättas, kommer att följa fler krav.
Herr Omnes känner inga gränser.
Det blir i grunden civilreligion och inte kristen tro som Svenska kyrkan då kraftfullt bekänner: Gud finns, vi ska vara snälla, vi kommer till himlen och det får inte bli något extremt av något. Gud, Dygd, Odödlighet och Lagom.

Är det läge att handla efter devisen "ju sämre desto bättre". Lenin var visserligen aldrig medlem av Frimodig kyrka ,men kan tänkas ha en poäng. Eller?

Lennart Lundbergs slutsats i KT att "krav att dela kyrkans nya uppfattning om homäktenskap kan leda till kyrkosplittring" tror jag inte på. Lundberg är sannerligen inte den skarpaste analytikern av skeenden i Svenska kyrkan. Det behöver man inte vara docent i kyrkovetenskap för att uppfatta.

Nu kan man ju tänka att denna polemik mot läronämnd och kyrkopolitiker ska uppfattas vara av det slag som gör att den som avlagt vigningslöften bör vara tyst - men av kärlek till sanningen måste nog saken upp.
Så tänkte allas vår Dr Martin Luther. Hans polemik var yvig.

Hanif Balis sätt att hantera det Anne Ramberg fick ur sig om honom är ett lysande och belysande exempel på polemik. Så kan en slipsten också dras. Hanif Bali framstår som en god lutheran i denna mening.
https://twitter.com/hanifbali/status/778672232927232000?

20 kommentarer:

  1. Men jag trodde att läronämnden hade fel per definition om kyrkomötet beslutade emot läronämnden även i lärofrågor?
    För det är väl så SvK är konstituerat?
    Att se lärohinder vid präståsiktskrav #2, torde innebära ett lika stort läroproblem som präståsiktskrav #1.
    Men jag antar att läronämnden eller vilka det nu var bara "provtänkte" när krav #1 infördes.
    Kan kyrkomötet begränsa en biskops urval av prästkandidater, ja eller nej?

    SvaraRadera
  2. Dag har rätt och läronämnden fel: Att införa detta nya krav för prästvigning i SvK är fullt möjligt. Lika möjligt som att kräva samarbete med kvinnliga präster.
    Dag har rätt och Lundberg fel: Det kommer inte bli någon kyrkosplittring i betydelsen "stort dramatiskt uttåg". De som anpassat sig till den nuvarande SvK har inte den kraften i sin övertygelse. Har de anpassat sig till kvinnliga präster är de redan pragmatiker. De redan prästvigda kommer stanna kvar (även om en del nya prästkandidater får söka sig till andra kyrkor).
    Är detta bra eller dåligt? I huvudsak bra: Svenska kyrkans bekännelse tydliggörs. De anpassliga (som har kvar idén om att Bibeln är sann och ska följas men som tror att det är en synd att lämna fädernas kyrka) får en ännu svårare att förklara sin anpasslighet och sitt kompromissande. Men tänk om det kunde leda till ett uppvaknande för några få i alla fall, så att de begriper att de är i fel kyrka!

    SvaraRadera
  3. Snart obligatoriskt för prästkandidater att lova att de kan viga samkönade par. Vad blir nästa steg? Det känns som om jag inte vill uppleva det. Jag flyttar till en koja i skogen och blir eremit. /Maria

    SvaraRadera
  4. Bäste dr Sandal, det behövs ingen omfattande undersökning för att konstatera faktumet att civilreligionen (mer eller mindre förklädd) redan härskar i Svky. Kristendom får man söka efter och går att finna på sina håll, det är kanske dessa kongregationalistiska fragment som ni högkyrkliga tyr er till?
    Antony

    SvaraRadera
  5. Dag Sandahl har fel som vill provocera fram en allvarlig försämring för prästkandidater och ytterligare icke-konstitutiva villkor för prästvigning.

    SvaraRadera
  6. Se här vad läronämnden betyder!

    -Märkliga reaktioner ovan; passar plötsligt nu inte läronämndens "tunga" slutsats - den läronämnd som i polemiken ofta glöms bort eller reduceras till ett intet. Åtminstone när piskan viner mot de förkättrade "politikerna" i KM, de som påstås vara skulden för allt som inte passar de ärade och envisa debattörerna (läs doakören) på dessa spalter.

