måndag 26 augusti 2013

Ärkebiskopsval

Nomineringsmöte blir det i veckan. Uppsala nästa. Med tåg från Löttorp. Ja, jag måste köra till stationen först, men sedan blir det tåg enligt stiftets resereglemente. Flyget går, så för naturens skull kunde man tänka sig att det spelar mindre roll att jag inte sitter på planet. Men reglementet är klart. Tåg. Jag återkommer 23.30 efter väl förrättat värv. Med flyg hade jag varit hemma 20.30. 2x3 timmar av mitt liv på grund av Reglementet. Jag klagar inte, men behöver inte heller råd och anvisningar eller uppmuntrande tillrop på allt man kan göra under dessa sex timmar, när man hade behövt vara hemma och göra en del annat. Jag säger som prosten Edwall sa: "Natten är min, sa pigan."

Jag drömde tydligen om nomineringen. Vi satt vid ett stort bord och den som först begärde ordet var en journalist från Sydsvenskan. Han nominerade Antje Jackelén. Jag frågade vad tidningen hade med nomineringen att göra, men då blev journalisten sur. Ragnar Persenius nominerades också och en rätt okänd kvinnlig präst, vars namn jag glömt. Charlotte någonting. Sedan fick vi beskedet att några biskopar sagt nej. De hade inte den inre kallelsen. Jag påpekade lite försiktigt att den inre kallelsen var prövad inför prästvigningen. Därefter är det den yttre kallelsen som gäller. Andra avgör om någon är användbar i en syssla som kan vara tung och besvärlig - men i apostlarnas efterföljd måste biskopar och präster leva så att de riskerar att få göra det tunga och besvärliga.

Jag vaknade därefter med valpen vid mitt öra. Därför hann jag aldrig uppleva hur Eva Brunne nominerades eller Helle Klein. Man kan inte få allt utom insikten att det är svårt med biskopsval nuförtiden. Och då tänker jag faktiskt inte i första hand på Resereglementet och färden från Löttorp till Uppsala. Fast jag har sett en lista på 20 ej tillfrågade kandidater.

Som vanligt är det namespotting - och det med bred spottyta för också pensionärer dyker upp på listan. Det vi aldrig, säger aldrig, ägnar oss åt tycks vara att beskriva de utmaningar näste ärkebiskop står inför och vilka gåvor som då behövs. Sak före person, alltså.
Vem som än blir ärkebiskop, riskerar vi att få konstatera att valet faktiskt var betydelselöst.
Frågan som aldrig ställs över huvud är frågan hur vederbörande skött sina sysslor hittills. Jag talar nu inte för någon aktivistisk elitism. Man kan välja en biskop med den uttalade målsättningen att ingenting ska hända, det fattar jag. Och det är väljarnas val, som ska respekteras.

Kyrkostyrelsen och stiftsstyrelserna möts för sig, präster och diakoner i Ärkestiftet senare på dagen för sig. Jag vet inte varför. Borde inte nomineringsmötet vara till för alla som ska rösta och nomineringarna med motiveringar vara samtidigt?


5 kommentarer:

  1. Mycket märkligt!
    Minsta lilla kyrkvaktmästare måste väl ha med sig ett CV till anställningsintervjun.
    Tydligen inte om man vill bli ärkebiskop!

    LG

    SvaraRadera
  2. Menar du att Orreniu artiklar är PR för stiftschefen i Lund?! #chock #konspiration2013

    SvaraRadera
  3. Undrar om någon man nomineras bara p.g.a. kön (och prästvigning då förstås).

    Ambrosius blev vald till Biskop av Milano när han fortfarande var katekumen om jag minns rätt (inte för att jag är född på 300-talet, men jag har läst om händelsen), men det kan väl inte komma på tal i SvK idag?

    Undrar hur någon som Magnus Malm skulle ställa sig till en sådan förfrågan. Han är ju inte den som tvekar när Gud kallar.
    Anders Sjöberg har varit nominerad förut, men har varit väldigt frågande till vissa senare kyrkomötesbeslut.

    Men det ingår väl i kriterierna, åtminstone de inofficiella, att man fullt ut skall bejaka det könsoberoende äktenskapet.
    Så då kommer några säkert att bli nominerade enbart p.g.a. kön eller sexuell läggning, coh då menar jag inte heterosexuella gifta män.

    SvaraRadera
  4. Christer, präst28 augusti 2013 20:41

    Jag har funderat på det här med ny ärkebiskop, och ser som ett självklart nomineringsförslag Teologie Doktor Jonas Gardell. Han har ju alla kvalifikationerna, och dessutom gift med en man med finsk dialekt - så¨här kan det bli en ökad nordisk förbrödring (eller försystring, - bara det nu inte blir försurning, för då ryker ju hela kyrkans miljötänk med Östersjön.) Dessutom lär han ju ha Venia (eller var det Olof Buckard...?), så de teologiska kvalifikationerna är uppfyllda, utöver att vara Teol Dr alltså.

    När vi för 10 år sedan sökte en ny komminister fick vi flera ansökningar, och nästan hälften av de sökande var inte prästvigda och hade ingen teologisk utbildning. Kanske var deras ansökningar framtvingade av AF - men det vittnar ändå om en trend och frimodighet att kyrkan numera inte stöter bort dessa, utan blir...tja...BEJAKANDE. Så varför inte välja en van estradör som ThD Jonas Gardell till ÄB?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast det gäller att kunna skilja på ThD & ThD hon.
      Inte ens Gardell kan i syn hybris hålla isär dessa begrepp i alla lägen.

      Berit Simonsson, teol. kand. till ÄB!

      Radera