måndag 16 september 2013

Prästens arbetsmiljö

I går var det kyrkoval och röstlokalerna hade lite olika öppettider i den aktuella staden - för det finns i den staden flera församlingar. Till kyrkan kom någon gång efter kl 9 en röstande och möttes av upplysningen att vallokalen inte var öppen. Den öppnar efter gudstjänsten. 11 eller så, antar jag. "Men du kan ju fira gudstjänst under tiden", eller något liknande inbjudande sa den vänlige prästen. Hans välkomnande besvarades med en fnysning.
Detta är kyrkoval i Svenska kyrkan den 15 september Nådens år 2013.
När jag fick händelsen berättad för mig, undrade jag mest över prästens arbetsmiljö. Det han brinner för, möts av förakt - i den kyrkolokal där han arbetar.
Jag tycker faktiskt lite synd om prästen. Och förstås om Svenska kyrkan!

När jag funderar över framtiden ser jag en mängd intressanta arbetsuppgifter. Agitprop, inte minst. Och projektet "Reclaim the Church" i Svenska kyrkan.

Är det sant att Olle Burell kommenterat valresultatet med själberöm att SAP förhindrat SD:s ytterligare framgångar? I så fall tror jag att jag svimmar inför den politiska fräckhet som förevisas. Det är SAP som gett SD framgångarna genom att ge SD uppmärksamhet - och det är högst angeläget för svensk socialdemokrati att fundera över vad som sker när SD fokuseras. Det är val om ett år.

22 kommentarer:

  1. Var själv på gudstjänst. Utan bröd. Med syndabekännelsen transformerad till de idag normala misstagen. Bemanning och åtta gudstjänstdeltagare plus ett dopfölje om 33 pers.

    Prästens arbetsmiljö tål att begrundas:

    Den kvinnliga komministern valde klokeligen att inte tala om Änkans son i Nain och livet efter detta.. I stället talades om Livet FÖRE döden. Diakonala satsningar. Social omsorg. Jesus SÅG änkan i hennes behov. Så skall vi SE. Ett leende betyder så mycket.

    Hennes inbjudan till fortsatt gudstjänstdeltagande och gemenskap till dopföljet var tänkvärd.

    Lockade verkligen de spridda, sju åldringarnas och min gemenskap? Blev inte det perfekta, hurtfriska prästinneleendet mest misstänkt falskt? Som bondfångarens falska, misstänkta leende, ungefär?

    Det är inte lätt för präster att möta folk idag. Att söka sälja en ofta osäljbar produkt. Inte att undra på, att de börjar tala om annat, göra annat och blir långtidssjukskrivna i en för svensk arbetsmarknad helt enastående klass, alldeles för sig...

    Tant Svart

    SvaraRadera
  2. Med Jesus gick det ännu värre.
    Där stoppade det inte med en fnysning.

    LG

    SvaraRadera
  3. Trist att läsa hur biskopen Eva Brunne hetsar mot Frimodig kyrka på Twitter ("Imorgon höjer vi valdeltagandet i kyrkovalet. Vallokalerna är öppna till 20.00. Rösta på dem som inte gör skillnad på människor!- Vilka är det (fråga på Twitter)- I stort sett alla utom Sverigedemokraterna och Frimodig kyrka.")

    Med biskopar som henne inne i Kyrkan och politiker som Olle Burell i de beslutande organen känns det som om socialisterna har tagit ett fast grepp om SvK. Om det inte vore så sorgligt skulle man kunna säga att det är rätt åt dem att de nu får SD på halsen.

    SvaraRadera
  4. Vill man dra SAP:s agerande till sin spets (och det bör man göra) kan man lugnt säga att partiet inte är demokratiskt. Det saknar uppenbarligen helt respekt för folkets vilja så som den kommit till uttryck i allmänna, demokratiska val.

    SvaraRadera
  5. Hmmm. Man kanske skulle ha ett valsystem där man bara hade rösträtt om man deltagit i ett visst antal (typ 25 per år) gudstjänster (musikgudstjänster oräknade). Det kunde bli intressant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jämförelse kan noteras att för att få rösträtt i en församling i Engelska kyrkan måste man vara kommunikant. Det medför att ganska få är röstberättigade, och har därför fått den 'förfärliga' följden att det engelska kyrkomötet har avslagit förslaget att låta kvinnor bli biskopar, eftersom detta inte gav stadgade rättigheter åt dem som inte tror att det är enligt Guds vilja.

      Radera
    2. Och i andra Kyrkor finns inte ens rösträtt (med eller utan kommunicering) och där tror man precis som alla, överallt o alltid har trott.

      Märkligt...

      Radera
    3. Demokrati har inte i religion och vetenskap att göra. Man kan inte folkomrösta om sanningen.

