tisdag 1 januari 2013

Årets första dag

På årets första dag ska man vara positiv och när man väl sovit några timmar börjar dagen med ett äpple, för att man ska få vara frisk. "An apple a day keeps the Doctor away", som ni vet. Hur lokal traditionen är - eller om det bara är en gammal familjetradition - vet jag inte. Äpplet har jag satt i mig. Cox Orange. Jag har i vart fall ingen huvudvärk.

Det har andra. Året är ett kyrkovalsår. Det är nu vi skaffar oss demokratisk legitimitet när 12% röstar i valet. Socialdemokraterna syftar till att deras medlemmar ska "lyfta på arslet" och gå och rösta. På sin tid manade Mona Sahlin också till såpdan röstning. Själv har hon dock inte med i Svenska kyrkan. När det gäller livet tror jag man med fog ska uppfatta det som et mysterium och inte som en absurditet. När det gäller kyrkopolitiken är den inte ett mysterium. Den är en absurditet. Jag ska inte undanhålla er Stig-Björn Ljunggrens formulering i hans krönika i Ölandsbladet (31 dec):

"15 september blir det kyrkoval i Svenska kyrkan. Ett väldigt viktigt val kommer det att sägas. Ni som tror på detta får en guldstjärna för er godhets skull. Vi andra stretar vidare med att förbereda snöns återkomst."

Kan vi få en valdebatt om värderingar? Vilka frågor tvingar sig på utifrån Svenska kyrkans självförståelse och hennes av Gud givna kallelse? Vilka är de verkliga kyrkligha problemen - bortom slagordsförståelse? Det kunde bli en intressant debatt. Eller får vi en valrörelse där S driver sina kommunala frågor med de egna partimedlemmarna som målgrupp och C kanske tar upp förslaget i nya programmet om polygami? Borde inte C också engagera sig i valen till styrelser för olika muslimska föreningar i så fall?

På årets första dag ska man, som sagt, vara positiv. Det behövde jag väl inte vara årets sista dagar, när jag funderade på gamla präster. Det var det vanliga elaka tankeexperimentet: Vad skulle hända om man kunde kalla fram några av de talträngda äldre prästerna från 1960-80-talen och låta dem se Svenska kyrkan som hon ter sig i dag:

Den farliga högkyrkligheten marginaliserad/eliminerad och det nya programmet på väg att genomföras. Utglesningen verklig. Deras egna tjänster indragna eller omgjorda till komministraturer. Prästgårdarna borta. Terminsindelning av det kyrkliga arbetet så att horderna som anställts för att underlätta arbetet med t ex barn arbetar från slutet av januari till början av maj samt från början av september till mitten av december. Och så statistiken till det och insikten om hur många kyrkoherdar lägger sin tid vid skrivbord och sammanträdesbord trrots att de inte har någon folkbokföring att fly till.

Det är inte utan att det vore underhållande att få se en samling Besserwissrarkyrkoherdar från den tiden (de som visste att de yngre prästerna rakt av hade fel och att de yngre prästernas traktan egentligen var att driva bort folket från evangeliet) uppstå ur gravarna och ta sig en titt på den aktuella situationen. Men så tänker man bara året sista dagar. På årets första dag ska man vara positiv.

15 kommentarer:

  1. Hur vore det om du istället för att önska de gamla prästerna uppgrävda istället tittade på de yngre nyare? Själv Glädjer jag mig över några stycken som dykt upp sista åren, de är inte så många men vad bra de är. När jag en gång var ung bestämde jag mig för att inte bli medelålders och begynnande gnällig för att slippa bli gammal och supergnällig, det funkar hyfsat. Det är ju trots allt inte utan orsak till varför 65 eller 67 är en rimlig pensionsålder. Kan du inte skriva nån blogg om de duktiga, villiga, glada, kunniga och energiska prästerna som kommer i vår tid. Det finns en hel del faktiskt. / Magnus Olsson

    SvaraRadera
  2. Ingrid Berglund, Resmo1 januari 2013 kl. 11:56

    Kom att tänka på Alf Henriksson när jag läste dina ord om demokratisk legitimitet:
    "Föreningens årsmöte samlade fjorton personer.
    De antog med acklamation allt vad styrelsen sa.
    Och beslutet gick ut till medlemsstockens miljoner.
    Ingen vet om de finner det dumt eller bra.
    De har annat att göra och lägger sig inte i.
    Detta är demokrati.
    Den är fullkomligt laglig och alldeles klanderfri."

    SvaraRadera
  3. Intressant om Centern driver frågan om polygami i Svenska kyrkan. I kombination med doktrinen om samkönade äktenskap så kan det bli rätt intressanta familjekonstellationer för prästerna att sammanviga. Kanske det inte blir av 2013 men inom en rätt snar framtid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Än har man inte drivit äktenskapet utför stupet. Jag vill minnas att Yngve Kalin i debatt med Karin Långström Vinge varnade för den inslagna vägen. Nu får vi snart möta det kontextuella trycket dels från de polyamorösa, vilka har en färgglad papegoja som symbol och dels från det muslimska hållet där polygamin är legitimerad. De kontextuella har en del problem att lösa. Varför inte vända om och bli teolog på riktigt?

