lördag 21 januari 2012

Hundeländet och rättsosäkerheten

SPT, som kom i går, hade en underledare om rättsosäkerheten i Svenska kyrkan. Denna rättsosäkerhet kan nu illustreras med de sex hundarna, som Länsstyrelsen i september fann vara vanvårdade. Hundarna ägdes av ett prästpar, en man och en kvinna (i den här klassen kan man inte vara tydlig nog!) Vanvården berodde på att mannen drabbats av utmattningsdepression och kvinnan bodde på annan ort. Mannen har tagit på sig ansvaret. Det kanske är vackert - men paret ägde tydligen hundarna tillsammans.

Den 15 december avkragades mannen. Polisutredningen las ner, åklagaren avskrev fallet - men domkapitlet förklarar att en präst som blivit sjuk ska väck - hur man nu formulerar saken är det väl detta som blir kontentan. Kvinnan tjänstgjorde i Ärkestiftet. Där vidtogs inga åtgärder. Nu är hon tillbaka i Stockholms stift - men kan domkapitket där komma åt henne, som inte stod under domkapitlets tillsyn när vanvården upptäcktes - och hur kan då domkapitlet ställa henne till svars för något som åklagaren inte går vidare med? Hade hon varit medskyldig kanske det lämpligaste varit att vänta på åklagarbeslut och eventuell rättegång och därmed ha ett sakmaterial, som gällde det par som ägde hundarna.

Vad som nu öppet demonstreras är det rådande rättsosäkra läget för präster i Svenska kyrkan men kanske också en renhållningsiver. Logiken är enkel: Folk upprörs över djur som vanvårdas. En präst (eller två) är ansvarig för vanvården. Kyrkosystemet måste markera sin avsky för det hela - inte minst som saken blivit medial. Genom avkragning visar domkapitklet att vi - de rättfärdiga, de rättrådiga, de rättsinniga - går fria från alla kritik och allt samröre med den klandervärde. Applåder!

Själv gillar jag inte det jag ser men påminner självrättfärdigt förstås om att jag skrivit motion till kyrkomötet om den systemimmanenta kyrkojustisen. Den avslogs. Icke desto mindre!

11 kommentarer:

  1. Rättsosäkerheten för Sveks präster ger kyrkopolitikerna fritt spelrum. Därför tror jag att det i beslutande organ finns intresse för att bevara den. fm

    SvaraRadera
  2. Käre f Dag! jag trodde aldrig jag skulle behöva säga detta men du är inte bara BLIND utan förbaskat oanalytisk! VET HUT! du missar ju fullkomligt att btrf paret oc könen så ÄR en kvinna alltid per defntion ettt OFFER och män alltid förövare, busenkelt! sitt inte vid skärmen o missa sådant! Är du feminist eller vad är det för fel på din tankeförmåga? KVINNOR kan inte vara delaktiga i syndafallet på lika vilkor! se bara hur öboende domprostar lär oss hur kvinnor skall skyddas o värnas, stöttas och hjälpas! tänk att en gammal medelålders stockholmsbög skall behöva lära dig sådant! Jag vet nog vad du anser om oss bögar, det har jag lärt mig genom Kyrkans tidning så nu skall du tacka mig! du skall gå ned i hovnigning o klargöra att jag har rätt och du har fel, så det så, iallfall att du är lite väl onyanserad i din kritik, sätt fart, comprende! jag väntar med spänning o tillförsikt om att du som påstår dig känna till MAKTstrukturer tar ditt förstånd till fånga o klargör att du haft för bråttom i din analys o missat väsentligheter och OM du inte gör det så åker jag ned till Öland o läser inte bara lagaen för dig utan bjuder dig på öl o säger "nu skall farbror lyssna för nu talar JAG", basta! / hälsar magnus Olsson

    SvaraRadera
  3. Tycker detta borde gå att pröva i arbetsdomstolen.

    SvaraRadera
  4. Utmattningsdepression borde väl behandlas av sjukvården. Arbetslaget - som det numera heter hade säkert ett hjärta för prästens svårigheter.
    Det borde vara där hjälpen och omsorgen funnits.

    SvaraRadera
  5. Enligt bekännelseskrifterna så påverkas varken ord eller sakrament av prästens borgerliga moral. Därmed torde brister i denna inte kunna vara skäl för avkragning.

    SvaraRadera
  6. Detta med avkragningar är för mig ett fullkomligt mysterium! Kan någon förklara för mig hur i all sin dar man kan bli avkragad för att ha misskött sina hundar? Dag? Magnus O?
    (Förresten: Hej Magnus! Kul att höra av dig - säkert runt 23 år sen vi var på samma plats senast. Jag tycker du ska sticka ner o ta den där ölen!)
    Jag har i vart fall lärt mig att man förblir präst, det man mister är rätten att verka som präst (som om det nu skulle vara någon skillnad - i praktiken är det det ju inte).
    Och mitt statistiska/sociologiska sinne säger mig att det sker en hastig ökning i avkragningar pga etiska överväganden, detta är ett sådant.
    Karin E-dotter

    SvaraRadera
  7. Nä, präster ska kunna bete sig hur som helst. Prästkragen ska ge immunitet.
    Eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man får väl utgå från att rättsväsendet utreder djurplågeriet samt att länsstyrelsen tar sig en funderare över eventuellt djurhållningsförbud. Domkapitlet har väl inte med djurskyddsfrågor att skaffa? Eller menar du att du att djurplågare ska få yrkesförbud oavsett yrke?

      Radera
    2. En präst kan inte vara präst om hon/han är djurplågare. Så enkelt anser jag att det är.

      Hur ställer du dig till en präst som misshandlar sin make/maka eller som ägnar sig åt incest?

      Radera
    3. En präst som är djurplågare kan inte kvarstå i sin tjänst. Så enkelt är det - anser jag.

      Kanske du tycker att misshandel av make/maka och sexuellt utnyttjande av barn heller inte ska leda till att en präst förlorar sin tjänst?
      (Det är ju inget generellt yrkesförbud för de personerna.)

      Radera
  8. Och likväl är rättssäkerheten vida större för präster än för hundar...

    Elisabeth

    SvaraRadera