      Kyrkans rent ekonomiska frågor kan dock med fördel styras av de betalande i demokratiska val.

      Tant Svart

      Radera
    4. "Rent ekonomiska frågor". Finns sådana? Ekonomiska prioriteringar styrs väl också av tron: Tycker man att kyrkans viktigaste uppgift är att missionera ger man mer pengar till det och tycker man att interndemokrati i form av allmänna val i sandlådeformat är viktigast lägger man 150 000 000 kr på det... (Mandatbidrag som använts för kampanjande oräknade)Det kanske är det minst dåliga sättet att fördela pengar på men att det inte skulle ha med kyrkans tro att göra håller jag inte med om.

      Radera
    5. Vestigia terrent av prelatstyre i ekonomiska frågor. Stadsmissionen i Stockholm och olika församlingars fastighetsbestånd har mått väl av att befrias från just prästerlig nepotism och inkompetens. Banco dei Santo Sospiritu med dess maffiakopplingar, är ett väl belyst exempel. Själva Vatikanbanken har deltagit i minst sagt tvivelaktiga affärer.

      http://www.dn.se/ekonomi/paven-rensar-upp-i-vatikanbanken/

      Den som betalar har alltid något att säga till om. Annars slutar han att betala. Jag skulle inte finna mig i att min kyrkoavgift omhänderhas av ett allenarådande kyrkligt expertråd bestående av Eva Brunne och Helle Klein, exv...

      Tant Svart

      Radera
  6. Prästens arbetsmiljö beskrivs utomordentligt i 4 Mos 12-16. Det börjar med storasyster Mirjams och slutar med Korach, Datans och Avirams uppror. Herren Jesus säger både i Gamla och Nya förbundet att han måste stå ut med den onda menigheten 4 Mos 14:27 och detta onda släkte som inte vill tro 17:17. I denna besvärliga arbetsmiljö måste vi böja knä och be eftersom det inte är annorlunda för oss i vår nuvarande antiklerikala situation.

    SvaraRadera
  7. Fantisera nu inte om några valsystem som aldrig kommer att införas i Svk.

    I en del församlingsval har det funnits samlingslistor, som i några fall varit enda nomineringsgrupp. Vilka står bakom dessa samlingslistor? Tillhör dessa personer några partier? Skulle man kunna tänka sig blocköverskridande samlingslistor till alla nivåer, med kryssrutor framför och partibeteckning efter namnen?

    SvaraRadera
  8. Nej, Dag det är inte SAP som har gett SD framgångar, utan det är tvärtom SAP och övriga partier /nomineringsgrupper som varnat för att SD skulle få inflytande i kyrkan, som har sett till att SD inte fått större framgångar än de faktiskt har fått. SD har nog själva sett till att mobilisera sina anhängare. Motståndarna har mobiliserat sina, och det har höjt valdeltagandet, som dock stannade på en mycket låg nivå.

    Ett lågt valdeltagande gynnar små partier, med stark mobilisering av sina medlemmar. Ett teoretiskt exempel:
    1000 röstberättigade.
    12 % valdeltagande.
    5 % (50 pers) tillhör det minsta partiet. Men alla röstar.
    Det minsta partiet får 42 % av rösterna.

    Om alla, som enligt senaste Sifo skulle ha röstat på Sd om det vore riksdagsval idag, hade röstat på Sd i kyrkovalet, hade Sd vunnit kyrkovalet med 70 % av rösterna, sett till det låga valdeltagandet. Något i den stilen torde ha varit skräckscenariot för Socialdemokraterna, om de har räknat på saken.

    Det låga valdeltagandet i kyrkovalen är ett så allvarligt hot mot demokratin i kyrkan, så att man borde fundera på ett annat valsystem. Men S ser partivalen som en deklaration av kandidaterna, deras demokratiska pålitlighet etc. Det vet man aldrig med smågrupper med kandidater, som ingen har hört talas om.

    SD har å sin sida sett det låga valdeltagandet som en chans att skaffa sig makt över kyrkan och förvandla henne till ett redskap för sina egna politiska syften, och som en styrkedemonstration inför de allmänna valen nästa år. Enligt media har det sistnämnda lyckats, och det är vad SD kommer att påstå i kommande valrörelse. Fördubbling, ja - men jämfört med vad?

    Det resultat, som SD uppnått i kyrkovalet, är faktiskt lägre än man kunnat förvänta sig, sett till Sifos partisympatiundersökning för september 2013, som gav partiet ett väljarstöd på 9,4 %. Skillnaden mellan Sifo och resultatet i kyrkovalet har dessutom ökat jämfört med förra kyrkovalet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I kyrkovalet kanske SAP varnar för SD precis som man gör med FK, men i praktiken är SAP berett att samverka med SD. Sådan är den socialdemokratiska pragmatismen. Om vi får använda Luthers bibliska retorik är SAP och SD sammanbunda som två rävar.

