Det milda vanvettet

Seglora Smedja funderar jag över. Här låtsas oberoende men den som prästvigts och den som tar emot subsidier är förstås inte oberoende. Riktigt vad Seglora Smedja drar ihop vet jag inte när det räknas samman men 150 000 i bidrag från stiftet är en sak. Stiftskollekt en annan, som brukar uppfattas som psykologiskt viktig för kollekten säger, menas det, OK till organisationen och vad den står för. I går fick jag kläm på vad Sofia församling budgeterat för Smedjan. 742 000:-. Fast Sofia räknar med 300 000:- i intäkter så kostnaden ska förstås bli 442 000:-. Jag tror att detta kan kallas "närmare en halv miljon". Seglora Smedja måste göra Sofia församling stora tjänster. Men vilka?

Afonbladets läsare fick i går veta att pastor Klein sparkats från Kyrkans Tidning eftersom hon kritiserade en sverigedemokrat. Nu vet vi att KT levererar ett brunt paket med svarta snören - eller vet vi? Kan chefredaktören Anders Ahlberg måhända ha en poäng när han påstår att saken gäller att Helle Klein med Segloras nättidning uppträder som konkurrent till Kyrkans Tidning? Varför vuxet folk inte kan tala med varandra utan får besked om sparkandet via senkommet mejl, det kan jag dock fortfarande inte fatta.

Domkapitlet i Göteborg förbjuder stiftets präster att leda gudstjänst och predika i Missionsprovinsens sammanhang. Vore det inte vettigare att uppmuntra svenskkyrkliga präster att förkunna i Missionsprovinsen för att inte bygga upp hinder? MPr ser sig som en del av Svenska kyrkan vilket blir kyrkorättsligt komplicerat men teologiskt i sak riktigt eftersom MPr bekänner just det som Svenska kyrkan bekänner - om man går till bekännelsedokumenten vill säga. Annars bekänner nog MPr ungefär det som Svenska kyrkan brukade bekänna. Biskop Eckerdal väljer avgränsningens väg. Vi andra ser det nog närmast som en skyldighet att predika för den som vill höra ett Guds Ord och ser i första hand människor, inte kyrkopolitiskt olämpliga sammanhang. Rörde sig inte Jesus i olämpliga sammanhang, förresten? Och predikade för olämpligt folk?

Ska man sammanfatta ser man alltså å ena sidan ordentliga subsidier till en tankesmedja som levererar något i en skärningspunkt och som är kulturellt fin, å andra sidan ett brev med besked att medverkan i Missionsprovinsen är ett brott mot prästlöftet att troget efterleva kyrkans lag och ordning, ett löftesbrott som kan bedömas vara av så allvarlig art att det inte finns något annat alternativ än obehörighetsförklaring.

I papperstidningen Östran ser jag denna skottdag när Mor skulle firat sin tjogosjätte fördelsedag att jag attackerat domprosten Hermansson. Det är en Bengt Olof Dike som konstaterat att nyheten att jag anmält domprosten gått honom förbi men saken dök upp vid en Googlesökning. Då kanske det också skulle gått upp för honom att biskopen ska föra samtal med domprosten och att det som var etiketterande av motståndare klandras? Nu är domprosten anmäld för att inte ha talat sanning i frågan om kyrkoantikvarisk ersättning. Vi får se hur det slutar. "Jag befruktar det värsta", som gubben sa. Domprosten sitter tills vidare kvar men det domkapitlet sagt är exceptionellt.

Insändarskribentens utgjutelser i Östran är kanske inte helt lätta att ta till sig, insändaren består främst av citat från denna blogg men citatens sammanhang framgår inte riktigt. Insändarredaktören manar annars skribenterna att åstadkomma "ett kort och koncist inlägg". Det är förstås inte så lätt när mina "utgjutelser" karaktäriseras som "oändligt många". På så vis kanske det är en bravad att begränsa sig till en halv tidningssida?