Högerkristen

Upptakten är anslående:
"Socialdemokraterna har alltid kämpat för att Svenska kyrkan ska vara en öppen och modern folkkyrka. Och hittills har vi lyckats. Från beslutet om kvinnors rätt att bli präst 1958 - till jublet i kyrkomötet 2009. när vi fick igenom rätten för alla att gifta sig i kyrkan." http://valloftet.se

Historieskrivningen är kanske inte riktigt sann men beskedet att sossarna hittills har lyckats i kampen att Svenska kyrkan ska vara en öppen och modern folkkyrka är hugnesamt. De två exemplen kanske stämmer ner entusiasmen något. Var det verkligen så enkelt att bli öppen och modern? Och vart tog Jesus vägen i sammanhanget - och den Helige Ande? Läsningen fortsätter:

"Men det finns de som försöker vrida klockan tillbaka! Som vill riva upp det historiska beslutet om äktenskap för alla. Som vill ge de kvarvarande kvinnoprästmotståndarna fritt spelrum i Svenska kyrkan. Som vill förbjuda kyrkans anställda ett erbjuda en fristad för flyktingar."

Visste jag inte att det fanns en orm i paradiset trots allt!
Fast det där med klockan är väl dumt? Om det blir vintertid, är det väl inte klandervärt att vrida den tillbaka? Någon gång under senhösten tror jag att också socialdemokraterna vill vrida klockan tillbaka. Det historiska beslutet om äktenskap för alla - ska vi införa polygami? - innebar trots allt att den internationella solidariteten skadades och det borde väl vara ett litet problem för S? Eller är medkristna i Etiopien eller Ryssland ointressanta samtalspartners? Nog vet vi att ärkebiskop Wejryd får lägga tid i Geneve och annorstädes för att försöka hantera en situation som skadat ekumeniken? Fritt spelrum för de kvarvarande kvinnoprästmotståndarna - vad är det? Det går förstås att veta. Det finns texter som beskriver vad detta fria spelrum handlar om. Berätta! Det där med fristad för flyktingar är svårt - för fristad behöver ju de som den av riksdagen beslutade politiken inte vill ta emot. Hur ser S på riksdagsbeslut - som partiet självt fattat?

Det kommer mera:
"Både Sverigedemokrater och den kristna högern mobiliserar sina anhängare. De är redan alltför många. Och blir bara fler. Men, det finns en kraft som de inte har. Som de aldrig kommer att få. Och som kommer att göra all skillnad. GUD!"

Hoppsan. Jag skrev fel. Det ska inte stå GUD. Det ska stå "Du!" Så lätt man skriver fel när man ska få ner politisk retorik på papperet. Och ändå borde jag kunnat skriva alldeles rätt. Jag har ju läst både om dr Goebbels och glatt mig Gunnar Fredrikssons analys av det politiska språket. Å andra sidan har jag predikat i mer än fyra decennier, så skrivfelet kan förklaras, förstås.

Lite dunkelt är talet om högerkristna. Är jag en högerkristen? Hur kan rumsfördelningen i den franska nationalförsamlingen bli ett raster för att förstå teologiska ställningstaganden, förstår ni det? Eller är högerkristen en sådan som hör till moderaterna och sitter i kyrkomötet, kanske om man sträcker sig en kristdemokrat i kyrkomötet? Eller någon från allianspartierna över huvud taget - för alla är väl i någon mening "höger" när en socialdemokrat blickar ut över världen?

När några blir alltför många burkar man tala om utrotning. Är målsättningen på något sätt just att ausrotten eller vernichten? Kan man inte mycket sakligt känna igen den socialdemokratiska retoriken? Och vem vill ha den hållningen i Svenska kyrkan och tro att den är ett utslag av modernitet?

Nu vill socialdemokraterna ha ditt löfte:
"Du, som står upp för alla människors lika rätt och värde - i Svenska kyrkan precis som i resten av samhället. Du, som tar kampen för öppenhet och framtidstro - och mot de krafter som försöker vrida klockan tillbaka. (kom ihåg vintertid, DS) Du, som den 15 september går och röstar i kyrkovalet:" Röstar du och får dina vänner och bekanta att göra detsamma : "Så lovar vi dig en öppen kyrka för alla!"

Men hallå! Var det inte ÖKA som stod för en öppen kyrka för alla? Och det där "för alla" är väl inte för ausrotten-fantasterna riktigt sant? Vill S ha en kyrka med plats för de högerkristna? Bortsett från detta, bortsett från allt: Den som lovar en kyrka öppen för alla - lovar var ordet - har gjort sig till vad man inte får. Herre i sin Herres kyrka. Det blir så när partipolitiken ska in.

Ju fler partipolitiska slagord som hörs, desto orimligare blir det med politiska partier som aktörer i Svenska kyrkan. Och somliga av oss kan dessutom beklaga att detta agerande skadar partiet.