torsdag 6 december 2012

Jaja

Nu blev dom arga igen. Tyzskeriet får man inte skämta om, ty det är en allvarlig sak. Men innantillläsning är en näst intill lika allvarlig syssla. Jag skrev: "Die Fahne hoch!" Upp med flaggan, skulle det väl betyda. Nu blir jag bekymrad för i den enkla meningen uppfattas en maning och ett misstänkliggörande att våra tyskar i Lund skulle sitta och sjunga olämpliga, käcka tyska sånger. Och då är det inte, tro mig, Stille Nacht som avses utan Horst Wessel Lied. Men nu läser vi lite svenska.

Om jag skriver en fristående mening blir det så här: Die Fahne hoch! Jag skrev så. Ska jag citera en sång, bör jag skriva ut citatet med citationstecken, det som ofta på svenska numera heter "situationstecken". Så här: "Die Fahne hoch ..." Nu fattar många att jag antyder att tyskar, t ex i Lund, sjunger just denna sång. För att fler skulle förstå kunde jag skriva ut inledningsraden: "Die Fahne hoch, die Reihen dicht geschlossen ...." Men så skrev jag alltså inte. Inläsningar - framprovocerade eller inte - är informationsbärande.

Informationen i Kyrkans Tidning, vår viktigaste förmedlare av kyrkliga nyheter, bär väl inte längre när det gäller händelserna i Lund. Tro mig, det blir inte bättre nu år 2012 än det var vid pastoratsregleringen 1962. K*T vet att berätta hur präster tappar lusten för skolavslutningar. Det är lusten till mycket mer som präster kommer att tappa de kommande åren. Och de kyrkliga översåtarna kommer att tappa greppet - och bli motsvarande arga på oss andra, som inte sjungit med änglarna i hyllningskörer över fattade beslut.

Nu ska vi inte bråka med tyskar. Låt oss odla skånsk godmodighet och inte misstänkliggöra för brun nyans. Jag skriver som cykelhandlaren i Trellleborg: HIT LER alla sina trasiga cyklar. Låt oss ta itu med finnar i stället. En gång höll jag på att dömas för folkmord i Åbo. Jag kom med båt till Finland och hade ett Clerasilstift i necessären. "Resande av livsfarligt vapen", ropade tullkontrollanten. Clerasil  utrotar finnar.

Efter denna mjuka övergång läser vi Lennart Koskinen. Han minns att i detta samhälle har 51% styrt över 49% "så länge vi kan minnas". Detta är en osann beskrivning av svensk demokrati men satsen säger möjligtvis något om Koskinens minne. Men vänta! Den "vanliga demokratin" är för Koskinen, ser jag av framställningen, just majoritetsdiktaturen. Vi andra tror att demokrati är något mycket mer komplicerat än så. Demokratin ger utrymme för minoriteten, det är det som är demokratins men inte majoritetsdiktaturens finess. Tsarismen förstörde vårt fina svenska Finland - eller bara Koskinen?

Koskinen har så två alternativ till skolavslutning i kyrkan. det ena utgår från att kyrkobyggnaden är "medborgarnas, "vars förfäder har bekostat kyrkans bygge och dagens medlemmar, som genom sina kyrkoavgifter betalar både kyrkans underhåll, uppvärmning och våra löner. Självklart ska de ha tillgång till sin egen kyrka för en högtidlig skolavslutning."

Är inte detta uselt tänkt? Är inte karln disputerad? Vilka ska ha tillgång till kyrkorummet - medborgarna eller medlemmarna? Ska förfädersandarna bjudas in? Och var det medborgarna eller det kristna folket som byggde? Byggde förfäderna något annat än ett medborgarhus? Man undrar. Hur tänkte de när de byggde? Varför skulle de ha fram en biskop för att inviga rummet - till vad?Koskinens lilla påminnelse om lönen hade dock glatt Engels och Marx. Lönearbetare är vad vi är.
Kom ihåg det! Vigning och löften har ingen egentlig mening med sig.

Koskinens andra förslag är att i direkt anslutning till den formella skolavslutningen ordna en riktig julkonsert (sic!) i kyrkan med läsning av julevangeliet, bön och välsignelse. "Många rektorer skulle nog tacksamt ta emot ett sådant erbjudande." Kanske det - men om det sker efter skolavslutningen, vad har rektorer med saken att göra?

Det är inte lätt på de högre kyrkliga höjderna. Luften är så tunn där. Och verkligheten är översåtarnas värsta fiende - om man till verkligheten också räknar bloggar.


