måndag 3 december 2012

Julstämning

Nu blir det också några rätt plågsamma veckor, när allt handlar om julens yta men ingenting om dess innehåll. Varför allt ska julpyntas, julfejas och julförberedas är egendomligt om det inte är Frälsarens födelse som ska firas? Då kvittar det väl? Men tydligen inte.

Gudstjänstlivet i helgen ska jag fundera över. Det kom folk, förstås. Konfirmanderna var duktiga ministranter, kören sjöng, Ursula utnämndes till hederskyrkvärd, stort kyrkkaffe i församlingshemmet i Högby och Böda - men jag saknade egentligen barn i gudstjänsterna. I Böda var det två barn. Kyrkvaktmästarens. TRon traderas inte i familjerna längre - och kan väl inte traderas på grund av kyrklig försumlighet. Jag hackar inte på folk men präster som åkt frihjul i stället för att cykla, upprör mig. Och vad är det för kyrka som i deccennier inte missionerat, undervisat, varnat, lärt, förmanat utan bara tröstat - sig själv! - med orden att allt står väl till?

I dag frågar Östran tre från Emmaboda om vilken låt som får dem att känna julstämning. Presleys Merry Christmas baby, Mer Jul med Andersson & Falk samt Live Aid med Do they know it's Christmas och Merry Xmas Everybody med Slade. O helga natt kom med också i ett svar. Jaha. Vad hade jag svarat om jag på huvudgatan i Löttorp fått frågan av en journalist? Vår julskinka har rymt med Werner och Werner, tror jag. Men egentligen alltså inga psalmer när befolkningen i Emmaboda i åldrarna 39, 54 och 67 svarar.

Till detta kommer nu krämarnas idoga insatser. Julen ska väl sätta kommersiellt rekord igen. Jag tröttnar - och ändå är jag för att få julklappar men jag vill inte bli jagad i den juleufori som bara är sannskyldig julhysteri. Hur det ska bli med Lucia vet jag inte - ska en ung kristen kvinna med följe släpas runt på skolor bland värnlösa barn och ungdomar sjungandes sånger och vara ett vittnesbörd om kristet bekännarmod? Vad säger Skolverket? Är det numera tillåtet? Eller är det tillåtet bara man inte vet vad det hela handlar om - i den skola som ska fostra till kritiskt tänkande?!
Kan man få avdrag på skatten om man inte vill stödja det svenska skolväsendet längre?

Nu har det dock snöat så att allt är vitt och vackert i decembersolen på norra Öland. Vi fick inte så mycket snö - sommarens regn stannar söder om oss och vi har massor med sol, som ni vet och detsamma gäller för vintern fram till dess att nordosten slår till. Di vinner vi med rejäla oväder och fåk. I prästgården har värmepannan stannat. Prästgården byggdes 1789 och samma år sattes oljepannen in, tror jag. Oljepannan, ni läste rätt. Rörmokare Sven konstaterar varje år förfärad att ingen har oljeuppvärmning längre. Det är sant. Inte vi heller. Oljepannan har stannat. Sven kommer under dagen och jag säger som jag brukar: "Sven, du vet att du alltid är välkommen." Det vet han. Vad felet kan vara? Rören behöver nog rensas, tror jag. Men på ett sätt är det kylslagna kring benen inomhus inte så dumt. Det ger liksom julstämning.

10 kommentarer:

  1. Av Stig-Björn fick vi lära häromdan, i Debatt, att julen är en hednisk högtid som de kristna snott.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis! Varför ska djävulen ha alla de glada melodierna? Så tänkte Martin Luther och satte kristna texter till krogmelodierna.

      Problemet ur kristen synpunkt med julen som den nu blivit är den grova sekulariseringen som förvandlat en finstämd, kristen , högtid till en karikatyr av vad den var för inte så länge sedan. I den förändringen har Svenska kyrkan flutit med utan att göra något verkligt motstånd. Det har inte bara skadat kyrkan utan hela vårt samhälle och vårt kristna folk. Det är ju inte bara julhögtiden som sekulariserats utan kyrka och samhälle i sin helhet. De ekonomiska och sociala problem vi nu brottas med har förvärrats av sekulariseringen, om man nu inte vill se dem som symptom på ett underliggande andligt och moraliskt förfall.

      Radera
  2. Någon har påpekat att Kubas och Sveriges skolmyndigheter för samma resonemang i fråga om kyrka-skola. Gemensam nämnare är kanske kamraterna från förr, på den goda DDR-tiden? Vi fick ju så mycekt pedagogisk inpiration därifrån. Er biskop Antje Jackelén har en artikel på Brännpunkt igår pekat på det paradoxala i att Svenska kyrkan ska ta en massa offentligt ansvar samtidigt som ett statligt verk misstänkliggör och undergräver er ställning:
    fm
    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/unga-far-signalen-att-kyrkan-kan-vara-farlig_7718446.svd

    SvaraRadera
  3. Adolfsson & Falk kallade de sig som sjöng "Mer Jul".