      Radera
    2. Nu tillhör väl inte den sverigedemokratiske kärnväljaren de allra trägnaste kyrkobesökarnas skara, precis? Är väl troligen i överrepresenterad grad utträdd, desslikes?

      Tant Svart

      Radera
  9. SAP är inte alls berett att samverka med SD, men kan ju inte hindra SD att rösta på socialdemokratiska förslag, lika lite som allianspartierna kan hindra SD att röst på alliansens förslag. Lika lite som FK och Kd kan hindra SD att rösta på förslag från FK och Kd i kyrkomötet.

    Reinfeldt har tidigare sagt att han inte ställer upp i statsministervalet, om S, Mp och V får fler röster än alliansen i riksdagsvalet. Och Löfvén gjorde klart i gårdagens partiledardebatt att han är beredd att leda en blocköverskridande regering, om valresultatet så kräver.

    Att bunta ihop SD med Fk i kyrkovalsdebatten var enbart dumt, eftersom det försvagade fronten mot SD och gav SD en teologisk legitimitet som partiet inte förtjänar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. När det gäller den instrumentella synen på kyrkovalet torde SAP och SD äga stora likheter.

      Radera
    2. Jo, men då talar vi om den instrumentella synen hos socialdemokrater, som är ateister. Det är ju för galet att man inom S och C inte har gjort som de övriga borgerliga partierna, som har bildat särskilda organisationer inför kyrkovalet för partimedlemmar som även är medlemmar i Svk. Ateister, som inte ens är medlemmar i kyrkan, ska inte vara med och besluta om kyrkopolitiska program. Så mycket måste de väl ändå lita på sina troende partikamrater, så att de får förtroendet att bestämma detta själva?

      Radera
    3. LFL: Du bortser från att S, liksom SD har en politisk agenda där Svenska kyrkan är en angelägenhet för hela partierna (C kan jag inte uttala mig om, vet för lite om dem)S vill använda Svenska kyrkan för att sekularisera landet i allmänhet och kyrkan i synnerhet - den måste till vilket pris som helst förhindras att vara en kraft i samhället som gör gemensam sak med de konservativa partierna,det skulle kunna slå undan den ideologiska samsynen om folkhemsbygget och den allmänna välfärden, den katolska samhällsläran är ett avskräckande exempel. Kyrkan är utifrån denna riskanalys en långt farligare motståndare än någonsin moderaterna, och detta förklarar en stor del av incitamenten för S att behålla kontrollen över den. SD å andra sidan vill att Sverige åter ska bli likt det forna lutherska enhetssamhället och propagerar för en återinförd statskyrka som i allra högsta grad behövs som instrument för att upprätthålla en sådan samhällsbildning. Kyrkan är i denna tappning en nationell enande kraft där kulturen och gamla svenska värden konserveras.

      Radera
    4. Centerns bevekelsegrund för att stanna kvar som parti är nog främst att värna den lokala församlingen mot socialdemokraternas inflytande, t ex i form av centralisering. Om S lämnar vore det kanske annorlunda.

      Radera
  10. jag är varken präst eller diakon,men har som amatörteolog ändå bemödat mig med att sätta mig in i teologin, den sekulära ordning som (s) och andra medlöpare tvingat in kyrkan i gör att vi avskilt oss från den ekumeniska gemenskapen och den apostoliska ordningen,kyrkan bryter mot sin egen dogm: sola scriptura. samkönade äktenskap eller välsignelser har inget stöd i skriften, kvinnliga präster inget stöd i traditionen, jag har därför röstat på frimodig kyrka i hopp om en återgång till apostolisk ordning.

    SvaraRadera
  11. Som icke fackman i teologins värld så lade jag min röst på Frimodig Kyrka. Förefaller vara det enda, inom ramarna, gångbara alternativet.
    Anser, rätt eller fel, att politiken icke har att göra i Herrens hus eller dess omnejd.
    På mindre orter är representantskapet inom kyrkans styrning enkom en språngbräda för ovidkommande politiker att nå egen frälsning. Sin lokala kyrka besöker man vid egoistiska händelser som dop, giftemål och vid livets slut. Vid övriga gudstjänster och högmässor lyses endast frånvaro.
    Därför finner man icke sällan att samma namn figurerar på valsedlar till såväl kyrkoval som kommunval.
    Rätta mig gärna, men detta förfarande borde te sig som hädelse.
    Jag litar fullt och fast på proffsen som redan arbetar inom kyrkan, dessa besitter mer än nödvändig kompetens i att kunna avgöra huruvida kyrkans framtid och dåtid skall framföras.
    Vi behöver en stark och profilerande kyrka i Sverige nu mer än någonsin.
    Låt oss alla arbeta frimodigt!

    SvaraRadera