söndag 22 januari 2012

Folkkyrkotanken

Frimodig kyrka kallar nu in mig under fanorna ett par dagar så det får bli en blogg att avnjuta för er när jag fraktas runt för att vara kreativ. Ni sover i morgon när jag sätter mig i bilen, för man hoppas, människovänlig som man är.

Folkkyrkotanken finns i olika utformningar. I biskop Einar Billings tankevärld var folket objekt för folkkyrkans ansträngningar och folkkyrkan blev lätt prästen själv, som satt vid kyrkböckerna och bad för sin församling. Biskop J.A. Eklund tänkte lite annorlunda. För honom var folket subjekt i folkkyrkan och tog ansvar för kyrkan. Om detta kan man för svenskt vidkommande läsa i en lärd doktorsavhandling som heter Folk och kyrka och som kom för 25 år och ett par månader sedan.

Nu förvaltas folkkyrkotanken i Västerås stift och folkkyrkotanken hör till stiftets självbild. Riktigt vad den går ut på, vet man nog inte. Men ett bra uttryck för folkkyrkotanken är drive-in-vigslar och drop-in-dop, kan man förstå. Så måste det bli om man inte har ett gudstjänstfirande folk - för vi ser förstås prästen fixa folkkyrkan genom att ordna vigsel och dop - eller om nu dopet kommer före vigseln ... En nyvigd präst uttryckte sin glädje över denna folkkyrkopraxis.

Han fick också frågan om han trodde på Gud. På den frågan måste han svara "nej". Den frågande hade nämligen konstiga föreställningar om Gud så det blev tydligen rättast att svara nej. Nu kan den fåkunnige tänka att en nyprästvigd just avlagt trosbekännelsen och dessförinnan lovat en hel del som skulle hållas med Guds hjälp - men det är bara de fåkunniga som inte fattar finesserna. Å andra sidan är de fåkunniga att räkna i flermiljontal.

Haken är förstås att den nyvigde inte alls kan svara på frågan om han tror på Gud. Ett jakande eller ett nekande svar rymmer exakt samma svårigheter. I detta folk ska han gestalta folkkyrkan. Det går inte i längden. Men det går nog fortfarande att bygga en levande, folklig kyrka - men till det atrbetet räcker inte enkla i ärkebiskopsgråden i Uppsala av KG Hammar uttänkta slagord, inte heller den undervisning man får på Pastis, Polisskolan ni vet. Däremot kan man läsa Niklas Adell i SPT nr 2.

Det verkar som om den där Adell tror på Gud i alla fall. Omodern präst, alltså. Eller kanske mer än modern?

4 kommentarer:

  1. Ja tänk att den elitkyrklige dörrstängaren Sandahl disputerat på själva folkkyrkotanken! Och på Norra Öland ser man väl i den kyrkliga statistiken hur illa det går om man låter dylika, suspekta personer hållas i kyrklig verksamhet??

    Hur svårt är det inte för vår svenskkyrkliga nomenklatura att åse realiteterna? Vem församlar? Vem förskingrar? Var blomstrar församlingslivet?

    Den intervjuade, nyblivne prästen var säkert inte den värste kandidaten på Polisskolan/Pastoralinstitutet. I sak är väl hans kommentar inte värre än den helt accepterade frågan om någon deklarerar att han inte tror på Gud:

    -Viken gud tror du inte på?

    Och efter ett eventuellt, knasigt svar:

    -Den guden tror inte jag heller på!

    Men visst bör man som företrädare för SvK akta sig för att bli missförstådd och därigenom väcka anstöt. Och risken för missförstånd var nog överhängande här.
    Värre är bejakandet av drive-in-sakrament. Jaså, kyrkans skatter var inget annat än värdelösa nulliteter, som utan procedur kan slungas (åt hundarna?). Varför då ö h t bekväma sig med att efterfråga dessa? Man frestas tro att "humanisternas" avdöpning månne fungerar på dylika lättvindigt utminuterade dop??

    Per S

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingen dum idé: Kolla upp alla landets församlingar!
      Var funkar det - var inte?
      Kolla närmare på dem som blomstrar, och ta upp deras liv till beskådan centralt.
      Och lär av dem!

      LG

      Radera
  2. Den nya sk folkkyrkotanken verkar framställas som medicin mot utträden. Man menar att människor lämnar Svenska kyrkan om den lokala församlingen visar en alltför tydlig kristen profil (så lite tror man alltså på sitt eget budskap!). Faktum är just det omvända: Där församlingen fullgör sitt uppdrag tenderar människor (även de som sällan besöker kyrkobyggnaden) att stanna kvar som medlemmar. Touché!

    SvaraRadera
  3. "Frimodig Kyrka kallar Dig under fanorna igen"
    Jag har försökt få klarhet i förhållandet "kvinorna skall tiga etc.. Frimodig bloggare vill inte ens att frågan skall ställas - utan ser till att frågan inte ställs. (Frimodigt"

    Min fråga gäller 1:a korintherbrevet kap 14. Paulus var profetisk. Betyder det att Jesus föreskrivit att kvinnan skall tiga i församlingen? Eller är det det antika mansamhället som fungerar oklanderligt?

    Den frimodige som bloggar förefaller vara anonym.
    Högkyrkliga präster håller för det mesta innehållsrika gudstjänster.

    SvaraRadera