Statistiken kommer idag

Förra årets kyrkostatistik publiceras idag. Jag har inte läst den, men det är lätt att veta att Svenska kyrkan tappat 1% av sina medlemmar och är nere på 6.300 000 medlemmar. 60 000 är tappet. Det är mer än hela Växjö stad. Det kanske är mer än hela Torna kontrakt, dvs Lunds kommun. Alla har inte gått frivilligt. 48 000 har gjort så. De andra har dött - och det oftast ofrivilligt, men så är det människan förelagt.

Allt detta överensstämmer med prognoserna. Det intressanta är de kommentarer som kommer att utslungas. Jag kom just att förälska mig i begreppet "utslungas". Gustaf Wingren gillade det. Han utslungade påståenden. Vad kommer man att säga?

Först att det är färre utträden än 2013. Då gick 70 000 för det var valår, och sådant kostar på. Eftervalsår är annorlunda. 2010 lämnade 0.86% Svenska kyrkan. Nu är siffran 0.76%. En framgång? Till det positiva kommer att framhållas att 8000 begärde inträde. Många ungdomar blir medlemmar när de väljer att konfirmeras.

Dopsiffrorna blir intressanta. Doptrenden är över lag negativ. 46,3% av alla födda barn döps. Här blir det viktigt att bryta trenden och det kommer att ske genom en dopteologi, som inte ter sig ekonomiskt riskabel på temat att vi genom dopet blir del av något som är större än vi själva och inlemmas i en gemenskap med alla de andra människor på jorden som är döpta, historien igenom. Att detta argument i princip handklar om vad vi är som människor, av födseln, skulle bara de riktigt illasinnade och ekonomiskt lättsinniga påpeka. Nu är det dock allvar. Nu är det ekonomi - och en teologi född ur ekonomiska överväganden.

Vad kommer de journalister som bryr sig - finns de? - att fråga om? Kanske vad kyrkoherden gör för att bryta trenden. Lyssna då noga på vad kyrkoherden har att säga. Tänk om frågan vad man få för sin kyrkoavgift ställs - dvs frågan "what's in it for me"? Vad svarar kyrkoherden då?

Själv funderar jag över problemet med att jag får så lite för medlemsavgiften.
Jag far till en annan kyrka. Hur vore det om clearingsystemet vidgades så att jag har en kyrkogångsbok som en kyrkvärd signerar när jag är i kyrkan och så kan jag, t ex kvartalsvis, skicka en reseräkning till det pastorat jag bor i. 34 spänn per mil blir det väl. Jag kör 50 km tor så det blir 170:-. Ibland kan jag vara å annan ort men räkna 40-50 sön- och helgdagar. Det blir på årsbasis 8.500:-. Om vi i stället tar den skattefria reseersättningen 18.50 ska jag ha 4625:-. Bråka inte. Detta är de merutgifter utöver kyrkoavgiften jag har för att kunna ta mig till en anständig högmässa inom ett rimligt avstånd. Varför ska inte Svenska kyrkan kunna förse mig med en högmässa av anständigt slag där jag bor? När det uppenbarligen inte går, ska väl kostnaden inte drabba en nådeshungrande broder? Och clearingsystem har vi redan. Saken gäller nu det enkla att utvidga systemet något. Självfallet måste revisorerna i det pastorat jag bor kunna kontrollera att jag fört min kyrkogångsbok korrekt.

Låt mig återvända till den kyrkostatistik som publiceras idag.
Vad skapar den mentalt? Trötta präster. Trötta också på de tomma slagorden. Närmast är utträdena att se som historiska nödvändigheter. En kyrka som så länge förlorat undervisningsprivilegiet, dvs fördelen att få undervisa folket om tron, och förlorat folket som på söndagen går upp till templet, kan inte fortleva. Inte i längden. Den kan inte heller i längden fortleva på den tunna teologi som nu presenteras som vore detta vad Svenska kyrkan egentligen tror. Jag läser böckerna och skulle jag tro det som där sägs, skulle jag inte tro alls. Vi får teologin formulerad från de områden som är de allra svagaste, dvs Mälardalen.

Ska vi inte framåt då? Hjältemodigt.
Den överste som uppstämde den sortens paroller sköt jag. Det är den ende överste 1 jag skjutit. När jag kom tillbaka och bekände gärningen fick jag, förutom berömmelsen, också min egen regementschefs erkännande vid den dagliga genomgången. Varför sköt jag den arme mannen? Han ville driva folk i döden utan den utrustning de kunde förvänta sig att ha tillgång till. Det kan, som det heter i in regementschefs dagliga utvärdering,, inte rekommenderas. Jag skrev boken Inget för någon i maj. Kanske är det som står i den boken fel. Det har hittills ingen påstått. Så blir statistiken därefter.

2015 tappar vi 63 000, 2016 blir 62 370 och 2017 tippar jag 75 000. Detta kan vara alltför optimistiskt. Kanske är vi under 6 miljoner redan nästa valår. Inget sker ju linjärt.

Nu kanske någon alert journalist frågar vad den här utvecklingen beror på. Där ska kyrkoherdesvaren nogsamt och eftersinnande efterlyssnas. Till dem som vill veta vilken framtid jag ville skapa återstår att t ex försöka få tag på boken Den stora berättelsen. För ett står klart. Samtiden är onödig.
Vad ska jag bidra med för att återställa den folkkyrkliga storheten? Fanns den över huvud taget eller var den en illusion redan från förra sekelskiftet?
Jag svarar med Maria och Olov Hartman: Intet, intet, intet.
Ni ville inte ha det bidraget när det fortfarande fanns tid.
Eller som det står i skriften: I haven spottat i kålen, så äten nu soppan.