    SvaraRadera
  4. Den ende som kan ge väckelse är den som väcker, upplyser och undervisar! Det är Guds Helige Ande! Då får vi förvisso ej gå Guds Helige Ande i förväg men heller inte ställa oss i vägen för Guds Helige Ande. Den Helige Ande kommer alltid i sorg som Guds Helige Ande ger, sorg över synden, ångest och vanmakt. När så sker är det sorgen över synden som är födelsens stund tillskillnad från den Onde som inte ger sorg utan påminner om synden i sig och ställer fram den i minnet för att plåga, det är en mycket viktig skillnad, stor skillnad! När så den Onde kommer med minnesplågan kommer snart Guds Ande med sorgen och vänder allt som den Onde söker åstadkomma till att ge en förkrosselse som är mottaglig för vem Jesus är och vad han gör, och om det har han själv sagt " utan mig kan ni inget göra". Bakom alla julklappspapper, glöggos och pepparkakor finns en längtan, en sorg och en uppgivenhet, som i rädsla för vad andra skall tänka, hoppas på något annat. Det är där och dit kyrkan måste nå, med besked om att den stora gåvan, inte kan tas emot utan sorg, erkänd synd, och Guds Helige Andes hjälp. Det finns många som när jul nalkas är där, men är kyrkan där? I advent frossar också kyrkligt anställda i julbord, och hur många extrabjudningar bjuds den som saknar mat, kläder och husrum? Advent är fasta. Svenska kyrkans stora problem är den inre sekulariseringen. / Magnus Olsson

    SvaraRadera
  5. Vi är många som saknar barn i gudstjänsterna. Vi är många som saknar småbarnsföräldrarna.
    De barn som är där är ofta de anställdas.

    Men så har vi ju familjegudstjänster. Kan vara bra under en förändringsperiod, men i längden är det förödande för ett verkligt församlingsbyggande.
    Det är lika defensivt tänkt som det nya strukturbeslutet. Vad säger vi vi med våra familjegudstjänster?

    - Föräldrar, ni är välkomna med era barn en gång i månaden. Däremellan är ni välkomna om ni råkar ha ett sådant barn som gillar att sitta still och är tyst. Alternativt ni tillbringar halva tiden utanför kyrkan eller i någon liten skrubb.

    eller på ett annat sätt

    - Barn, ni skall bli som vuxna.

    Alla gudstjänster skall vara familjegudstjänster. En Fader många syskon. Det finns goda exempel där barn, föräldrar, yngre och äldre vuxna, firar gudstjänst tillsammans söndag efter söndag. Detta samtidigt som en fullödig mässa firas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mmmm. Det låter bra men vad göra med barn som förstör för alla andra gudstjänstfirare inkl. föräldrarna?

      I en församling där jag vikarierade som kantor gjorde man så att barnen var med fram till predikan för att därefter gå till sin söndagsskola. Sedan "kom de tillbaka" till kyrkkaffet. Det fungerade jättebra.

      Radera
  6. Barn i Gudstjänsten är tredje kännetecknet på liv i en församling, vuxnas acceptans av de samma inkluderat. Spektret av människor - ser jag som det andra kännetecknet. Besöker jag en gudstjänst och jag finner mig omgiven av människor med många olika klädstilar ålderskategorier ökar helt klart förväntningarna på fast föda i predikan!
    Det första och viktigaste av de yttre kännetecknen är ungdomar över konfirmationsåldern! De går inte av plikt eller för att föräldrar vill - de kommer bara om de har fått uppleva Den Helige!
    Gott nytt år!

    SvaraRadera
  7. Apropå julhysteri. Som 16-åring tänkte jag att helvetet måste vara ett varuhus i juletid. Då hade jag en fruktansvärd upplevelse på EPA i Halmstad. Det var dagen före julafton, extremt varmt, mycket folk och ur högtalarna skvalade högljudda tomtevisor. Det är inget man vill återuppleva.

    SvaraRadera
  8. Barn finns där Söndagsskolor finns. Och de är rätt många i många sammanhang.

    Julytans glättighet är något vi i tomtebrännarklubben offentligt vill rituellt uttrycka när vi den 25:e bränner en hednisk tomte-djäv.l under det att en psalm sjungs. :-)

    Ja julens hedniskhet är det ingen väckelse som lyckats rå på. Men allt ska in under Kristi herravälde i den kristnes liv.

    Mer jul, verklig jul. Sötare julkitch, glittrigare glitter o fler julnattsmässor.

    Gaude, gaude Immanuel!

    SvaraRadera