Församlingsliv

Kyrkorådet, kyrkvärdarna och arbetslaget från Nordölands och Borgholms församlingar ordnade tillsammans en församlingskonferens - eller pastoralkonferens, som jag sa på mitt fina språk. Stena Vision trafikerar sträckan Karlskrona-Gdynia och man kan enkelt få mat och tillfällen till prat. Hyfsat nära också för oss som bor på norra Öland och mest har nära till oss själva. Kyrkvärden Britt hade ramlat och kunde inte följa med. Synd om henne - för hennes dotterson jobbar ombord och det hade varit roligt för båda om hon varit med.

Var vi produktiva? De små grupperna som funderar och analyserar men också några storsamlingar med presentation av konceptet till tro (som ska skrivas just så är det bestämt ...) var givna inslag. Det är sådant vi behöver tid till. Från fartyget hade vi bett Gunnar, som vi mött på restaurangen och gillar skarpt, komma och berätta hur man får folk att trivas. Gunnar hade, sa han, våndats över uppgiften. När vi först frågat om han alls kunde tänka sig detta - i maj förra året - sa han ja. Vi fick ju fråga Stena Line, som nappade på idén och sedan skulle den utföras. Gunnar våndades och fullgjorde sin uppgift utmärkt. Föreläsaren kommer utifrån och bjuder på sig själv, blir referenspunkt. Det är inte oviktigt att någon påminner att det är också de besvärliga passagerarna som är med och betalar personalens lön eller om vikten att försöka "läsa av" dem man möter för att verkligen kunna möta dem.

Bryggvandringen var ett välkommet avbrott i tankemödan.
För möda var det. Brain Storming under 6x5 minuter på så vis att var och en skrev tre pigga idéer för församlingsutveckling, lämnade papperet vidare till grannen som fick haka på, vidareutveckla eller komma med en annan idé. Så skiftande grupper om sex personer papper och efter en halvtimme hade vi en uppsjö med idéer. Deltagarna såg rätt medtagna ut efter den pärsen. Vi gjorde en snabb genomläsning och redovisade lite - men allt ska ut till deltagarna på papper och några idéer får vi rätt snart besluta om, tror jag.

Kyrkovalet har ingen lokalt riktigt tagit tag i. Det var en uppgift som sades vara partiernas. Det reder säkert ut sig. På Öland går det så till att samfälligheten betalar en annons i Ölandsbladet som inbjuder till nomineringsmöte och där för man fram folk eller placerar sig själv. En gemensam lista blir det av det hela. Det här är en syssla präster inte ska lägga sig i och det är väl det.

Stiftets satsning på konceptet till tro kan visa sig vara ett instrument för kritiska frågor om vårt församlingsliv. Alla pigga idéer skulle utsättas för ett test hur de förhåller sig till uppgifterna att vårda det heliga, göra skillnad i världen, lärjungaskap idag, förtroendefullt ledarskap och bygga levande gemenskaper. HUR uttrycker den idé vi har något, några eller alla fokusområdena? Finns det pigga idéer som sannerligen är pigga men inte ryms i det vi som församling ska göra? Det ska vi fortsätta fundera över.

Jag fick frågan hur länge jag är kvar - och det var väl lika bra att säga det då. Jag slutar vid årsskiftet, vilket betyder nio månader kvar eftersom den gamla semestern ska tas ut. Präster kommer och går - församlingen består, så är det grundläggande. Och då kan vi väl under dessa månader ta vara på vad vi tillsammans kan, och gestalta lite framtid för kyrkolivet på norra Öland. Rekrytering av ny präst finns det också tid till. Det blir en ordnad avveckling av prästen men inte av församlingen.