    Nu har läronämnden satt ner foten stabilt på marken och därmed, förhoppningsvis lagt snubbeltråd på den tidigare blekingebaserade liberala Anna Ekström väg; i går lyssnade jag på henne och en FK-företrädare i programmet människor och tro; där hade hon inte mycket att komma med: det finns ju präster, som är villiga att i dag viga samkönade par. FK-företrädaren var en aning för snäll och mjuk i tonen. Det märktes att han inte hade bloggarens väloljade och durkdrivna debattförmåga, men sakligt tog han förstås hem saken.

    Men det intressanta nu är alltså ovanstående reaktioner. Tacka läronämnden, ni som alltid påstår att de ställer till det i kyrkan och att man kan rösta om evangeliet!
    Vad har ni nu emot läronämnden?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sakta i backarna nu. Läronämnden har visat sin betydelse först när kyrkomötet beslutat att avslå motionen.
      Om motionen går igenom trots läronämndens obstruktionsförsök så har väl läronämnden knappast varit till någon långsiktig nytta?
      Men innan året är slut får vi nog besked.
      Oavsett skulle jag dock genast skriva en motion tull nästa KM om att ta bort det gamla kravet för prästkandidater. Givetvis men en direkt kopia i motiveringen från läronämnden i nuvarande fråga.

      Radera
    2. Som Dag tänker jag att läronämnden har fattat rätt beslut, men med fel argument. Om man lyckas motbevisa argumenten – vilket Dag förmodar är möjligt – blir man fri att besluta som man vill.

      Radera
    3. Kan man rösta om evangeliet? Prästänka

      Radera
    4. Ska man tolka läronämndens agerande som att de inte tror helhjärtat på Pride-teologin, men att de inte törs säga det högt? Eller tror de på Prajd men vill bara inte skrämma bort framtida prästkandidater av ren pragmatisk välvilja? (De inser att icke-Prajdarna behövs för att undvika prästbrist, och tycker inte att frågan är värd att bråka om.) Eller, vill de helt enkelt inte spela MPr i händerna genom att ge dem ett trumfkort???

      Radera
  7. "prästvigning?". "kyrka?". Allt är ju bara dålig teater. Ni "medlemmar": gör nåt vettigt av era liv. Befria er! Gå ur sv"k"! /John

    SvaraRadera
    Svar
    1. Charles Maurice de Talleyrand-Périgord, "evig" fransk utrikesminister och f d biskop av Autun, yttrade då Napoleon övervägde att splittra upp Österrike i småstater:

      -Sire, det ligger visserligen i Ers majestäts makt att förstöra det habsburgska imperiet. Men inte ens Ers Majestät kan återskapa det, om det en gång försvunnit.

      Talleyrand förutsåg det som senare skulle ske under 1900-talet.

      På likartade grunder bör Svenska Kyrkan i all sin skröplighet bevaras. Alternativen är värre. Kanske att bädda för islam och en buskvegetation av extremism och fanatism?

      Lars Jensen

      Radera
  8. BOD
    Avser du att en konsekvens av läronämdens yttrande borde vara att de tar upp frågan om kravet att prästkandidaterna fullt ut ska samarbeta med kvinnopräster?
    Frågan kan också ställas om krav att viga samkönade par är icke -konstitutivt och frågan om förhållningssätt till kvinnopräster är konstitutivt.
    I grunden gäller det katederfrågan. När ska vi ta läronämden på auktoritet?
    Som enskild medlem i Svenska Kyrkan anser jag att biskoparna enskilt och som kollektiv ska hållas i det danskarna kallar "kort snor".
    Ulf H Berggren

    SvaraRadera
  9. Touché, Ulf H Berggren! Den där frågan till BOD var mitt i prick! Liksom bloggardagcitatet: "Anna Ekström ska kanske muntras att inte förlora sin frimodighet utan försöka förmå utskottet att läsa läronämndsyttrandet utomordentligt kritiskt." Äsch, nu ska vi inte vara knussliga! Både din kommentar och Bloggardags bloggpost i dess helhet var bland det mest träffsäkra jag läst i år. Hur ska BOD svara nu?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ulf Berggren och Anders Holmberg,

      -Hypotetisk fråga, som ställs i syfte att dölja betydelsen av läronämndens beslut!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    2. Läronämden har avgett ett yttrande.
      Du glider undan en relevant frågeställning BOD!
      UHB

      Radera
  10. BOD,

    Jag påpekade det förut men kan väl påpeka det igen eftersom Du i vanlig ordning inget förstår.