9 kommentarer:

  1. Tänk att du hade ett helt stift i din nescesär! Inte illa! Hade det varit ett häftstift vid uppsättning av någon utskriven kria kunde du sagts ha ett helt stift i din hand! Du leker ofta med ord, det är alltid intressant. Ord och ords betydelse är fascinerande, låt tex 20 människor med slutna ögon utifrån samma ord skapa bilder på näthinnan och fråga dem sedan vad de "sett" så blir det varierande tex be dem tänka på " taxi", de flesta ser en bil, de flesta utifrån, de flesta den färg taxibilar oftast har. Någon ser taxin innifrån, några ser andra färger. Ta fram legitimation peka på bilden och fråga " vem är det", de flesta säger " det är du",någon säger " det är en bild av dig". Att lära sig skilja på bild och verklighet, språk och bild,se variationerna, är en intressant fråga. Den bör teologer syssla med. / Magnus Olsson

    SvaraRadera
  2. Jag betänker lite min smålåndskhet i det före detta danska Lund. Lund ä r litet. Jag träffar på en Walter eller en Antje eller en Moshe eller en Maryam - tänk så småländska de ändå är. Och så minns jag den gången Orrefors slog Påryd med 4-2......Ulf Tiger Berggren

    SvaraRadera
  3. Men hur tänkte (?) Koskinen här? Om var och en har rätt till kyrkan pga. att anfäder varit med och byggt den så finns det väl ingen poäng med att vara medlem i Svenska kyrkan? Mina förfäder har bekostat kyrkan och då har jag rätt till den oavsett. Eller?

    Ibland blir man bara uppgiven. Jag är - fortfarande - med i Svenska kyrkan men dess centrala företrädare gör det allt svårare för mig. Jag ställer upp och betalar min kyrkoavgift fastän det inte går att fira gudstjänst i mitt eget pastorat och trots att centralkyrkan beter sig helt bort i tok. Varför? Jo, för att det finns små kristna öar i kyrkan (har hittat en bra präst) och för att jag ber för och hoppas på en väckelse. Men - ska kyrkan profaniseras ännu mer kan det ske mina pengar förutan!

    SvaraRadera
  4. P.S. I går kom maken med ett piggt förslag: Varför inte gå ur Svenska kyrkan och ge pengarna till den präst som vi faktiskt kan fira gudstjänst tillsammans med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var faktiskt inte så dumt förslag.

      Ännu bättre blir det när kyrkomötet beslutar att avskaffa territorialprincipen, så att man kan tillhöra vilken församling som helst, oavsett var man bor.
      Om man inte beslutar om detta snart, så tror jag att många som är dödligt trötta på att betala sin kyrkoskatt till en församling där man inte alls känner någon samhörighet med dess präster "tar sin Mats ur skolan" och lämnar etablissemanget. Och då blir Elisabeths förslag det enda som återstår, åtminstone för alla de som ändå vill tillhöra ett kristet församlingsliv.

      "Präst från Skara stift"

      Radera
  5. Ja du Elisabeth. Frågan är om det inte är så man borde göra. För några tusenlappar per skalle kan ett gäng på 100 pers (en ordinär församling) faktiskt avlöna en piratprälle, på deltid åtminstone.

    Jag förstår att Dag tycker att vi borde förstå att han bara helt glatt skämtade om tyskar. Och att Die Fahne hoch! bara betydde just Upp Med Flaggan och inte var avsett att väcka andra associationer. F-n trot - och jag skrattade inte just där. Finnutrotningen var lite roligare, men vi har ju alla lite olika humor. EFS-are är kanske för dryga och feta (en Clerasil-effekt?) för att alltid som sej bör uppskatta Dags burleskerier. En essä av Christian Braw vid namn "Clerasileffekten" hör dock till det bästa jag läst av Braw (och det vill inte säga lite!). Rekommenderas!

    SvaraRadera
  6. HIT LER alla sina cyklar för renGÖRING var det rätta!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Göring var väl han som hade högkyrkliga släktingar? Var inte nån av dem ute och cyklade och ville få nån svensk biskop att biskopsviga nån riksbischof i Tyskland eller minns jag fel? Kanske fult att påminna om att sådant förekom. Om det nu förekom, och förmodligen förekom det inte utan det var väl bara nån som elakt sa så för i högkyrkligs kretsar har väl aldrig sådant förekommit utan där är det väl Marx som gäller? : Magnus Olsson

      Radera
    2. Det förekom kanske,var för några år sen till Rockelsta slott.Övernattade där i ett mindre hus på gården.Där den öppna spisen är dekorerad med svastikan.
      En rundvandring med guidning företogs också på gården, där den unge slottsherren berättade slottets historia.
      Slottskyrkan med den fina ikonostasen förevisades och
      där berättades om en av SSSB grundarinnor som hade anknytning till gården.Men också om hur en flygare kommit dit och blivit förälskad i en av husets kvinnor Karin von Kantzov. Flygarens namn var Hermann Göring/Sven-Åke Nilsson

      Radera