Konstigt, i alla fall

Biskop Eckerdal är stolt över att den 2 juni gå i Westpride-paraden men uppmanar också "er i Göteborgs stifts församlingar att göra detsamma". Detta är förstås en manifestation för allt det goda som finns i livet, ser jag i presentationstexten av paraden. Önskemålet för "Kyrkan på Westpride" är att ha en "normkritisk hållning" - och det gäller samhälle och kyrka i lika mån. Man kan få äta mycket gott, ser jag av programmet, och fira högmässa i regnbågens färger i Domkyrkan om man nu inte går till Högsbo där det är mässa i regnbågens alla färger eller till Haga: "Mässa, folkton, hbtq vill visa att Haga församling är hbtq alla dagar."
Kl 15 vandrar massorna mot Liseberg och Regnbågsgalan.

Denna marsch kallar biskopen till. Man kan förvänta sig att kontraktsprostarna tar maningen på allvar och uppmuntrar församlingarna i stiftet att engagera sig. Hyra buss? Vad säger kyrkoherdarna? Kan man ställa in den egna gudstjänsten för at åka till Göteborg och någon av gudstjänsterna där i stället? Vad säger Domkapitlet? Eller hinner man komma till Göteborg efter den egna gudstjänsten, stiftet är stort. Vad gör man med de som inte hörsammar biskopens maning? Betlehemskyrkan är också medarrangör. Detta är uppenbart något man ska vara med om.

Biskop Eckerdal hyllar denna festival "där var och en har rätt att vara sig själv och känna stolthet över den man är." Nå, nu finns det, har jag sett i media,  kvinnoprästmotståndare. Har de också rätt att vara sig själva och känna stolthet över att vara kvinnoprästmotståndare. Svaret på den frågan skulle kunna avslöja om biskopen är en allvarlig person.

Fast teologin är kanske lite svag. Biskop Eckerdal finner att vi är skapade till Guds avbild, vilket är sant, "älskade och längtade av Gud som de vi är" - och det är inte riktigt sant. Inte utan en kvalificering, nämligen den att vi är mer - och kanske något annat - än det vi själva uppfattar att vi är. Vi är inte skapade för att vara blotta reflexer av vår samtid utan för att hitta vår identitet hos Gud. Vårt hemlighetsfulla namn, namnet på den vita stenen, visar att det vi är alltid är något mer. Detta som är mer avslöjas i det som nu är, det som inte ritkigt är vad det ska vara. Uppenbarelseboken 2:17 om man vill ha en bibelreferens.

Annars gäller vad jag, som ni kanske minns, sa i predikan i söndags: "Ideologiska sanningar liksom hyckleriet har en mycket kort bäst föredatum." Är det någon som i Tyskland vill påminna sig riksbiskop Müllern, kanske avtäcka en byst eller sätta upp den mannens porträtt?

Konstigt är väl i alla fall det som nu blir stor uppställning i Göteborg? Eller bara märkligt? En märkesdag för Göteborgs stift?

Kyrkoval blir det i höst. I Kalmar ser jag att Borgerlig samling har ett valprogram där man profilerar sig på en fråga som tänks engagera: skolavslutningar i kyrkan.
Nog är det konstigt att Alliansregeringens företrädare driver den frågan i det kyrkliga valet. Bondfångeri närmast.
Det är skollagen och myndighetstolkningen av den som skapat det läge som nu är. Jag kan inte uppfatta att det lagts förslag till ny formuering av skollagen eller att Skolverket kommit med något nytt - och det är där frågan hör hemma. Att använda den i kyrkovalet är ett oblygt försök att lura till sig väljare. Riksdagsman Anders Åkesson (C) hävdar: "Och om skola och kyrka kan samtala går allt att lösa". Ibland blir det mycket konstigt - som om det var detta saken gällde!

Borgerlig Allians driver frågan om kyrkans betydelse för det kulturella livet i Kalmar. musikarrangemang t ex. Jag är rätt glad över att inte vara i Kalmar. Det tycks mig lika illa nu som för 42 år sedan och därefter alltfort, ett grått gäng som försöker forma framtid.
Men hallå, är jag inte själv gråhårig? Jodå.
Men jag tänker inte grått, det är skillnaden.
De gråa gängen tänker så grått att man gott kan gråta åt det. De kan lura väljare men framtid kan de inte skapa.
Alltså får man rösta på Frimodig kyrka till stiftsfullmäktige och kyrkoval. Det är en rörelse som inte behöver drapera sig i regnbågsflagga för att vara färgglad, färgstark och färgrik.