    Vad saken gäller är att läronämnden tvärtemot vad Du tycks anse här inte, N.B inte har uttalat sig i en lärofråga utan i en ordningsfråga. Det läromässiga har de inte besvarat, dvs inte angivit några teologiska argument till varför utan bara lydigt utan protester följt med politikernas krav på följsamhet i frågan om enkönade äktenskap. Där har SVeK utan protester , utan argument av teologisk art bifallit deras krav på att detta skall kunna ske .Att detta skall kunna ske som kyrkligt bröllop. För detta har man ändrat vigselritualen. SveK har alltså i denna läromässiga fråga gått emot bibeln och den apostoliska tron vilket man tom medgett men tycker sig ha rätt till detta.(Gud är ju kärleken och all kärlek(?) är ju av godo.)

    Man har även fastslagit att denna rätt till enkönade äktenskap inom kyrkans väggar och med SVeK´s välsignelse är ovillkorlig. Fastslagit att om nu en kyrkoherde av personliga skäl inte vill viga samkönat "i sin kyrka" så måste han skaffa fram en präst som gör detta.

    Det är i sak inte stor skillnad mot i dag med "vanliga" äktenskap. Vill inte prästen i en kyrka av ngt skäl viga ett "standardpar" så kan ingen tvinga honom men han måste i så fall skaffa fram en ersättare. (ATt det sedan är sällsynt med en präst som vägrar är en annan sak. Därtill kan finnas många skäl varav ett är att ingen ju utan starka skäl vill riskera att löpa gatlopp i pressen och inte heller förföljas av de kyrkliga "myndigheter" som tydligen mest ser som sin uppgift att jaga de präster som envisas med att vilja följa samvete, bekännelse och sina vigningslöften.

    Vad läronämnden nu uttalat är alltså inom en ordningsfråga där man med skäl kan undra över hur mycket det ens är värt. Frågan om den enskilde prästen skall kunna vägra viga någon mot sitt samvete. Själva lärofrågan , dvs om enkönade äktenskap är något som SVeK skall ägna sig åt har man inte läromässigt motiverat. Där har man enbart och på svekfullt sätt genomdrivit, deklarerat att den skall göra.

    Läronämndens auktoritet är för länge sedan borta, nu uttalar den sig i en icke läromässig fråga och BOD tycker att vi skall applådera detta.

    Väl , det är som en mus som ryter instängd i ett hörn där den själv placerat sig. Det blir nog i praktiken mest pip och katten gör som den vill, fortsätter att leka med musen ett tag till eller sväljer den helt och hållet.

    //HH

    SvaraRadera
  11. BOD,

    "-Hypotetisk fråga"

    Politrukens standardsvar för att slippa svara på en konkret fråga.

    //HH

    SvaraRadera
  12. Hur är det, det är väl inte speciellt många kyrkliga, enkönade vigslar?
    En till två procent av alla giftemål är enkönade, men två tredjedelar av dessa är i storstäderna. Skulle också tro att kyrkan har en ännu lägre andel av dessa än av alla vigslar - en tredjedel.
    I Kronobergs län t ex är det under personer - under 50 par - som lever i enkönade äktenskap. De flesta församlingar har säkert aldrig haft en sådan vigsel.
    Canutus Hahn

    SvaraRadera
  13. En ändring skulle faktiskt passa bra 2017 eftersom en del kyrkopolitiker styr som om kyrkan var kvar på 1500-talet: reformation innebär att när en ny (då luthersk) lära antas ska allt och alla som står för den gamla (då katolska) läran mönstras ut.

    SvaraRadera