      Radera
    2. Men nu glömde du skilsmässorna följda av omgifte medan den äkta partnern befinner sig ovan jord. De bör väl tas med i sammanställningen? Eller är de en gräddfil? / Magnus Olsson

      Radera
  4. Bloggardag och Ingrid Berglund!

    Varför kritiserar ni - och ironiserar över - legitimiteten i kyrkovalen med åberopande av tolv procents röstande? Är det inte bättre att tolv procent (drygt 700.000 väljare) röstar, än att inga alls gör det?

    Och vad är alternativet till kyrkovalen, om inte 12, 10 eller 15 procents röstande är "legitimt"?
    Tacksam för svar!

    Undrande kyrkomedlem

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nåja, Anonym, vi (i Sverige) brukar väl normalt ha invändningar mot hur pass demokratiska val i andra länder är om bara 10-15 procent har röstat. Det är alltså inget konstigt att man reagerar mot att personer anser sig förtroendevalda trots ett så lågt valdeltagande.

      Alternativet är att de politiska partierna slutar att ställa upp i kyrkovalen, att man slutar med att ha en enda lista (dvs. ingen valmöjlighet alls) och att de man istället samlas till kyrkstämma och väljer sina representanter bland kyrkfolket. Det vore en bra början.

      Radera
    2. Man kan som i andra föreningssammanhang ha årsmöten/ stämmor dit medlemmarna är välkomna att rösta fram styrelse och andra valda representanter. Sedan kan man utse ombud som representerar församlingen i högre organ ända till kyrkomötet. Så gör man i kooperationen, fackföreningar och i andra föreningar så varför inte i kyrkan? För detta behövs inga parti- eller nomineringsgrupper.

      Joppe

      Radera
  5. Apropå polygami har jag svårt att förstå den allmänna upprördheten mot detta förslag. Som jag ser det är polygami bara ytterligare ett tecken på sekulariseringen och människors synd.

    Svenska kyrkan förnekar att äktenskapet är något för en man och en kvinna. Staten anser inte längre att äktenskapet är till för att säkra barnens trygghet. Accepterar man detta (som jag anser fel) finns ingen som helst anledning att förvägra fler än två att gifta sig. Då har man nämligen reducerat det hela till ett helt och hållet juridiskt paket. Och varför ska vissa konstellationer förvägras den juridiska trygghet som äktenskapet medför?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det förekommer väl dock redan också i fromma kretsar att såväl män som kvinnor har flera ovan jord de är sammanvigda med. Så saken är väl redan praktiserad även om den inte betyder att de gifta lever under samma tak. Vad som skall tyckas om detta , får väl lämnas till var och ens samvete. Men faktum kvarstår: " intill dess döden skiljer oss åt" är ett avlagt löfte. / Magnus Olsson

      Radera
  6. Undrande kyrkomedlem

    Kyrkan är inte en demokratisk organisation; Jesus valde inte tolv män o sa; vad tycker ni om läran o livet...

    SvaraRadera
  7. Positiv och positiv.

    Se det som Divina Commedia! Dante är läsvärd och målande i Inferno. Blekare i Purgatorio. Rent urvattnad och föga läsvärd i Paradiso. Jag tror att Bloggardag för läsvärde och förargelseväckande uppståndelse i det kyrkliga, både håller sig med och bör hålla sig med infernaliskt humör och perspektiv oavsett tidpunkt på året...

    Hehe!

    Tant Svart

    SvaraRadera
  8. Vad har polygami med samkönade pars äktenskap att göra?Skulle samkönade par vara mera polygamt inställda?

    "Polygami" är väl snarast en gammal, heterosexuell, delvis utomäktenskaplig företeelse som några äntligen vill ha sanktionerad och legal!

    Och inte begär väl någon att par i 70-80-årsåldern, som gifter sig, ska ha kravet på sig att skaffa barn? Men de ska kanske inte heller få gifta sig?
    Eller de som inte kan eller av annan anledning avstår från barn?

    SvaraRadera
  9. Till kritikerna av att 700.000personer röstar i kyrkovalen!

    Ert alternativ är ju kyrkstämman, där några få deltar; då blir det precis som den citerade dikten ovan av Alf Henriksson. Bättre alltså att 7 bestämmer i stället för att 700.000 deltar? Den logiken förstår i varje inte jag, ty det är inte logiskt!

    Undrande kyrkomedlem

    SvaraRadera
  10. Äppeltraditionen är nog internationell. Under min tid vid det ärovördiga (?) teologiska lärosätet i Åbo tillämpade jag samma princip, även om sorten var en annan än den Dag använder. (Jona Gold). Huruvida det faktiskt var det som höll doktorn på avstånd vet jag inte, men en del småsjukor drogs jag väl nog ändå med. Men den största sjukan av dem alla, den som drabbade allt för många av mina studiekamrater och väl närmast kan beskrivas som epidemisk på den teologiska fakulteten, den undgick jag. Men det var väl ändå knappast äpplets förtjänst...

    Men stort tack för en mycket läsvärd blogg - som även den fungerar internationellt. I varje fall på andra sidan viken! Det är lärorikt att se hur "Sveriges väg" i det kyrkliga fungerar emedan den med rasande hastighet också håller på att bli vår.

    SvaraRadera