onsdag 4 januari 2012

Fast blev lös

Gotlands Tidningar meddelar att biskop Fast krupit till korset. Sådant är vi för. Tätt intill korset äro alla trygga, bygga på korset är på klippan bygga! Men i det här fallet betyder korskrypandet att biskopen skaffat sig avlat genom att ge avlat, Ablass. Den som inte vill gå på den obligatoriska fortbildningen slipper.

Ja, vad skulle biskopen göra annat än lösa upp en situation som närmast blivit fast - i betydelsen fastlåst. Nu vet vi vilka som kommenderar i Visby stift och det är kanske välmotiverat att en del som kallats till fortbildningen inte kommer. Såvitt jag kan se, ska de nog inte förses med kompetens att ta ungdomar på pilgrimsfärd. De skulle, bedömningen är min, hållas långt från människor i största allmänhet. De vill ju främst gestalta en sekt, samlad kring deras egna förutfattade meningar. Någon som helst kompetens att vara öppna inför andras meningar - än mindre inför människor som kan misstänkas ha andra meningar även om de talar om andra ämnen än de förgripliga - har de inte visat.

Gotlands Tidningar företer självfallet en icke-fråge-journalistik i dubbel mening. De gör en icke-fråga till nyhet och saknar därtill journalistisk kompetens att ställa de annorlunda frågorna inför det som nu demonstreras. Den verkliga frågan, av intresse för den allmänhet som ska möta dem, hade varit: Ni som är upprörda över att komminister Hagberg och biskop Urwin får tala - hur kan ni vara präster när ni inte tål människor som kan tänkas tänka annorlunda än ni? Hur öppna kan ni vara för vanliga gotlänningar och deras tänkesätt och frågor?

Biskop Koskinen är före detta men kan inte hålla tand för tunga. Hade han varit stiftschef hade biskop Urwin inte inbjudits, får vi veta. Bra att veta vad Koskinen går för. Han sorterar människor. Han tål inte andra åsikter. Så kommer han från Finland och har badat bastu med Kekkonen. Själv har jag tragglat VSB-pakten, den Finland hade med Sovjetunionen, för att bedöma när den svenska krigsmakten skulle sluta lita på att Finland var en barriär mot ryssen. Jag litade aldrig på finnarna. Då heller.

Kyrk-A:s man är en alert kyrkoherde. Om någon blir kränkt, är han emot emot det. Men hur är det möjligt för en präst att bli personligt kränkt av annat någon hyser en annan mening? Borde inte facket ha kunnat tänka två varv?

För egen del kan jag rannsaka mig. Tål jag att höra andras meningar? Svaret  är ja. Ibland är det riktigt stimulerande. Dialog är grundhållning i det kyrkliga livet. Men inte på Gotland. Där hotar man med att utebli - och Fast blir lös. Så kanske GT kan sälja lösnummer också? Fast är det en nyhet att biskopar viker ner sig?

5 kommentarer:

  1. Det är lågt i tak i Svenska kyrkan.

    Sedan undrar jag hur kommandororna på Gotland har det med sin prästkallelse. Finns verkligen en sådan borde de väl inse att andras förgripliga åsikter och därmed ev. följande handlingar är att se som ett lidande för Kristi skull. Nu talar deras eget handlande med betydande styrka för att det var något annat än präster de skulle ha blivit.

    Elisabeth

    SvaraRadera
  2. Hur många finnar ska stupa för Sverige för att Dag ska våga lita på dem? Tur för Sverige att Finland idag har en rejäl försvarsmakt,när Sverige prutat ner till sin någon slags internationella poliser. Att en bilhandlare från Finland som råkat bli biskop i en fallfärdig kyrka inte har omdöme (vilket är en annan sak, alltså!) det går nog inte att undvika. Det finns bra finländska bilhandlare också. fm

    SvaraRadera
  3. Stellan Bengtsson4 januari 2012 20:39

    Tack Dag att Du finns och har förmågan att se och säga saker som borde vara självklara för alla.

    SvaraRadera
  4. Fast ;o) tänk om "biskop" Spong eller komminister Ulla Karlsson bjudits in för att tala om pilgrimsarrangemang av olika slag och de kristustroende känt sej manade att markera genom att utebli. Inte hade de väl därmed visat sej ovilliga och oskickliga att bemöta vanliga "Svensson-tvivel" på ett schysst och öppet sätt?

    Det är faktiskt inte ett dugg konstigt att man - från ömse håll - har vissa krav på dem som bjuds in och framträder som andliga ledare. För vissa - tydligen dock inte för de högkyrkliga! - är ämbetsfrågan den mest avgörande; för andra frågan om försoningen genom Guds Sons blod och om syndares rättfärdiggörelse inför Gud.

    Nog tål de uteblivande att höra andras meningar - men de vill, liksom du och jag, inte att vilka som helst ska få fortbilda präster och bjudas in som andliga förebilder och ledare. (Att de sedan har andra kriterier än du och jag är en sak för sej).

    SvaraRadera
  5. Att höra andras meningar är bra! Men att uttrycka sig nedsättande och raljerande om de som har andra åsikter och gör andra val - är det verkligen att "höra andras meningar"?
    Eller handlar det bara om att försöka få applåder för sin förmåga att "tvåla till"? (Hur var det Paulus skrev om saker som ödmjukhet och inte söka strid?)

    SvaraRadera