Tyda Trump till det bästa

Jag är i Uppsala för det ska om inte kyrkostyras så i vart fall mötas för att hålla överläggningar. I går var det stiftsstyrelserna först, därefter ekonomiseminarium med kyrkostyrelsen och utsökt middag i ärkebiskopens enkla tjäll. Lax, anka, persikor. Vi bjöds inte på alkohol men väl på vin. I dag fortsatt ekonomiseminarium. Sammanträde? Nja.

Innan förslag till kyrkohandbok ska lämnas, möts kyrkostyrelsen två gånger, 4-5 april och 3-4 maj. Visserligen två dagar per gång men utan att vi fått se materialet står det klart att det 2016 års förslag med små justeringar vi talar om. I mars kan styrelsen få materialet. Sägs det. Så var det inte sagt tidigare. Ni fattar själva. Det finns processer som går vidare automatikä. När det förhåller sig så, kan jag fundera över annat. Som Trump och alla journalister som nu är - trumpna.

Nog fattar jag att US-amerikanska ambassaden i Stockholm fixade det som hände i Rinkeby på måndagskvällen i syfte att bekräfta vad Donald Trump sagt om situationen i Sverige. Fritagning, verkanseld, bilbränder och plundringar. Jag hade ju sett nyhetsrapporteringen och fattat att Trump hade helt fel. Detta felmeddelande hade följts av en hänvisning till en faktagranskning, som jag sökte upp. Jag var beredd att sätta tilltro till allt som sas mig. Då fann jag egendomligheter.
http://www.svt.se/nyheter/svt-granskar-pastandena-som-trump-pratar-om

Horowitz film som Donald Trump sett, har jag inte sett. Den kom tydligen 2016 och hänvisade till 2015 års statistik - och den stämde. Men faktagranskaren sa att statistiken inte stämde för 2016. Det förstod jag men en film från 2016 som hänvisar till föregående års statistik - det borde väl vara rätt klart att det är 2015 vi talar om. Poliserna gav en bild som jag tror är korrekt även om de försökte mörka. Jag ogillar det östtyska tillvägagångssättet. Jag kan se tv-inslag och höra presidenter uttala sig utan att behöva tillrättalägganden. Och det som sägs i faktagranskningen blir en text som viker undan och jag blir villrådig. Har Horowitz i filmen påstått att det är 2015 års migranter/flyktingar som står för brotten eller är det ett mer allmänt påstående om en process under lång tid? Jag vet inte. Jag har inte sett filmen. Men det där som hände i Rinkeby var väl en illustration till det problem Horowitz belyste och som upprörde Trump.

Vad ogillar jag? Jag ogillar en journalistik där respekten för lyssnaren/läsaren saknas. Faktagranskning av påståenden Trump sägs ha uttalat och så var det något han sett i en film "i går" och inte något som hänt i Sverige "i går". Allt blev förvirrat därför att ingen ville hjälpa oss förstå. Presidenten hade sett något han inte vill se i det land där han är president. Denna journalistik blir lika dum som det var dumt på Ekerö där böcker köps in för att passa biblioteket - inte låntagarna. Bibliotekarien bestämmer vad jag ska få låna och läsa! Så vad sa Trump? Att vi skulle se på "Sweden", som hade problem. Och då måste det i all rimlighets namn ha varit US-amerikanska ambassaden som ställde till det i Rinkeby - för hur skulle det annars kunna vara? Det som hände, hände ju inte. Det hände aldrig. Det är bara fakenews från Fox News.

En god kristen tolkar och tyder Trump till det bästa eller har i varje fall vett att formulera en kritisk analys av högerpopulismen, en idérörelse som går långt utöver Trump. Hur vore det om vi fick se Horowitz's film och kunde diskutera den - utan pekpinnar eller ideologiska tillrättalägganden? Skulle vi också prata om en journalistik som vi kan lita på, en som inte består av journalistens till oss förmedlade ryggmärgsreflexer samt redaktionens  tillrättalägganden av enklaste och oprecist slag. Tillståndet i världen är för allvarligt för sådant.

Stiftsstyrelserna fick avslutningsvis en duvning om satsningen på lärande. Den genomgången höll lågstadienivå och var pinsam. Vi skulle på små klisterlappar skriva ett enda ord om vad som var det kyrkliga ärendet. Jag skrev "Jesus". Grannen kunde inte hålla sig utan gick utöver reglerna och skrev två ord: "Dopets nåd". Några av kamraterna höjde ögonbrynen, men flertalet tydde allt till det bästa och gjorde vad de skulle. Vad är det som får tjänstemän att så komplett bedöma situationen fel? Vad stiftsstyrelserna behövt hade varit en snabb genomgång av vad "Dela tro, dela liv" skulle följas upp med. Och det kunde ingen kristen av kvinna född kunna förstå. Är det samma fenomen vi bevittnar i tv:s tillrättaläganden,  som i tjänstemännens genomgångar:  bristen på respekten för lyssnaren och oförmågan att tro på komplikationernas nödvändighet och nytta, dvs tilltro till det öppna samtalet?

Förresten är rekryteringsläget inte gott när det handlar om kyrkliga tjänster. Det har dock inte ett endaste dugg att göra med att prästkandidater av det slag jag/vi var inte längre rekryteras. Lite förbryllande är nog detta. Det sägs dessutom nästan rent ut att kvaliteterna på kandidaterna sjunkit. Förr togs de bästa in, nu de minst dåliga. Ska jag tro mina örons vittnesbörd?