Per-Olof Sjögrens pastoralteologiska bok hette i sin första upplaga Att bygga inifrån och sedan Bygga inifrån. Han hade läst Martin Thornton och Bengt Holmberg var den som tog upp det spåret och fick oss att läsa Thornton också. Fader Gunnar såg i PO Sjögren den som tog upp hans mantel och ödesdigert var förstås at de kompetenta biskopskandidaterna under 1970-talet ratades. Det tänktes trycka högkyrkligheten tillbaka - vilket det gjorde - men skadan drabbade Svenska kyrkan.
De nomineringsgrupper som sände representanter till att utreda de framtida strukturerna kommer att rösta igenom vad betänkandet Närhet och samverkan föreslår med några justeringar och lite mer utredande om vård och underhåll av kyrkor, kan man anta. Det är nämligen remissutfallets tydliga innebörd. Svahgeten i upplägget som likväl kan visa sig vara historiskt nödvändigt - det finns inte folk längre att dra organisationen Svenska kyrkan runt, de politiska partierna vill inte i några fall och kan inte i andra fall, förse Svenska kyrkan med beslutsfattare.Så blir det nya struktyurer som byggs uppifrån. Den pastorala basen flyttas från altaret i socknen till kyrkoherdens skrivbord.
Tid för motrörelse, alltså. Nu har Biörn Fjärstedt skrivit om församlingen, ett "paper" värt att läsa. Hans poäng är att församling är just vad ordet säger - människor som församlas till gudstjänst. Ja, läs själva och fundera. http://kyrkligsamling.se/forsamling.pdf
Läsningen kommer iunte att förändra beslutsprocessen när det gäller strukturer, det fattar jag och det fattar alla. Nu gäller det dock att rusta sig med teologi för att gestalta alternativen, i vart fall i det egna huvudet, mentalt. Samtiden är onödig men skapas av historiska nödvändigheter av slaget "om A så B".
I dag på morgonen funderade jag ett varv över vår samtid. Marknadsekonomiernas ideologiska inslag - har vi i det kyrkliga talat särskilt mycket om dem? Konsumtion och individuellt självförverkligande betonas och detta är värderingar som kraftfullt och globalt påverkar alla människor.
Alla människor? De kristna också? Hur ska vi se på den saken när vi i kväll firat Bebådelsedagen färdigt och stiger in i passionstiden? Står Kyrkan för en helt annan agenda? En agenda där vi bygger nerifrån?
Kyrklig Samlings redogörelse för hur man tolkar "den korrekta kristendomens utövande" i olika länder - vad som ändrats här eller där.
SvaraRaderaMissionsprovinsen förefaller vara ett alternativ som borde passa den högkyrkliga delen av Svenska Kyrkans medlemmar.
Varför skulle man inte kunna redovisa de två alternativen och vad de står för enligt deras teologiska tolkningar.
Underlaget borde kunna ge besked till SvK medlemmar om hur de bäst skulle tillgodoses.
Nästa kyrkoval borde ha två valsedlar Kristendom light and Kristendom stright.
Därefter blir väl resultatet underlag för att
genomföra utveckla de två Kyrkorna.
Kanske blir den ena samma som nuvarande och den andra blir mer bibeltrogen.
För politiker är det naturligt att välja den kommunala organisationen som förebild. I all vältanke tror jag också. Med det låga engagemang som finns i Svenska Kyrkan så finns det väl knappast något alternativ. Kyrkobesökarna är väl som regel + 80. Och politiker intresserade för kyrkliga uppdrag är få. Det skulle krävas en folkväckelse om den nuvarande försmalingsstrukturen skulle bli meningsfull.
SvaraRaderaP O Sjögren skriver: En enda helhjärtad människa kan förvandla ett hem, ett samhälle. Förvandlingen behöver inte ske genast, men hennes existens i hemmet, i samhället är början, ansatspunkten till förvandlingen. En måste bli en hängiven kristen innan flera följer efter. En måste uppstå ensam innan fler följer efter. En sten måste bli den första som lägges i en ny byggnad, ett ord det första som säges. Detta är att bygga nedifrån, inifrån, från början. (s 9 Att bygga inifrån).
SvaraRaderaFrimodig Kyrka är ju den nomineringsgrupp som visar på att bygga inifrån, uthålligt, tålmodigt och föredömligt för andra nomineringsgrupper.
Thomas Andersson